Om de kommunala bolagen

Varför har kommunen egna bolag och vad arbetar de med? Här finns svar på vanliga frågor om den kommunala bolagsverksamheten.

Därför driver kommunen verksamhet i bolag

Kommunfullmäktige kan välja hur verksamheten ska drivas. Bolagsformen är ett sätt; förvaltningsformen ett annat. Bolagen är en del av Halmstads kommuns samlade verksamhet. Ofta väljs formen för verksamheter som liknar privata aktörers men där behovet av samhällsnytta är stort. Det kallas affärsmässig samhällsnytta.

I ett aktiebolag är exempelvis beslutsvägarna korta och möjligheten till nära samverkan med andra externa aktörer stora. Det finns inte samma beredningstvång och formella beslutsvägar som i en förvaltning och de beslut som fattas i bolaget kan inte överklagas av kommuninvånarna. Aktiebolaget måste alltså inte invänta på att beslut får laga kraft.

Bolagsformen kan också vara ett medel för samhället att agera som en del av marknaden när privata aktörer saknas.

Verksamheten i ett kommunalt bolag präglas av långsiktighet, hållbarhet och effektiv användning av resurser – före kortsiktig vinstmaximering.

Bolagen samlas i en koncern

Genom att samla bolagen i en koncern styr och samordnar kommunfullmäktige deras verksamhet. Ägande genom ett moderbolag ger dessutom möjlighet att utjämna vinster och förluster inom koncernen och att därmed sänka skatten. Det i sin tur kan ge mer pengar över till kommunens verksamhet.

Lagar som styr de kommunala bolagens verksamhet

Ett kommunalt bolag ska tillämpa både bolagsrättslig och kommunal lagstiftning. Det finns även speciallagstiftning att förhålla sig till, exempelvis ellagen Länk till annan webbplats. och fjärrvärmelagen Länk till annan webbplats..

Så fattas besluten i ett kommunalt bolag

Bolagen har en tydlig ansvarsfördelning för vem som är behörig att vidta olika åtgärder. Styrelsen har det övergripande ansvaret och ska verka utifrån sitt uppdrag och bolagets bästa. Den verkställande direktören har ansvar för att sköta det löpande arbetet.

Läs om bolagens styrelser, bolagsordningar och ägardirektiv

Så styr kommunen över de kommunala bolagen

När kommunen lämnar över verksamhet till ett aktiebolag behöver kommunfullmäktige säkerställa kontrollen över bolaget. Det sker bland annat genom att kommunfullmäktige beslutar om bolagets uppdrag i bolagsordning och ägardirektiv och utser samtliga styrelseledamöter. Dessa är vanligtvis företrädare för politiska partier, men kan även väljas externt. Fullmäktige utser även lekmannarevisorer.

Kommunfullmäktige har rätt att ta ställning till principiella beslut eller annat av större vikt som rör bolaget, innan bolagsstyrelsen fattar sitt beslut.

Frågor av principiell natur kan till exempel vara bildande, förvärv eller försäljning av ett bolag eller större investeringar som väsentligt påverkar kommunkoncernens ekonomi eller som är av annan strategisk betydelse.

I kommunens Riktlinje för bolagsstyrning beskrivs de regler som gäller för samtliga bolag och i ägardirektiven de krav och förväntningar som finns på respektive bolag. För en god styrning är det dessutom viktigt med en aktiv dialog mellan kommunen och bolagen. Vd:arna ingår i kommundirektörens övergripande ledningsgrupp, koncernledningen.

Så kan allmänheten få insyn

Ur demokratiskt perspektiv är det viktigt för såväl förtroendevalda som för allmänheten att det finns en transparens i varje bolag. Alla intresserade ska kunna ta del av bolagens verksamhet, något som blir möjligt genom att läsa protokoll och följa fullmäktiges beslut.

Dessutom är kommunala bolag egna juridiska personer. Det innebär att de årligen ska ta fram en årsredovisning som är offentlig och tillgänglig för alla.

Så fungerar de kommunala bolagens ekonomi

I de kommunala bolagen finns stora ekonomiska värden samlade, till exempel i hyresfastigheter, och bolagens ekonomiska utveckling har därför stor betydelse för kommunens samlade ekonomi.

En förutsättning för att de kommunala bolagen ska kunna fortsätta arbeta långsiktigt med att leverera samhällsnytta är att de har god ekonomi. Bolagens ekonomiska förutsättningar styrs i bolagens ägardirektiv och definieras årligen i kommunens mål och budget.

De kommunala bolagen i Halmstad förväntas tillsammans nå en vinst, det vill säga få en avkastning, på cirka 200 miljoner kronor per år. Bolagen återinvesterar merparten i verksamheten.

Delar av avkastningen kan också delas ut för att användas i den kommunala verksamheten, om kommunfullmäktige fattar ett sådant beslut. Det är ett sätt för kommunen att få ”ränta” på värdet i bolagen. För allmännyttiga kommunala bostadsbolag finns en speciell lagstiftning som begränsar utdelningen.

I nuläget får kommunen cirka 80 miljoner kronor årligen i utdelning.

Kommunen skjuter inte till pengar till sina bolag

Kommunen skjuter vanligtvis inte till några pengar till bolagen i koncernen. De förväntas att ekonomiskt ”bära sig själv”.

Kommunens ekonomiska förväntningar på bolagen

Kommunen har olika förväntningar på vilka ekonomiska resultat som respektive bolag ska nå; en del väntas gå med vinst, andra inte.

Bolagen Halmstads Energi och Miljö AB, Halmstads Fastighets AB, Halmstads stadsnät AB och Hallands Hamnar Halmstad AB förväntas generera vinst – de har ett så kallat avkastningskrav. Avkastningen beräknas på bolagens vinst före skatt och räntekostnader, och sätts i förhållande till deras tillgångar (balansomslutning). Hur hög vinsten förväntas bli skiljer sig åt mellan de olika bolagen.

Bolagen Halmstads Flygplats AB, Destination Halmstad AB och Halmstad Business Incubator AB förväntas inte nå någon vinst. I stället bedriver de verksamheten utifrån en budgetram. Storleken på denna anges i kommunens årliga mål och budget. I samband med årsbokslutet beslutar moderbolaget om det koncernbidrag som bolagen behöver för att bedriva sin verksamhet.

LBVA AB:s verksamhet finansieras av va-taxorna i Halmstads och Laholms kommun. Dessa beräknas utifrån ett självkostnadspris.

De kommunala bolagens historia i Halmstad

Några av kommunens bolag har varit en del av Halmstads kommun under väldigt lång tid, som bostads-, hamn- samt energibolagen.

Övriga bolag startade under 2000-talet, exempelvis Halmstads flygplats AB som bildades i samband med att Halmstads kommun övertog verksamheten från Luftfartsverket 2006 och Destination Halmstad AB som bildades inför firandet av kommunens 700-årsjubileum 2007.

Laholmsbuktens VA AB bildades 2020 för fortsatt framtida utveckling av den samverkan som startade tio år tidigare i en gemensam nämnd för Halmstads och Laholms kommuner.

Moderbolaget Halmstad Rådhus AB bilades 2005 för att samla kommunens alla bolag i en koncern.

De kommunala bolagen historia i Sverige

Kommunala aktiebolag har funnits så länge det har funnits kommuner i Sverige. De första startades redan i mitten på 1800-talet och då, liksom nu, reglerades deras verksamhet av kommunallagen och lagen om aktiebolag.

Många bolag bildades och utvecklades i framväxten av de industriella städerna och transportmedlen, till exempel vattenlednings- och elektricitetsverk som drevs och drivs som kommunal affärsverksamhet med avgifter. Även för järnvägar och hamnar startades bolag. Ytterligare exempel är badhus och saluhallar.

Under 1940-talet subventionerade staten bostadsbyggandet kraftigt och kommunerna uppmanades att starta bostadsbolag, med förmånliga lånevillkor. Bostadsproduktionen ökade sedan under början av 1970-talet med det så kallade miljonprogrammet.

Idag är bolag ett naturligt inslag i kommunal verksamhet

Strävan efter att både komma åt affärsmässighetens nyttor och att verka för allmänintressets nyttor svarade mot tidens samhällsförändringar. Bolagen har sedan blivit ett naturligt inslag i kommunal verksamhet. Idag är Sveriges kommuner majoritetsägare till i genomsnitt nästan sex aktiebolag.

De senaste åren har det skett en ökning av antalet kommunala aktiebolag, men framför allt av bolagens omsättning. Utvecklingen beror bland annat på organisationstrender i den offentliga sektorn.

Framöver spås de kommunala bolagen få en viktig roll för samhällsbygget med hållbarhet i fokus.