Så arbetar vi med renhållning och avfall

Avfallshanteringen utgör en viktig del av samhällets tekniska infrastruktur. Avfallshanteringen är också en miljö- och klimatfråga där avfallet betraktas både som en resurs och som ett problem.

Kommunens renhållningsordning består av:

  • Föreskrifter för avfallshantering, som anger hur avfallshanteringen ska skötas.
  • Avfallsplan.

Här kan du läsa utdrag ur dessa dokument.

Ansvar för avfall

I det svenska rättssystemet för avfallsområdet regleras ansvarsfrågan. Tre aktörer bär det formella ansvaret för avfallet:

  • Kommunerna ansvarar för hushållens avfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter samt alla typer av avfall från kommunens egna verksamheter, med undantag för avfall som omfattas av producentansvar.
  • Producenterna ansvarar för sina respektive produkter och dess förpackningar.
  • Övriga verksamhetsutövare ansvarar själva för sitt avfall.

Sortering och överlämning av hushållsavfall

Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att:

  • informera de som bor på eller är verksamma inom fastigheten om regler för avfallshantering.
  • sortera ut avfallsslag och hålla det skilt från annat avfall.
  • säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som kan överlämnas till renhållaren för borttransport.
  • upplysa renhållaren om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten.

Renhållaren hämtar utsorterat avfall vid fastigheten, vid överenskommen eller anvisad plats. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Storleken på behållarna ska vara tillräckligt stora för fastighetens behov.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar, i enlighet med 15 kap. 20§ miljöbalken, för att hushållsavfall samt jämförligt avfall från annan verksamhet inom kommunen återvinns eller bortskaffas. Det är endast kommunen eller den som kommunen anlitar eller givit särskilt medgivande som får transportera hushållsavfallet. Avfallet får inte grävas ner, eldas upp eller på annat sätt slutligt omhändertas av någon annan än kommunen, utan godkännande av kommunen.

Ansvariga gentemot kommunen är fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare inom vars fastighet som avfallet uppstår.

Kommunen har, på samma sätt som andra verksamhetsutövare och fastighetsägare, även ansvar för
avfall som uppkommer i den egna verksamheten. Exempel är reningsverk, kommunala bostadsbolag, teknikförvaltningen, alla kommunala arbetsplatser och kommunens skolor och äldreboenden. Detta avfall ska även finnas med i den kommunala avfallsplanen.

Den som kommunen har utsett som renhållare har ansvar för att informera invånarna om krav och hantering av förpackningar, returpapper och konsumentelavfall.

Tillsyn

Kommunens miljönämnd har tillsynsansvaret för all avfallshantering i kommunen oavsett om avfallet hanteras av den enskilde individen, privat verksamhet, producent eller kommunen.

För större behandlingsanläggningar, så kallade A-anläggningar, har länsstyrelsen tillsynsansvaret.

Länsstyrelsen för Västra Götaland har tillsynsansvar för gränsöverskridande transporter.

Avfallsplan

Avfallsplanen analyserar förutsättningar och anger ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstads kommun. Målen är i linje med EU:s avfallsstrategi och nationella mål och lagstiftning.

Prioriterade områden i avfallsplanen

Förebygga uppkomsten av avfall

Mängden avfall och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Därför krävs det också insatser mot ökad resurseffektivitet på både nationell och internationell nivå. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjlighet till återbruk.

Förutom informationsinsatser kan kommunen även ställa avfallsförebyggande krav vid upphandling, till exempel resurseffektiva förpackningar. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa ett mer resurseffektivt och kretsloppsanpassat samhälle.

Det finns också produkter som inte lämpar sig för återanvändning eller återvinning och ska plockas bort från materialflödet. Exempelvis vissa inredningstextilier och plastleksaker med giftigt innehåll.

Mål

Kärlavfall, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan 2017–2025.

Åtgärder

  • Information och dialog om avfall ska genomföras enligt en övergripande kommunikationsplan för avfallsplanen.
  • Besök på Växtvärketlänk till annan webbplats erbjuds alla 5-klassare i kommunen.
  • Bereda möjligheter att lämna produkter till återbruk.
  • Utreda hur taxan skulle kunna utformas för att i högre grad vara styrande för att minska uppkomsten av avfall.
  • Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall.
  • Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala verksamheter och bolag till avfallsförebyggande arbete.
  • Öka kunskapen om att förebygga avfall hos kommunens personal.
  • Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger inom förskola, grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska.
  • Matavfallet i kommunala restauranger och tillagningskök förskola, grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska.

Öka utsorteringsgraden av avfallet

Det som blir kvar efter det som går att laga eller återbruka, ska när det är lämpligt, materialåtervinnas. Genom producentansvaret har Förpacknings- och tidningsinsamlingenlänk till annan webbplats (FTI) sedan många år ett uppdrag att tillhandahålla insamlingssystem för förpackningar och tidningar. Regeringen har beslutat att från 2025 ska insamling av de vanligaste materialen ska ske fastighetsnära och det är producenterna som ska bekosta insamlingen. Servicen ska ökas stegvis och redan till 2021 ska 60 procent vara uppfyllt. En del fastighetsägare erbjuder redan idag den tjänsten i fastigheten till sina hyresgäster.

Även i den kommunala verksamheten uppstår avfall som ska sorteras ut för materialåtervinning, vilket görs på flera arbetsplatser. Ett viktigt verktyg är också att redan i upphandlingsskedet ställa krav på återvinningsbara förpackningar.

Ungefär en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige kommer från byggsektorn. Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Materialåtervinning av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska enligt EU:s avfallsdirektiv öka.

Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror.

Mål

  • Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara rätt sorterat.
  • Till år 2025 ska alla hushåll ha tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper.
  • Utsorteringsgraden för bygg- och rivningsavfall ska öka.

Åtgärder

  • Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden.
  • Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt.
  • Bevaka utvecklingen av matavfallspåsar av förnybar råvara samt möjlighet till materialåtervinning av påsarna.
  • Utreda utveckling av systemet med optisk sortering för utsortering av fler fraktioner.
  • Ta fram en strategi för utveckling av återvinningscentralerna.
  • Införa källsortering av vissa fraktioner på några offentliga platser. (Till exempel glas, metall och papper.)
  • Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall.
  • Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt.
  • Alla hyresgäster i HFAB har fastighetsnära utsortering av förpackningar och returpapper.

Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet

I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel med mera som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen.

Med ny teknik blir många av de elektroniska produkterna mindre i volym, men nya produkter kommer ständigt på marknaden och omsättningen är hög och volymerna fortsatt stora.

Hushållen i Halmstad lämnar årligen drygt 2 500 ton farligt avfall på återvinningscentralerna, men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan eller i garaget.

Stickprov genom plockanalyser genomförs årligen. De visar att det finns elektronik och annat farligt avfall i den vanliga soppåsen som går till förbränning. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska.

Kemikalier och produkter med farligt avfall förekommer även i kommunal verksamhet. Hanteringen måste ske på ett sätt som hindrar att de sprids till mark, luft och vatten. En resurseffektiv hantering, till exempel att inte köpa in större volymer än nödvändigt, är viktig då destruktionskostnaden av överblivet material ofta överstiger inköpskostnaden.

Mål

  • Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall.
  • Inget farligt avfall i hushållens sopkärl.

Åtgärder

  • Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE-direktivet) ska vara lättillgängliga.
  • Återkommande informationskampanjer om farligt avfall.
  • Erbjuda produkter och tjänster som underlättar för hushållen att lämna farligt avfall.
  • Vid tillsyn, särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i miljöfarlig verksamhet.
  • Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten.
  • Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin.
  • Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet.

Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall

Jordbruket och annan växtlighet behöver näringsämnen som fosfor, kväve och kalium. Det är ämnen som finns bundet i det organiska avfallet. Genom biologisk behandling av matavfall och slam kan dessa näringsämnen återföras till kretsloppet.

I Sverige uppstår mer än en miljon ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen är matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister, butiker, storkök och restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall, men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion. Biogas kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen återförs in i kretsloppet.

En annan källa till viktiga näringsämnen är från avloppsfraktioner från reningsverk och även enskilda avlopp. Spridning av gödsel från avloppsslam är hårt reglerat för att inte få spridning av oönskade ämnen på produktiv mark. Slamhanteringen vid Västra strandens reningsverk är Revaq-certifierat och nämnden för Laholmsbuktens VA arbetar uppströms med avloppsvatten för att minska mängden oönskade ämnen redan vid källan.

I Halmstads kommun finns ca 3 500 enskilda avlopp, och en stor del av dessa bedöms vara undermåliga och uppfyller inte dagens reningskrav. För att kommunens tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på kretsloppsanpassning av enskilda avlopp behövs en kommunal strategi för återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark.

Mål

  • Senast 2025 ska minst 60 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. (Nationellt mål: 50% 2020.)
  • Senast 2025 ska minst 99 procent av innehållet i de gröna påsarna vara utsorterat matavfall.
  • Insamling av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka.
  • Återföring näringsämnen från avlopp ska utvecklas.

Åtgärder

  • Informationsinsatser till hushåll för att öka utsorteringen av matavfall enligt kommunikationsplan.
  • Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter.
  • Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall.
  • Ta fram en strategi och underlag för ett kommunalt system för hantering av avloppsfraktioner från enskilda avlopp.

Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö

Målen under detta område har mer karaktären av inriktningar andra och här redovisas heller inte några specifika åtgärder. De kommunala verktygen redovisas som styrmedel. Målen är heller inte lika mätbara som flera av de andra, men är ändå viktiga för helheten för avfallshanteringen.

Staden har genom tiderna planerats efter den tidens ideal. Ibland har det inneburit bilfria kvarter och smala gränder med en mycket begränsad framkomlighet för större fordon. Synsättet på trafiksäkerhet och arbetsmiljö har också förändrats under stadens framväxt. Regeringens beslut om fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (2018) kan också komma att påverka. Det gör att vi behöver se över förutsättningar för insamling av hushållens avfall och i en del fall hitta nya lösningar som ger trygga bostadsområden och uppfyller dagens behov och lagstiftning.

Effektiviseringar som minskar det totala transportarbetet och fordon som drivs med fossilfria bränslen minskar miljöbelastningen. Men miljöhänsyn är ett brett begrepp, som förutom utsläpp och buller från transporter även kan innebära i anspråkstagande av mark som leder till förlust av grönstruktur. Här avses även risk för brand och andra tillbud som kan ge upphov till utsläpp av miljöstörande ämnen från avfallet.

Det är här viktigt med en helhetssyn utifrån ett samhällsperspektiv och beakta såväl kundperspektiv som samhällsnytta, säkerhet och miljöperspektiv.

Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet, vilket skapar både mångfald och synergi. Halmstads kommun behöver samverka med det lokala och regionala näringslivet för en fortsatt god utveckling.

Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar.

Mål

Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn.

Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel.

Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig och säker hantering av alla typer av avfallsfraktioner.

Minska nedskräpning i samhället

Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bland annat studentaktiviteter.

Undersökningar av Håll Sverige Rentlänk till annan webbplats (2017) visar på en tydlig upptrappning av nedskräpning i Sverige i stadsmiljö, längs kusterna och i havet. Längs stränderna består skräpet framförallt av förpackningar och i stadsmiljö och parker är det framförallt fimpar, snus och tuggummi som slängs. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder.

Problemen med plast och annat skräp i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Av det skräp som finns på stränderna längs med Sveriges kust är drygt 80 procent plast. Regeringen har uppmärksammat marin nedskräpning och utsläpp av mikroplast, och EU-kommissionen har tagit fram en EU-gemensam strategi.

Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. I industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl, men ibland även annat avfall som inte hör hemma där.

Mål

Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder med flera) ska minska under perioden 2019–2025.

Åtgärder

  • Införa skräpmätning för i offentlig miljö (stadsmiljö, park och stränder) senast 2019.
  • Öka invånarengagemanget för minskad
    nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs.
  • Öka antalet papperskorgar med stor kapacitet i innerstan och andra platser där nedskräpningen är omfattande.
  • Fortsätta och utveckla arbetet med barn och unga med till exempel städdagar, värna om närmiljön samt nolltolerans mot nedskräpning och skadegörelse.
  • Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från kommunala byggprojekt.

Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier

Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt- och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till 2050. Kommunerna ska redovisa detta i den kommunala avfallsplanen och översiktsplanen.

2014/2015 lät kommunen göra en MIFO1-inventering av samtliga kända nedlagda deponier i Halmstad.

Totalt inventerades 43 nedlagda deponier, varav 18 är kommunala. En deponi fick riskklass 1 och 22 fick riskklass 2. Av de som fick en hög riskklass (1 och 2) krävs ytterligare utredning och eventuellt åtgärder för att förebygga risker för negativ påverkan på människor och miljö.

Kommunen ansvarar för Gustavsfältsdeponin, som på grund av sitt centrala läge hamnade i den högsta riskklassen. Kommunen ansvarar även för sjutton av riskklass 2-anläggningarna. Fördjupade utredningar av dessa görs enligt en prioriteringslista.

Mål

Senast 2025 ska nedlagd deponi i riskklass 1 och minst 15 procent av nedlagda deponier i riskklass 2 ha en åtgärdsplan och vid behov åtgärdats.

Åtgärder

  • Kommunal nedlagd deponi med riskklass 1 är säkerställd till 2025.
  • Minst tre av de kommunala nedlagda deponierna med riskklass 2 är säkerställda till 2025.
  • Juridiskt ansvariga för nedlagda deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier.
  • I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna.

Avgifter

Kommunen har rätt att ta ut avgifter för hanteringen av hushållsavfallet, och nivån för den bestäms av renhållningstaxan som revideras årligen enligt ordinarie rutiner för taxor och avgifter.

Detta består avgiften av

Halmstads kommuns renhållningsavgift är uppdelad på en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften ska bland annat täcka:

  • Kostnader för mottagning och behandling av hushållens farliga avfall, grovavfall och trädgårdsavfall på kommunens återvinningscentraler.
  • Kostnader för information, planering och utvecklingsarbete inom avfallsområdet.

Den rörliga avgiften ska täcka kostnader för behandling, behållare och hämtning av hushållsavfall vid fastigheten och är beror på kärlstorlek, hämtningsfrekvens och tillgänglighet.

Lagar som styr

  • Enligt 27 kap 4–6 §§ miljöbalken har kommunen rätt att ta ut avgift för insamling, bortforsling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.
  • I enlighet med 2 kap 5 § kommunallagen (2017:725) kan kommunen ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller.
  • Självkostnadsprincipen, 2 kap 6§ kommunallagen (2017:725), ska gälla, vilken reglerar att kommunen kan få täckning för de tjänster eller nyttigheter de tillhandahåller.
  • För att stimulera till ökad återanvändning och återvinning medger lagen också möjligheter att styra till önskvärt beteende genom renhållningstaxan (27 kap 5§ miljöbalken).