Transport och infrastruktur
Hur ska Halmstads kommun planera långsiktigt och hållbart för vägar, järnvägar, gång- och cykelstråk och annan infrastruktur? I takt med att Halmstads kommun växer måste transportsystemet anpassas för att hänga med i befolkningsökningen. I plan för transportsystemet prioriteras hållbara och yteffektiva färdsätt.
Schematisk skiss som visar önskad förflyttning av Trafikflöden i Halmstads centrum mot 2050.
Resvanor spelar roll
När Halmstad växer och blir tätare ska fler människor samsas om samma yta. I den allt större staden blir det än viktigare att fundera på hur och till vad den gemensamma ytan ska användas.
Uträkningar har gjorts som bygger på att invånarna år 2050 i genomsnitt gör samma antal resor som idag, det vill säga 2,6 resor per person och dag. Kommunen kan inte tillföra vägkapacitet i samma utsträckning som skulle behövas för att tillgodose resbehov för 150 000 invånare om resvanorna ser ut som de gör idag. Därför behövs det att fler personer väljer hållbara resesätt som gång, cykel och kollektivtrafik.
Att resa och förflytta sig innebär att ta plats. De olika färdsätten tar olika mycket plats och genom en målstyrd trafikplanering kan kommunen möta framtiden på ett hållbart sätt.
När vi planerar för framtiden behöver vi ta hänsyn till flera transportsätt. Olika stråk som går genom centrum prioriterar olika trafikslag.
Målet är att fler ska resa hållbart
En utgångspunkt för vår planering är att Halmstads kommun arbetar för att uppfylla sin del av Parisavtalet. Transportsektorn står för mer än hälften av de totala koldioxidutsläppen i Halmstad och personbilarna är den enskilt största utsläppskällan.
Med energieffektivare fordon och ökad andel förnybara bränslen har utsläppen minskat de senaste åren, men för att nå riksdagens mål till 2030 krävs ytterligare insatser. Hur vi utformar våra fysiska miljöer och vilka färdsätt som
prioriteras kan få stor påverkan på kommunens totala utsläpp av klimatpåverkande gaser.
Gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras
Kommunens plan för transportsystemet fokuserar därför på de yteffektiva och hållbara färdsätten där prioriteringen är gång, cykel, kollektivtrafik och bil i nämnd ordning.
Ambitionen är att minska motortrafiken i centrum för att frigöra ytor för andra hållbara färdsätt.
Det övergripande målet är att hälften av Halmstadbornas resor år 2050 sker med bil och att resterande sker med mer hållbara färdsätt.
Arbetar aktivt med alla trafikslag
Kommunen arbetar målstyrt, övergripande och långsiktigt med alla trafikformer. De knyts samman och hållbara och yteffektiva transporter prioriteras.
Det är viktigt att ha en flexibel planering för att ta tillvara på digitalisering, teknikutveckling och kommande framtida behov.
Transportsystemet ska vara trafiksäkert, tryggt och tillgängligt för samtliga grupper.
Cykel – en central roll i systemet
Cykeln har betydelse för pendlingsmönster, trängsel och folkhälsa. Cykeln är ett inkluderande färdsätt som också tar liten plats i förhållande till sin transportkapacitet. Andra fördelar är att den varken orsakar buller eller utsläpp.
I takt med att staden växer behöver också alternativa cykellänkar skapas i form av tvärförbindelser. Hur attraktivt det är att cykla och hur hög cykelns konkurrenskraft gentemot bilen blir, beror på om infrastrukturen tillåter genvägar för cykel i förhållande till bilvägen.
Framtidsspaningen är att cykelvägarna framöver också kommer att användas mer av elscooters, elskateboards och andra mindre eldrivna fordon.
Resvaneundersökningen från 2018 visar att cykeln har en marknadsandel på 17 procent, vilket är en relativt hög andel. Ambitionen är att minst 21 procent ska välja cykel för sina resor och år 2050.
Karta som visar cykelvägar som pekas ut i Framtidsplan 2050.
Kartan visar behov av cykelvägar mellan stadsdelar.
Planeringsinriktningar för cykel
- Prioritera upp cykeln och låt den ta plats i planeringen
- Supercykelstråk som planeringsförutsättning
- Stärk tvärkopplingar inom och mellan stadsdelar och orter
- Arbeta för ett sammanhängde, säkert och tryggt cykelnät i hela kommunen även, där kommunen inte är väghållare
- Överbrygg barriärer och stärk cykelns potential för delresor
- Cykelvägnätet anpassas för olika typer av resor och cykeltyper
- Arbeta för fler och säkrare cykelparkeringar
Gång – en upplevelse i sig
I resvaneundersökning från 2018 uppgick gångresorna till en andel av 7 procent av invånarnas resor. Ambitionen är att gångresorna ska bli fler i kommunen och andelen ska öka till 10 procent år 2050.
Hur vi planerar vårt samhälle kommer få stor påverkan på hur framgångsrika vi blir på att uppnå ambitionen då närhet är en förutsättning för gående. Attraktiva och trygga passager under järnvägen, längs vatten och stora vägar blir viktiga.
Planeringsinriktningar för gång
- Utforma attraktiva gångstråk som bjuder in till rörelse
- Utforma gångstråken efter dess primära syfte och planera för olika typer av gångresor
- Prioritera gång högt och planera för sammanhängande, trygga, gena och tydliga gångstråk
- Planera för att koppla ihop målpunkter och stärk delresor med gång
- Planera för att tillgängliga och trafiksäkra gångstråk där barriärer överbyggs
Buss – ett hållbart och yteffektivt sätt att resa
Busstrafiken och framförallt stadsbusstrafiken, har stor potential att ta en större andel av resorna i kommunen.
Busstrafiken behöver prioriteras upp i gaturummet så att bussens konkurrenskraft gentemot bilen stärks. I högtrafik när det är köer ska det gå snabbare att resa med buss i stadens centrala delar än med bil. De som reser tillsammans på ett hållbart och yteffektivt sätt ska premieras genom kort restid.
Enligt en resvaneundersökning från 2018 framgick
att kollektivtrafikens marknadsandel (buss och tåg) stod för 11 procent. För att kommunen i framtiden ska ha ett fungerande transportsystem behöver denna andel bli större och kommunens ambition är hög. År 2050 ska resorna med kollektivtrafik ska stå för 16 procent av andelen resor.
Planeringsinriktningar för buss
- Planera kollektivtrafiknära där dagens busslinjer utgör stommen
- Planera långsiktigt för tillgängliga och attraktiva busshållplatser med Hela resan i fokus
- Planera med systemperspektiv där buss- och tågutbud samverkar till en god helhet
- Planera för större bytespunkter vid centrumnoder, ortscentrum och andra strategiska platser
- Fokusera mot kollektivtrafikstråken och arbeta med olika koncept för busstrafik
- Prioritera framkomlighet och snabba upp bussresan inne i orterna och i staden
Snabbussar från öst till väst
Det finns planer på att binda ihop staden med en god kollektivtrafik från de östra delarna av staden via centrum till bostadsområdena i väster. Längs sträckan skapas ett snabbspår för bussar. Projektet omfattar också ombyggnader och trygga passager för gång- och cykel.
Persontågstrafik – ett yteffektivt sätt att resa
Västkustbanan utgör ryggraden i kollektivtrafiken genom Halland och är även den järnväg som Halmstads kommun prioriterar högst. I kommunen ansluter även Markarydsbanan och Halmstad–Nässjö järnväg.
Kommunen vill öka andelen som åker kollektivtrafik. Ett förbättrat utbud av tågtrafik och/eller införande av ett nytt tågsystem tillsammans med ytterligare stationer är en del i att uppnå ambitionen. Detta sker i samverkan med Region Halland och andra regionala kollektivtrafikmyndigheter.
På nationell nivå pågår planering av nya stambanor som på ett effektivt sätt ska binda ihop Malmö och Göteborg med Stockholm. Än råder mycket osäkerhet kring dessa banor, inte minst kopplat till finansiering. Klart är dock att ingen ny stambana planeras i Halland och därmed blir det viktigt att bevaka och arbeta för goda kopplingar till stationer avsedda för höghastighetståg.
Planeringsinriktningar för persontågstrafik
- Skapa ett nytt resecentrum med ökad resekapacitet och stärk stationsområdet som målpunkt
- Delta i påverkansarbete och driv mot förbättringar och utveckling av tågtrafiken
- Överbrygga järnvägen som barriär genom sammanlänkning och smidiga passager förbi järnvägen
- Arbeta för stationsetableringar i Getinge, i Trönninge och även i Åled för att möjliggöra för attraktiva stationssamhällen
Biltrafik med god framkomlighet
Ambitionen är att biltrafikens marknadsandel år 2040 ska utgöra 54 procent och år 2050 uppgår andelen till 50 procent, det vill säga, hälften av alla resor utförs med annat färdsätt än bil.
Biltrafiken tillåts öka med knappt 20 procent mellan år 2018 och 2050, sett till antalet faktiska resor. Ambitionen är inte en framskrivning utifrån hur utvecklingen sett ut hittills utan en tydlig målstyrning för en hämmad utveckling av biltrafiken mot 2040 och 2050.
En ny bro över NIssan med gata på Söder är en central länk för stadens utveckling. Länken avlastar de centrala delarna av Halmstad och möjliggör en omstrukturering och omprioritering av trafikflöden.
Planeringsinriktningar för biltrafik
- Planering i staden och i orternas centrala delar sker med oskyddade trafikanter i fokus
- All planering stödjer minskad genomfartstrafik i staden och ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i
orternas centrala delar - Planera för den allt större staden och tydliggör vägnätets funktion och karaktär
- Utpekade vägreservat ska hållas bebyggelsefria
- Utryckningsvägnät som planeringsförutsättning
- Styr mot det övergripande huvudvägnätet som erbjuder god framkomlighet
- Samplanera och driv för utveckling av vägnätet där kommunen inte är väghållare
- Parkering som verktyg för att styra trafikflöden och resvanor
- Allmänt behov av parkering är styrande men samutnyttjande är ledord
- Parkeringsmöjligheter för olika syften ska erbjudas
Hållbara godstransporter
Verksamheters transportbehov varierar stort. Det finns ingen universallösning för allas behov, utan det kan röra sig från tunga transporter av farligt gods till mindre leveranser till enskilda hushåll. Kommunen har rådighet över anslutningsvägar och industrispår och dessa delar ska utvecklas tillsammans med den statliga infrastrukturen för att skapa en god helhet.
Transportsystemet måste ha kapacitet för att ta emot de långväga transporterna men också kunna hantera flöden i det lokala nätet.
Utveckling av hamnen och järnvägen ska bidra till att godstrafiken i större utsträckning ska kunna flytta över från lastbilar till tåg och fartyg.
Planeringsinriktningar för godstransporter
- Stöd hållbara godstransporter genom effektiv markanvändning.
- Fortsätt utveckla hamnen och styr godsflöden mot hamn, järnväg och statligt vägnät.
- Planering som stödjer utvecklingen av lastbilsuppställning och kombiterminal i Halmstad.
- Planera med flexibilitet och i nära dialog med befintligt näringsliv.
- Planera den kommunala järnvägsinfrastrukturen utifrån hållbarhet, effektivitet och marknadsmässighet.
- Kommunikationsstråket öster om Halmstad hålls bebyggelsefritt.
- Planera och styr för att minska tung trafik på gator där boendemiljö och stadsliv prioriteras högst.
- Vid ny bebyggelse tas hänsyn till rekommenderade skyddsavstånd för farligt gods alternativt vidtas erforderliga skyddsåtgärder.
- Vid planläggning av verksamhetsområden ska lämplig väg för farligt gods föreslås om den typen av verksamhet är aktuell.
Flyg – för snabb uppkoppling
Flygplatser utgör en viktig del av transportinfrastrukturen i samhället. Flygplatsen i Halmstad erbjuder bland annat linjetrafik till och från Stockholm och därtill finns även andra samhällsnyttiga flyg.
I juni 2020 fattades beslutet i kommunfullmäktig att Halmstads kommun fortsatt ska bedriva flygplatsverksamhet genom Halmstads Flygplats AB.
Planeringsinriktningar för flyg
- Stärk flygplatsen för samhällsnyttiga flyg, försvarets verksamhet och för tillgänglighet till Stockholm
- Arbeta för bättre tåganslutningar till den internationella flygplatsen Kastrup
Båt – se vattnet som en möjlighet
Båt och färja är en del av transportsystemet och då Halmstad är omgivet av vatten finns här möjligheter att ytterligare utveckla de vattenburna transporterna.
Planeringsinriktningar för båttrafik
- Arbeta för fler turer på färjeförbindelsen Halmstad–Grenå
- Utnyttja närheten till vattnet och arbeta för ökade möjligheter för vattenburna transporter
Plan för transportsystemet
Kommunen har tagit fram en plan för hur transportsystemet ska utvecklas mot år 2050. Den här sidan är en sammanfattning av planen. I de fullständiga dokumenten finns mer detaljer med kartor.
Planen ska användas som styrdokument i den efterföljande planeringen och ge vägledning, såväl internt som externt.
Ladda ner och läs planen
Plan för transportsystemet består av två delar:
Del 1: Transportstrategi mot 2050
Pdf, 1.5 MB.
Strategin är antagen av kommunfullmäktige och anger utmaningar och mål som sätter riktning för utvecklingen framöver.
Del 2: Transportplan mot 2050 Pdf, 4.6 MB.
Exempel på livsrum Pdf, 864.3 kB. (bilaga)
Planen är beslutad av kommunstyrelsen och är en mer fördjupad operativ del där målen bryts ner och blir mer detaljerade och geografiska genom planeringsinriktningar.