• Halmstads webbplatser

Denna nyhet är äldre än 6 månader och kanske inte är aktuell längre.

”Det är så roligt för Halmstads kommun har visat så mycket ambitioner”

På barn- och ungdomsförvaltningen pågår ett forskningsprojekt kring flerspråkiga miljöer i förskolan. Karolina Larsson, språk-, läs- och skrivutvecklare, är den som genomför projektet med stöd från andra tjänstepersoner och forskare inom och utanför förvaltningen. Nu har hon publicerat sin första vetenskapliga artikel.

kvinna med glasögon

Grattis Karolina Larsson, hur känns det att ha kommit så här långt?
– Det känns bra! Att artikeln är publicerad innebär ju att den bakomliggande studien är granskad, vilket är en kvalitetsstämpel för mig som forskare. Artikeln behandlar ett väldigt aktuellt ämne, att barn väljer att prata engelska i förskolan, och nu när resultaten är ute känner jag att jag kan börja jobba med frågan på ett annat sätt.

Syftet med forskningsprojektet är att ta reda på vad som kan leda till att flerspråkiga förskolebarn får de språkkunskaper de behöver inför den viktiga skolstarten. Nu senast har Karolina, som är logoped i grunden, genomfört en videoetnografisk studie. Hon har filmat arbetet på åtta utvalda förskoleavdelningar och särskilt tittat på fyra områden: fri lek, måltider, undervisning och högläsning. Hon har också genomfört språktestning av de berörda barnen.
– Vi undersöker på de här sätten om de insatser man gör på förskolorna ger effekt. Stärker de barnens kunskaper i svenska?

Karolina arbetar även i gruppform med personal och rektorer från några av de deltagande förskoleavdelningarna. Utifrån hennes transkriptioner blir det rollspel och samtalsanalyser. Och barnlitteratur och högläsning är utgångspunkten. Hon känner inte till några andra forskningsprojekt som mäter effekterna på det här sättet men nämner att Malmö är väldigt aktiva, och så finns boken ”Mångfaldens förskola” av Anniqa Sandell Ring.
– Det är viktigt att vi nu dokumenterar och skriver ner våra iakttagelser så att vi får syn på vad det är pedagogerna gör som får effekt och påverkar barnens språklärande.

“Vi måste titta på alla nivåer”

Projektet startade 2018 då man insåg att man inom förvaltningens verksamheter behövde jobba på ett annat sätt med flerspråkighet. Man klarade helt enkelt inte att ge flerspråkiga barn tillräckligt med svenskkunskaper för att klara skolstarten.
– Vi insåg att vi måste titta på alla nivåer. Det är inte enbart pedagognivån som spelar roll för barns språkutveckling, även rektorsnivån och förvaltnings- och huvudmannanivån har inverkan.

Karolina Larsson är tacksam över förtroendet hon fått i och med projektet och jobbar som hon själv uttrycker det ”på som sjutton”.
– Jag känner ett ansvar när organisationen gett mig tid att göra det här. Och det är så roligt att kommunen och förvaltningen har visat så mycket ambitioner.
Ett stort ansvar känner hon även gentemot alla de förskollärare som släppt in henne och låtit henne filma och iaktta deras arbete.
– Min roll är att ge tillbaka som tack för att de har släppt in mig. Och jag önskar att det här ska ge något tillbaka för det är väldigt modigt gjort av dem.

Även biblioteket i Andersberg och Stadsbiblioteket finns med på tacklistan. De är och har varit ett fantastiskt stöd konstaterar Karolina Larsson och berättar hur de ställer upp med lokaler och servar med böcker och ”språksuperhjältar” för pedagog- och rektorsträffarna.

Någon ytterligare termin behövs för att bli klar och sedan, efter doktorsavhandlingen, räknar hon med att en hel del tid kommer krävas för vidare implementering.

Fakta


Artikeln Children’s use of English as lingua franca in Swedish preschools är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Multilingua – Journal of crosscultural and interlanguage communication (extern webbplats) Länk till annan webbplats.

Läs mer om forskningsprojektet

Sammanfattning av forskningsartiklen

De senaste åren har det rapporterats från förskolor runtom i Sverige att somliga barn i förskolan väljer att prata engelska i stället för svenska – ett fenomen som verkar vara särskilt vanligt i mångkulturella segregerade och/eller utsatta områden. Artikeln handlar om precis detta fenomen och heter Children’s use of English as lingua franca in Swedish preschools (lingua franca = gemensamt språk). Syftet med studien var att studera vilken funktion engelskan fyller i barns lek och interaktion.
Analyserna visar att många barn är influerade av det engelska språket i båda det mono- och det mångkulturella området, men i långt större utsträckning i det mångkulturella området, där vissa barn spenderar mycket tid med att prata och utveckla engelskan under framför allt den fria leken. Barnen lär sig engelska av och med varandra, och talar engelska i en rad olika pragmatiska syften. Dessa är exempelvis att positionera sig i förskolegruppens sociala hierarkier, att skapa mening inom ramen för den gemensamma kamratkulturen, och i syfte att utesluta ”inkräktare” från leken (inkräktare i denna bemärkelse = kamrater man inte vill leka med). Engelska språket används också i affilierande syfte, för att markera allianser och vänskap, och ibland som ett hemligt lekspråk vänner emellan.

En intressant situation uppstår när samhällets majoritetsspråk, som också är förskolans undervisningsspråk och lingua franca, får en mindre förhärskande roll i barns utförande av vardagliga praktiker. Genom läroplanens dubbla språkliga uppdrag har vi ett explicit ansvar att stödja, stimulera och utveckla både barns svenska språk och deras modersmål. Och eftersom all språkutveckling kräver tid behöver pedagoger strategier för att inkludera barn som väljer engelska som sitt lekspråk i svenskspråkig interaktion. Vuxenstödet är viktigt i förhållande till att barn spenderar mycket tid i fri lek. Forskningsfältet är helt nytt, och detta behöver vi utforska framöver.

Text och foto: Anna Lehmusto