• Halmstads webbplatser

Denna nyhet är äldre än 6 månader och kanske inte är aktuell längre.

Skolhunden Bruno skapar lugn och studiero

På den anpassade grundskolan i Getinge finns en fyrfoting på lönelistan. Chihuahuan Bruno gick i september från att vara praktikant till att bli deltidsanställd och finns nu med sin matte i klassrummet och för individuellt stöd två dagar i veckan.
– Vi ser att det har en lugnande effekt och att studiefokus ökar när han är med, säger Sofie Manfredsson, som är resurspedagog och Brunos handledare och matte.

Innehåll

När Pedagog Halmstad besöker Getingeskolan sker intervjun i vad som numera är Brunos rum. Här bland en soffa, en arbetsplats för elever och en hel del pedagogiska hundleksaker och hjälpmedel tillbringar han delar av sin arbetstid. Planen just nu är att elevhälsoteamet utifrån lärarnas remissmall ska plocka ut vilka elever som ska få egen tid med honom.
– Under praktiken för att bli skolhund tog Bruno och jag emot elever en och en halv dag i veckan. Nu blir det en dag i klassrummet och en dag för enskilt stöd per vecka, berättar Sofie Manfredsson.

Kvinna med liten hund i famnen står och tittar mot kameran

Sofie Manfredsson, är resurspedagog på den anpassade grundskolan i Getinge och skolhunden Brunos handledare och matte.

Med skolhund lyssnar eleverna bättre

När Bruno är med matte i 4–6:ans klassrum lyssnar eleverna bättre och är fokuserade. De visar hänsyn till Bruno som ligger i sin burliknande väska, eller med koppel på en matta jämte någon elev.

– Så fort han är där blir det lugnt. När vi har honom i klassrummet blir det studiero. Någon elev reagerar snarare kraftigt när vi går därifrån.
Sofie Manfredsson märker även på de elever som har hund hemma, att de bryr sig extra mycket om sin skolhund och vill att han ska vara med. Och de individuella mötena gör också skillnad. En elev som kan vara utåtagerande har gått från att följa med på promenad i skogen till att sedan kunna hitta motivationen till arbete.
– Jag har också haft individuell lästräning med en elev som när vi började inte kunde läsa ord på tre bokstäver. Nu läser hen lätta nivå 1 och nivå 2-böcker. Vi har suttit i soffan ihop och eleven har klappat Bruno medan vi tränat. Det är helt kravlöst.

elev tittar på liten hund i famnen hos en kvinna

Eleven Erik har just klappat Bruno och gett honom hundgodis.

En glädjespridare på skolan

Skolhundens närvaro ger ro, en förutsättning för att lära. Och Bruno sprider glädje hos både elever och personal. Vi träffar eleverna Erik och Andreas som blivit vana vid att ha Bruno på skolan och undrar hur det är att ha honom där.
– Det är roligt, säger Erik, som gjort en resa från att vara hundrädd till att hitta motivationen till att vilja göra skoluppgifter tillsammans med Bruno.
– Han är så snäll och go, svarar Andreas och gör ett trick där Bruno får klättra upp på hans rygg.
Och personalen är över lag väldigt positiva berättar Sofie Manfredsson.
– De lyfter upp honom för att få klappa.

”Bruno har egna städgrejor”

Men hur fungerar det egentligen med allergier? Sofie Manfredsson kontaktade en av barn- och ungdomsförvaltningens arbetsmiljökonsuler och fick beskedet att en skolhund får vara i klassrummet så länge inga allergier finns och förutsatt att alla har godkänt det. Brunos päls har blivit testad och mätt på allergener, vilka var låga. Han har egna städsaker på sitt rum och det är noga med hygienen – både för Bruno själv och för de som träffar honom.
– Han är alltid nyduschad när han kommer till skolan, tänderna är borstade och han får inte ha helt nyklippta klor, för att inte råka riva eleverna. Och man tvättar och spritar händerna både före och efter en träff med Bruno.

Ett års utbildning och träning

För att bli skolhund respektive handledare krävs en utbildning. Sofie Manfredsson och Bruno har under ett års tid gått på Vårdhundskolan i Skåne. De fick först göra ett lämplighetstest och är sedan september certifierade. Rektorn Sandra Björkman står för de lokala besluten kring skolhunden och det är barn- och ungdomsförvaltningen som stått för utbildningskostnaden efter beslut av verksamhetschef under 2022. Ersättningen för Brunos omkostnader är 500 kronor per månad, något Sofie tycker är lågt med tanke på vilket arbete hundar gör i skolan.

Så hur ser det ut framåt?
– Jag är väldigt tacksam över att vi fått gå utbildningen. En hund får jobba upp till 50 procent så det hade varit roligt att på sikt även få hjälpa till på övriga skolan med elever som är hemmasittare eller har andra behov.

Fakta

En skolhund eller en terapihund, bokhund, läshund och pedagoghund som det också kallas, är en social tjänstehund som arbetar för andra än sin handledare, till skillnad från exempelvis en ledarhund som i stället är en assistenthund.

Det finns fler sociala tjänstehundar i Sverige idag än tidigare men inga uppgifter på hur många. Hundarna används inom vård och skola. I skolmiljö är syftet att öka motivation och hjälpa elever att nå sina kunskapsmål. Det gör de bland annat genom att sprida glädje, lindra nedstämdhet och bidra till fysisk aktivitet. Forskning visar att genom att klappa en hund frigörs hormonet oxytocin medan stresshormonet kortisol minskar. Skolhundar kan också stärka självförtroendet hos elever och öka förmågan till socialt samspel.

I Halmstads kommun finns sociala tjänstehundar inom vård och omsorg.

Källa: Skolledaren, Terapihundskolan och Vårdhundskolan.

Text och bild: Anna Lehmusto