Energi och klimat

Klimatavtalet från Paris började gälla 2016. Det är globalt och rättsligt bindande, med ett gemensamt regelverk. I stort sett alla världens länder har skrivit under. De har därmed lovat att bidra till att begränsa den globala temperaturökningen och att stödja dem som drabbas av klimatförändringarnas effekter.

Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

• Naturvårdsverket: Vad är Parisavtalet? Länk till annan webbplats.

1. Transportsektorn är sedan länge den största utsläppskällan av växthusgaser i Halmstad.
2. Näst störst är el och uppvärmning. Här har utsläppen minskat, trots att befolkningen har växt med över 20 000 invånare under perioden 1990–2020. Gamla oljepannor har fasats ut och ersatts av anslutning till fjärrvärmenätet, av bergvärme och av luftvärmepumpar. Nya fastigheter är dessutom mer energieffektiva.
3. Utsläppen från jordbruket ligger på en ganska stabilt nivå. Här handlar det främst om metangas och lustgas; utsläpp som är svåra att påverka.
4. Utsläppen från industrin har minskat mest, men detta har delvis sin förklaring i att tung industri flyttat sin verksamhet till andra platser.

• SMHI:s statisitik över utsläpp i Sverige (Nationella emissionsdatabasen) Länk till annan webbplats.

• Halmstad växer, men energianvändningen minskar genom smarta energieffektiviseringsåtgärder.
• Halmstad minskar utsläppen av växthusgaser med en takt som bidrar till att Parisavtalet uppnås.
• Halmstad har ett stabilt och hållbart energisystem.
• I Halmstad ökar andelen lokalproducerad energi.

Insatser inom kommunens bolag och förvaltningar

• Göra klimatsmarta upphandlingar.
• Ta fram verktyg för att identifiera, beräkna och minska klimatpåverkande utsläpp från kommunens verksamhet.
• Genomföra energieffektiva och klimatsmarta åtgärder i den kommunala organisationen.
• Samverka aktivt, både inom organisationen och externt för att nå fler klimatsmarta lösningar.
• Investera klimatsmart och fossilfritt.
• Inför lämpliga beslut bedöma klimatpåverkan och låta bedömningen vara en del i beslutsunderlaget.

En koldioxidbuget – viktigt underlag för planen

Inför att den nya energi- och klimatplanen skulle tas fram lät kommunen göra en koldioxidbudget. Syftet var att se hur mycket utsläppen behöver minska i Halmstad för att klara målen i Parisavtalet. Koldioxidbudgeten visade att utrymmet för att släppa ut ytterligare växthusgaser var litet redan 2018 och att de behöver minska radikalt de närmaste åren.

För varje år som vi inte minskar våra utsläpp eller minskar dem för lite, behövs det större och snabbare åtgärder nästkommande år för att vi ska ta vårt ansvar för att begränsa temperaturökningen.

Resor och transporter är den största utsläppskällan av växthusgaser i Halmstad. Målet är att utsläpp från transporterna ska minska med 70 procent under perioden 2010–2030.

Flera faktorer påverkar utsläppsmängden framöver: utvecklingen inom fordonsindustrin mot fler energieffektiva och fossilfria fordon, en ökad andel el, nationell lagstiftning – och även kommunala beslut.

Kommunens möjlighet att styra mot minskade utsläpp handlar mycket om hur vi utformar staden och dess olika transportsystem. Vår viljeinriktning beskrivs i kommunens planer: översiktsplan, transportplan och andra fysiska planer.

Vi kan också påverka utsläppen i transporter kopplade till kommunens egen verksamhet.

Information till kommuninvånarna och andra aktörer är ytterligare exempep på vad kommunen kan göra.

Mål

• Koldioxidutsläppen från vägtrafiken minskar med 70 procent perioden 2010–2030.
• Tjänsteresor och transporter ska vara fossilfria senast 2025.
• Fossildrivna arbetsmaskiner och tunga fordon fasas ut eller anpassas för biodrivmedel.

Resurseffektiv och fossilfri bebyggelse

Med en växande kommun ökar bebyggelsen. Men samtidigt som vi säkrar tillgången på bostäder och lokaler för verksamhet måste vi använda energin mycket smartare och mer effektivt. Det är en utmaning men också en möjlighet.

Avsnittet om resurseffektiv och fossilfri bebyggelse belyser kommunens egen hantering av kommunala fastigheter och bostäder, men tar även upp samverkan med andra aktörer för ett större genomslag.

Mål

• Energianvändning i bebyggelse är i snitt 3 procent mer effektiv per år från år 2021 och framöver.
• År 2030 är all energianvändning inom bebyggelsesektorn fossilfri eller återvunnen energi (fjärrvärme och fjärrkyla).
• Byggsektorns klimatpåverkan har minskat.

Ett stabilt och hållbart energisystem

I ett allt mer elektrifierat samhälle är det viktigt att hushålla med effekten och använda lämplig energiform där den ger bäst effekt. Den snabba utvecklingen ställer nya krav på flexibilitet och anpassningar.

Under många år har energiförsörjningen inte fått så stor uppmärksamhet. Men med krav på en snabb omställning till fossilfri energiförsörjning, samtidigt med en ökad elektrifiering av både transportsektorn och industrin blir kraven på energieffektivitet och möjligheten att effektbalansera allt mer aktuell.

Elenergi är en energiform med hög kvalitet som lämpar sig bra för till exempel belysning, transporter och industriprocesser. Värme är en energiform av mycket låg kvalitet. Därför kan uppvärmning av bostäder, lokaler och tappvarmvatten med fördel göras med energi med en lägre primärenergifak­tor som till exempel fjärrvärme har.

Mål

• Trygga en tillräcklig energitillförsel.
• Öka lokal- och regionalproducerad energi.

Klimatsmart konsumtion

Våra konsumtionsbaserade utsläpp av koldioxid har kraftigt ökat de senaste decennierna. De kommer främst från produktion av livsmedel och andra varor, och av utlandsresor.

Livsmedelskonsumtionen har även stor inverkan på andra klimatpåverkande gaser som metan och lustgas.

För att nå en mer hållbar konsum­tion krävs att fler produkter återanvänds, delas, hyrs och leasas istället för att nytillverkat efterfrågas. Genom minskad nytillverkning behöver inte lika mycket energi användas och utsläpp kan minskas.

För Halmstads kommun finns ingen tillgänglig statistik. Det är därför svårt att följa effekterna av de insatser som görs lokalt.

Mål

• Minskad klimatpåverkan från konsumtion av livsmedel.
• Minskad klimatpåverkan från övriga konsumtionsvaror.
• Öka återbruket från byggsektorn.
• Klimatsmarta kapitalinvesteringar.

Från en tidigare uppåtgående trend började de klimatpåverkande utsläppen från transportsektorn minska från år 2010. Under pandemiåret 2020 blev minskningen extra stor. Trots detta minskade utsläppen endast med 27,5 procent mellan 2010 och 2021.

Från 2024 förväntas utsläppen från transporter öka, till följd av att inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel sänks. Dessutom har omställningen till elfordon bromsats eftersom elbilsstödet har dragits in.

Det kommer alltså att bli svårt att nå det nationella målet om en 70-procentig minskning av koldioxidutsläppen från vägtrafiken perioden 2010–2030 om inte biltrafiken kraftigt minskar.

Resurseffektiv och fossilfri bebyggelse

Energikrisen 2022 satte fokus på energieffektivisering. Energi- och klimatrådgivarna märkte stor efterfrågan på rådgivning om energieffektivisering och solpaneler. Kommunen drev kampanjen ”Nu skruvar vi ner. Tillsammans” och näringslivet bjöds in till informationsträffar om energieffektivisering.

Energianvändningen i den kommunala verksamhetens lokaler har minskat med 14 procent jämfört med 2019, året före pandemin. Den minskar trots att lokalytan ökar. Resultatet har nåtts exempelvis genom byte till LED-belysning, förnyade styrsystem och förbättrade tekniska installationer.

Antalet publika laddningsmöjligheter ökat från 152 till 418 mellan åren 2021 och 2023. Kommunen har byggt 124 laddpunkter till de egna fordonen. Kommunens fordonspark har dock fortfarande många fordon som drivs med fossila bränslen.

Miljöinspektörerna samarbetade med energi- och klimatrådgivare för att sätta energifokus på drygt 40 av tillsynsbesöken. Ett av syftena var att öka antalet nya eller uppdaterade energikartläggningar och energihushållningsplaner i enlighet med den nationella tillsynsstrategin.

HFAB använder sig av energiledningssystem och kommunens fastighetsavdelning arbetar systematiskt med uppföljning av energianvändningen.

Ett stabilt och hållbart energisystem

Antalet solcellsanläggningar i Halmstads kommun har ökat starkt, från närmare 1 100 till 3 350. Intresset är fortsatt stort och det finns också ansökningar om vindkraftverk och solcellsparker. Den totala installerade effekten från nätanslutna solceller i hela kommunen ökade från 33 MW 2022 till 61 MW 2023.

När det gäller den kommunala verksamheten var Halmstad tidigt ute med takbaserade solcellsanläggningar på skolor, äldreboenden, idrottshallar och liknande. Under 2023 accelererade antalet installationer. Möjligheten för solceller prövas redan i projekteringsfasen vid nybyggnationen.

Elnäten är idag inte anpassade till att ta emot så stora mängder el och nätkapaciteten blir en begränsande faktor. I nuläget tillåts inga nya produktionsanläggningar att ansluta till elnätet som är större än 43 kW. I praktiken är det endast små anläggningar på villor.

Klimatsmart konsumtion

Upphandling är kommunens starkaste verktyg för påverkan. Under 2023 anställde kommunen en hållbarhetsutvecklare, vars uppgift är att ställa tydliga hållbarhetskrav när kommunen köper in varor och tjänster.

Kommunen har numera börjat ställa krav på fossilfria transporter vid upphandling av hyrbilar, flyttleveranser, varudistribution med mera.

En stor del av kommunens utsläpp kommer från livsmedel och måltider som serveras i skolor, förskolor och inom äldreomsorg. Under 2023 serverade kommunens kök 17 000 luncher varje vardag och totalt 6,8 miljoner måltider, så klimatavtrycket för kommunens hantering av livsmedel är stort. Vi arbetar därför mycket aktivt med att minska matsvinnet och måltidernas klimatavtryck.