Så arbetar vi med måltider
Är du nyfiken på vad som serveras på kommunens förskolor, skolor, äldreboenden och seniorrestauranger? Här kan du läsa hur vi väljer råvaror och vad vi gör för att minska matens klimatpåverkan och skapa hållbara måltider.
Här hittar du informationen om mat i enskilda verksamheter:
Måltidsservice i siffror
- Cirka 300 medarbetare arbetar inom kommunens måltidsservice, bland annat köksmästare, kockar och köksbiträden.
- Verksamheten består av 146 kök inom förskola, skola och äldreomsorg. Av dessa är 88 kök tillagningskök och resten mottagningskök.
- Varje dag lagas cirka 12 000 skolluncher, cirka 4 000 förskoleluncher och knappt 1 000 äldreomsorgsluncher. De serveras under två lunchtimmar.
- Under ett år levereras cirka 306 000 enportionslådor till eget boende.
Måltidsmodellen
Måltidsservice arbetar efter Livsmedelsverkets måltidsmodell. Den består av sex olika områden, som alla är viktiga för att de offentliga måltiderna ska skapa matglädje och bidra till hållbar utveckling: Måltiden ska vara god, trivsam, näringsriktig, säker, integrerad och miljösmart.
Så planeras måltiderna
Matsedelsgruppen, som består av kockar eller köksmästare, tar tillsammans med kostutvecklare fram matsedel för cirka åtta veckor i taget. De ser gemensamt till att ramar och rutiner följs för att få fram en näringsriktig och varierad matsedel med smakupplevelser.
Köksmästare och kockar har sedan möjlighet att ändra i recept, måltider och matsedel för att få en meny som passar i deras verksamheter. Verksamheterna har även matråd i förskola och skola och boenderåd inom äldreomsorgen.
Måltidernas sammansättning
Frukosten bör ge 20–25 procent av dagens energi, lunchen 25–35 procent, och middagen 25–35 procent. Resterande ska komma från ett till tre mellanmål. Barn och vuxna ska äta mer av frukt och grönt (500 gram per dag), fisk, skaldjur, fullkorn, nyttiga matfetter och magra mejeriprodukter. Mindre av salt, socker, rött kött och chark (max 500 gram per vecka) samt mättat fett.
Alla matsedlar är näringsvärdesberäknade enligt Nordiska näringsrekommendationer
Länk till annan webbplats. och följer Livsmedelsverket nationella riktlinjer för måltider i förskolan, skolan och äldreomsorgen Länk till annan webbplats..
Traditioner och nya influenser
Vi uppmärksammar våra traditioner, exempelvis jul, påsk och midsommar. Äldreboenden och seniorrestauranger har även måltid med guldkant en gång i månaden.
Vi introducerar även trender och mat från andra kulturer.
Mat från grunden
Målet är att laga så mycket som möjligt från grunden enligt Livsmedelsverkets definition. Det innebär att vi arbetar med oförädlade råvaror i relation till köket utrustningsnivå och tillgång till tid. Under 2023 lagades 77 procent av all mat från grunden.
Varje måltid utgår från tallriksmodellen Länk till annan webbplats., anpassad till målgruppen.
Hållbarhet
Samtliga kommuner i Halland tillsammans med Region Halland upphandlas livsmedel efter samma målsättningar. De livsmedel som upphandlas och köps in i Hallands offentliga verksamheter ska hålla hög kvalitet och vara ekonomiskt hållbara. I största mån ska livsmedel motsvara den höga nivån på djurskydds- och miljöhänsyn som den svenska lagstiftningen ställer.
Målsättningen är att Hallands offentliga matgäster ska kunna njuta av lokala råvaror. En hållbar produktion i hela ledet, från jord till bord.
Prioritering av livsmedelsval
- Kaffe, the och bananer ska vara ekologiska eller kravmärkta Länk till annan webbplats. samt socialt och hållbart producerade enligt Fairtrade Länk till annan webbplats..
- Mejerier ska vara ekologiska avtalsprodukter.
- Köttråvara av nöt, fläsk, lamm, fågel, chark och ägg väljs i ordningen svenskt, närproducerat, ekologiskt eller kravmärkt.
- Fisk, fiskprodukter och skaldjur ska vara MSC-märkt Länk till annan webbplats.. Färsk strömming och sill saknar MSC-märkning, därför väljs fryst. Undantag från MSC är lax, som ska var grön- alternativt gullistad enligt WWF:s fisklista Länk till annan webbplats. samt makrill som ska vara grönlistad enligt WWF:s fisklista.
Ekologiskt
I Halmstads kommun finns ett mål att uppnå andelen ekologiska råvaror på 30 procent ekologiska råvaror beräknat i kvantitet (kilogram). Beslutet är tagit i servicenämnden. 2021 var resultatet 30 procent.
Svenska råvaror och närproducerat
Råvaror från Sverige är ett mer tryggt val. Måltidsservice har flertalet leverantörer från närområdet som Hembergs frukt och grönt, Martin och Servera, Östras bröd, Krönleins bryggeri, Hanssons fisk och Feldts fisk från Göteborg, Charkett och Bondens skafferi från Blekinge respektive Skåne.
Exempel på andra lokala produkter är glass från Sia, Vegetarisk färs och vegetarisk korv från JM:s chark, potatis från Haga och rotfrukter från Laholm.
Vegetariskt
Dagens konsumtion av animaliska produkter är inte hållbart för vår miljö. Produktion av kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. Ett vegetariskt alternativ är därför mer klimatsmart.
Livsmedelsverket rekommenderar att vi ska äta mer vegetabilier eftersom det gynnar individens hälsa. Det finns ett politiskt beslut om att öka den klimatsmarta maten i förskola, skola och äldreomsorg.
Genom att barnen på förskolan serveras vegetarisk mat lär vi dem att det är en naturlig del av kosten. Varje dag serveras ett vegetariskt alternativ till lunch i alla skolor och gymnasier. I skolor och förskolor serveras det helvegetariskt två dagar i veckan och inom äldreomsorgen serveras vegetariskt alternativ en till två gånger per vecka. Världsvegetariska dagen uppmärksammas den första oktober.
Livsmedels miljöpåverkan
Livsmedelsverket hänvisar till vikten av att minska klimatpåverkan och CO2e (koldioxidekvivalenter) genom kloka val av livsmedel och minskad köttkonsumtion.
Inom skola skriver vi ut hur mycket CO2e varje maträtt ger på matsedeln. Vecka 40 har vi varje år klimatsmart vecka inom skola och förskola, då vi uppmärksammar matens klimatpåverkan lite extra, bland annat genom bordsryttare och affischer som upplyser gästerna om hur man kan minska klimatavtrycket.
För att minimera miljöpåverkan arbetar kockarna med att köpa kött av god kvalitet i försvarbara mängder och miljömärkt fisk. Ärtor, bönor, linser och rotfrukter används i matlagningen för att minska klimatpåverkan. Vi har minskat användningen av ris som har hög klimatpåverkan och serverar det högst en gång per vecka.
Matsvinn
Matsvinn är mat som slängs i onödan, som skulle kunna ätas. Alla måltidsservices verksamheter arbetar med matsvinn för att minska påverkan på klimatet och ta vara på jordens resurser. Matsvinnet mäts i köken, på tallriken och i restaurangerna.
Så motverkar vi matsvinn:
- Köket eller restaurangen behöver få korrekt information om närvaro och frånvaro så att de lagar rätt mängd mat.
- Matgästerna ska inte ta mer mat än vad de orkar äta.
- Måltidsservice erbjuder kommunanställda att kunna köpa överproducerad mat för att ta vara på maten och minska svinnet. Dessa portionsförpackade matlådor kallas ”kliMATlådan”
Trivsamt att äta
En bra måltid är mer än maten på tallriken. Det är också viktigt att maten hamnar i magen på gästen och att det är trivsamt och rogivande vid matbordet. En lugn och stressfri miljö kan underlätta ätandet. För de äldre utgör måltiderna en tidskompass och ger dagen struktur och är en del av dagens aktiviteter. Smakupplevelsen påverkas också av att maten läggs upp vackert och presenteras på ett tilltalande sätt. Genom att arbeta med måltiden utifrån ett helhetsperspektiv kan varje förskola, skola och boende skapa de bästa förutsättningarna för att alla ska trivas vid matbordet.
Måltidsservice i sociala medier
Många av våra kök har egna konton på instagram. De använder hashtaggarna #halmstadmaltid Länk till annan webbplats. och #halmstadmatsvinn2 Länk till annan webbplats..
