Bostads­försörjning och utbyggnad

Vad innebär riktlinjer för bostadsförsörjningen?

Halmstads kommun ska skapa förutsättningar för alla invånare att leva i goda bostäder. Det kravet finns i bostadsförsörjningslagen.

De nya riktlinjerna analyserar Halmstads bostadsbehov och marknadsläget, samt innehåller strategier för att klara framtida bostadsförsörjning.

Analyserna fokuserar på Halmstads kommuns demografiska utveckling, nuvarande bostadsbestånd, bostadsbrist, marknadsförutsättningar och flyttströmmar.

Tidigare hade kommunen som strategi att förtäta genom att bygga mindre områden inne i tätorten. Det har dock visat sig inte räcka till. Kommunen behöver bygga cirka 800 nya bostäder om året för att möta bostadsförsörjningsbehovet och därför är planen framöver att istället satsa på nya stora områden i tätorten Halmstad, med början i de centrala delarna.

Genom att bygga ut stadens centrala delar kraftigt får staden en högre urbanitet och ett levande centrum.

Exempel på stora nybyggnationsprojekt i centrala lägen är Flygaregatan, Kattegattområdet, Tullkammarkajen, och Stationsstaden.

Planerar för en helhet

När man planerar för stora bostadsområden är det möjligt att från början se till helheten och samtidigt planera in infrastruktur, skolor och äldreboende. Det är svårare när man förtätar i många mindre områden. Då finns inte plats eller möjlighet till detta.

Utbyggnadsstrategin innebär stora investeringar i början av perioden i form av klimatanpassningsskydd samt ny trafikförbindelse med bro över Nissan som knyter samman Södra infarten och Kustvägen.

Även skolor är en stor investering. Det stora behovet av nya skollokaler beror till stor del på ett uppdämt behov för att ersätta nuvarande paviljongskolor.

Förslaget har en hög miljömässig hållbarhet, då det kan skjuta anspråkstagande av jordbruksmark längre fram i tiden och i första hand bygga ut områden som har goda förutsättningar för hållbar transport.

Bygger i flera orter samtidigt och bygger mer när förutsättningar finns

Orterna utanför staden byggs ut etappvis, utifrån sina unika förutsättningar. Utbyggnaden av flera orter sker alltså samtidigt.

Getinge, Oskarström och Simlångsdalen

Inlandsorterna har inte tillräckligt bra marknadsförutsättningar för att kunna byggas ut mycket i taget. Därför är det bättre att dela upp utbyggnaden över tid, eftersom kommunen annars riskerar planlägga sådant som ändå inte blir utbyggt.

Haverdal och Trönninge

Servicesamhällena vid kusten behöver invänta goda förutsättningar för att sedan kunna växa kraftfullt.

Haverdals utbyggnad behöver invänta att huvudmannaskaps- och markägofrågorna blir utredda innan en kraftig utbyggnad kan komma igång, vilket beräknas ske i början av 2030-talet.

Trönninge har flera pågående projekt, men den stora utbyggnaden i söder är beroende av markägoförhållanden. Tågstationer ger nya förutsättningar för en större utbyggnad vilket förväntas ske i Trönninge på 2030-talet och Getinge på 2040-talet.

Vilka orter som ska byggas ut är beslutat i översiktsplanen.

Prioriterar en blandad bebyggelse

Kommunen ska prioritera byggnation som bidrar till blandad bostadsbebyggelse, blandade upplåtelseformer och blandade prisbilder.

Halmstads kommun är en kommun med mycket stora socioekonomiska skillnader inom kommunen. En blandad bebyggelse bidrar till att bryta segregation.

En blandad bebyggelse ökar också möjligheten att kunna bo kvar i sitt område när livet förändras, till exempel när man blir äldre eller separerar.

Skapar bostäder för olika målgrupper

De stora nya bostadsområdena ska få en blandad bebyggelse med olika bostadstyper såsom flerbostadshus och småhus för att möta behov och efterfrågan hos olika invånare. Även upplåtelseformerna blir blandade, såsom hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter.

Halmstads kommun har en hög andel småhus och en låg andel flerbostadshus mot jämförbara kommuner. Främst är det bostadsrätter som saknas.

Specialbostäder

Det finns ett behov av specialbostäder som till exempel äldreboende, plusbostäder, gruppbostäder och studentbostäder. I planen föreslås lämpliga lägen för dessa. Plusbostäder riktade till äldre förelås i centrumnoder i olika delar i kommunen. I området nära Högskolan prioriteras bostäder för studenter.

2026–2030

2031–2035

2036–2040

2041–2045

2046–2050

Halmstad är en av 20 kommuner i Sverige som ökat sin folkmängd varje år sedan 1970. Halmstads kommun hade 104 573 invånare den 31 december 2021. Allra kraftigast var folkökningen 2014 till 2019 då den årliga ökningen låg i intervallet 1 200–1 600 personer, mycket på grund av en hög invandring. Därefter har den årliga befolkningstillväxten avtagit och landade 2022 på 575 personer.

Under det senaste decenniet har den kraftigaste befolkningstillväxten skett i områden där många nya bostäder har färdigställts. Några exempel är Slottsmöllan och Kärleken, Gamletull och Nissastrand, Söder och Nyatorp.

Halmstad är på väg mot 130 000 invånare

Enligt en befolkningsprognos från våren 2023 kommer kommunen år 2050 att ha drygt 136 000 invånare, vilket är en ökning med cirka 32 000 invånare eller 30 procent.

På delområdesnivå sträcker sig den senaste befolkningsprognosen fram till år 2035. Då väntas kommunen som helhet ha cirka 120 000 invånare.

Även framöver väntas den kraftigaste befolkningstillväxten ske i områden med omfattande nyproduktion av bostäder.

Befolkningsprognosen uppdateras årligen och prognosen förändras efterhand.

Åldersgruppen 85 år och äldre ökar

Frösakull–Tylösand det område med högst andel invånare som är 65 år och äldre.

Det senaste decenniet har flera områden fått en rejäl ökning av personer som är 65 år och äldre.

I den digitala kartan kan du se mer var befolkningen förväntas växa, hur åldergrupper är fördelade och var olika åldergrupper bor.

Bra marknadsförutsättningar längs kusten

Kust och stad är attraktivt att bo i, och allra dyrast är småhusen närmast havet. Inlandsorterna har svårare marknadsförutsättningar.

I digitala kartan kan du se markvärdet för småhusmark år 2022, per område.

Halmstad är en segregerad kommun

Halmstads kommun är en kommun med mycket stora socioekonomiska skillnader inom kommunen. Invånarna med olika inkomst, arbete och utbildning är koncentrerade till olika geografiska områden.

En orsak till den socioekonomiska boendesegregationen är fördelningen av flerbostadshus och småhus samt om dessa är hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Om segregationen ska kunna brytas är det därför mycket viktigt att arbeta med bostadsfrågan.

Trångboddhet och låg medelinkomst

Man kan i Halmstad se stora skillnader mellan olika geografiska områden när det gäller medelinkomst och trångboddhet.

I den digitala kartan kan du se vilka områden som har låg ekonomisk standard, ett områdes medelinkomst och trångboddhet.

Väldigt stor andel småhus

Halmstad sticker ut kraftigt mot jämförbara städer när det gäller bostadsformer. Kommunen har 47 procent småhus och 46 procent flerbostadshus. Jämförbara städer har 34 procent småhus och 57 procent flerbostadshus.

Av de 21 kommuner som ingår i kommungruppen "Större stad" är Halmstad den kommun som har högst andel småhus och lägst andel flerbostadshus. Halmstad är också den enda kommunen som har fler småhus än flerbostadshus. Totalt finns det närmare 50 600 bostadslägenheter i Halmstad.

Låg andel bostadsrätter

Även när det gäller upplåtelseform avviker Halmstad en del från jämförbara kommuner. I Halmstad utgörs bostadsbeståndet till 48 procent av hyresrätter, 40 procent av äganderätter och 12 procent av bostadsrätter. För kommungruppen "Större stad" utgör hyresrätterna 45 procent, äganderätterna 30 procent och bostadsrätterna 24 procent av bostadsbeståndet. Av de 21 kommuner som ingår i kommungruppen har Halmstad högst andel äganderätter och lägst andel bostadsrätter.