PCB i byggnader

PCB är en förkortning för polyklorerade bifenyler. Det är ett samlingsnamn för cirka 200 svårnedbrytbara och giftiga klorföreningar, som är skadliga för både människor, djur och natur.

De sprids framför allt från byggnader och utrustning, via läckage från fogar och via felaktig hantering av rivningsmaterial. För att motverka detta finns det lagkrav på noggrann inventering och sanering.

PCB tas lätt upp av levande organismer och har skadliga effekter på fortplantningsförmåga, immunförsvar och nervsystem hos både människor och djur. Ämnet förbjöds i Sverige 1972 men användes i andra länder in på 1980-talet. idag förbjudet över hela världen. Trots det finns det fortfarande kvar och fortsätter att spridas.

Ofta hittas PCB långt ifrån områden där ämnet har använts, till exempel i isbjörn och säl i polarområdena. Vi människor får främst i oss PCB via vår föda, till exempel när vi äter fet från Östersjöfisk.

I Sverige användes PCB i storskalig bostadsproduktion på 1960-talet. Ämnet finns fortfarande kvar i vissa byggmaterial och produkter, exempelvis i transformatorer, kondensatorer, hydrauloljesystem, isolerrutor, båtbottenfärg och som mjukgörare i plaster och fogmassor.

Undantag från lagkravet för vissa småhus

Kravet gäller inte småhus och villor som används som en- eller tvåbostadshus, som ägs av fysiska personer eller dödsbon och enligt fastighetstaxeringslagen är indelade som småhus. Används de däremot som exempelvis kontor gäller inte undantaget. Då ska en inventering göras.

Fogmassor med PCB användes i byggnader mellan 1956 och 1973 och kan finnas mellan betongelement, runt fönster och dörrar, på balkonger, vid trappor, i rörelsefogar och runt fasader av sten. Fogmassan kan även finnas dold bakom plåtfasader och fönsterlister.

Om det en gång har suttit en PCB-haltig fog i byggnaden kan PCB ha läckt ut till intilliggande material och sedan vandrat tillbaka till den nya fogen. Därför kan även nya fogar behöva provtas om den tidigare fogen inte tagits bort på rätt sätt.

Inventeringen ska omfatta hela byggnaden inklusive byggnadens fasad och byggnadens insida, även ställen där det finns risk att det finns dolda fogar. För att man ska kunna utesluta att det finns PCB i en fogmassa måste man ta prov som skickas till ett laboratorium för analys.

PCB-halten i en och samma fog kan variera mycket, därför är det viktigt att ta ett tillräckligt antal prover. En sakkunnig inventerare kan bedöma hur många som behöver tas. Generellt rekommenderas minst två prover per typ av fogmassa.

Fog i fasaden behöver normalt provtas i alla fyra väderstreck. Ett laboratorium som är ackrediterat för analys av PCB i fog- och golvmassor ska anlitas. Om det inte finns någon fog eller golvmassa alls i byggnaden ska detta framgå av redovisningen och verifieras med fotografier. Den som utför inventeringen ska vara sakkunnig.

Golv

PCB kan finnas i vissa typer av plastbaserade golv från perioden 1956 till 1973. Det handlar framför allt om den typ av halkfria golv som användes för storkök och industri.

För att man ska kunna utesluta att det finns PCB i en golvmassa måste man ta prov som skickas till ett laboratorium för analys. Prover ska tas i byggnader som är byggda 1956–1973 samt i äldre byggnader där golvmassa har applicerats under denna period.

Golvmassor som kan finnas kvar under en ny beläggning ska också provtas.
Om det finns golv där man vet eller misstänker att golvmaterialet i de aktuella typerna av lokaler är utbytt bör man ta något stickprov från dessa.

Isolerrutor och kondensatorer

Under åren 1956 till 1980 ingick PCB som mjukgörare i förseglingsmassa i vissa typer av isolerglasfönster. Framför allt användes PCB i offentliga byggnader och kontorshus, däremot inte i bostadshus i någon större utsträckning.

PCB kan finnas i kondensatorer i exempelvis lysrörsarmatur, oljebrännare, cirkulationspumpar, tvättmaskiner, torktumlare och köksfläktar installerade till och med 1980.

Inventeringen ska innehålla dokumentation av isolerrutor och kondensatorer som kan innehålla PCB.

Det är lämpligt att den som utför inventeringen samtidigt ser till att märka upp den utrustning som misstänks innehålla PCB. På det sättet vet man att den märkningsplikt som finns i PCB-förordningen uppfylls så fort inventeringen är klar.

Det finns inga formella krav på hur en rapport ska utformas men följande ska finnas med:

• Sammanställningsblankett B - Inventerad PCB
• Inventeringsprotokoll A1-A4
• Beskrivning av hur den som utfört inventeringen är sakkunnig.
• Beskrivning av inventeringsmetoden där det bland annat framgår hur risken för dolda fogar har undersökts.
• Situationsplan där det tydligt framgår: fastighetsgräns, vilka byggnader som finns på fastigheten, vilken byggnad protokollet avser och var eventuella prover är tagna.
• Protokoll från genomförda analyser av prover som tagits.
• Fotografier – när det inte finns några fogar ska fotografier tas som visar detta: några bilder på byggnaden i sin helhet samt några på angränsningen mellan olika material, exempelvis hur det ser ut runt fönster och dörrar.
• Blankett för åtgärdsplan för sanering i de fall det finns PCB i fogar, golvmassor, glasrutor eller kondensatorer.

Observera att sammanställningsblanketten för inventeringen ska undertecknas av dig som äger byggnaden.

Har du redan gjort en inventering?

Kontrollera att den utförda inventeringen uppfyller dagens krav och att det finns dokumentation som styrker detta.

• Av inventeringsrapporten behöver det framgå att byggnadens insida ingick i inventeringen och att alla fogtyper provtogs.
• Det ska finnas ett analysprotokoll om prover har skickats på analys.
• Risk för dolda fog- och golvmassor ska vara kommenterat i rapporten, exempelvis om det kan finnas fog bakom plåt eller runt ett fönster.
• Ett tillräckligt antal prover ska ha tagits om det finns fog i byggnaden. Generellt rekommenderas minst två prover på varje typ av fogmassa och att prover tas i alla fyra väderstreck.
• Om det finns PCB-fogar med halter över 50 milligram per kilo behöver dokumentationen visa var dessa sitter.
• Inventeringen ska även innehålla dokumentation av isolerrutor och kondensatorer som kan innehålla PCB.
• Den som utfört inventeringen ska vara sakkunnig.

Om någon av punkterna ovan inte uppfylls måste du dessvärre göra om inventeringen. Denna ska i så fall rapporteras till kommunen. Se instruktioner ovan.

Kontakta gärna kommunen för att rådgöra om en ny inventering behövs.

Kontrollera att din inventering klarar kraven

Många fastighetsägare gjorde inventeringar innan PCB-förordningen trädde i kraft 2007, och många för ännu längre sedan. Tillhör du dem kan du behöva göra om inventeringen. Idag är kunskapsnivån högre och det finns mer vägledning om hur man gör en ordentlig inventering.

Du kan dessutom behöva göra om inventeringen på grund av de regeländringar som genomfördes 2011. Enligt dessa ska även PCB-haltiga fogar som innehåller 50–500 milligram per kilo måste saneras vid renovering, ombyggnation eller rivning. Tidigare fick dessa fogar sitta kvar i byggnaden.

Några skäl till att en tidigare inventering behöver göras om:

• bristfällig dokumentation
• inventeringen bestod endast av utvändig fog
• ingen förstörande provtagning har skett – inventeringen ska även omfatta dold fog och man kan behöva avlägsna eller skada byggnadsdelar för att kunna komma åt
• återkontaminering av slarvigt borttagen gammal PCB-fog utan att någon uppföljande provtagning har gjorts av den nya fogen.

Om din första inventering ledde till en sanering som genomfördes efter 1998 behöver du inte göra en ny sanering om halten nu visar sig ligga över åtgärdsvärdet för sanering: 500 milligram per kilo. I stället kan du sanera och ta om hand den nya fogmassan och kanten på angränsande material som PCB-avfall i samband med en framtida rivning eller ombyggnad som berör fogen.

Om du i din byggnad hittar fog- eller golvmassor som innehåller PCB med en halt över 50 milligram per kilo måste du sanera.

• Är halten 50–500 milligram per kilo ska du sanera senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning.
• Är halten över 500 milligram per kilo ska du sanera direkt.

Om PCB hittas i en massa som redan har ersatt en PCB-produkt, avlägsnad efter 1998, ska du senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning sanera och ta hand om massan.

Fog- och golvmassor

Isolerrutor från 1956–1980 ska inventeras och dokumenteras för att senare kunna omhändertas på ett miljöriktigt sätt vid byte eller vid rivning av byggnader. Hela isolerrutor med PCB bedöms inte innebära någon risk för hälsa eller miljö och kan därför sitta kvar. Det råder märkningsplikt för isolerrutor som misstänks innehålla PCB.

Beställ etiketter för att märka upp isolerrutor från Svenska Stena Recycling:
tel: 031-742 00 99
e-post: kundservice.miljo@stenarecycling.se

Isolerrutor

Om du hittar kondensatorer i lysrörsarmatur eller transformatorer som misstänks innehålla PCB ska de märkas upp och hanteras som farligt avfall den dagen de ska plockas bort. De utgör ingen akut spridningsrisk och kan därför bytas ut efterhand.

Beställ etiketter för att märka upp isolerrutor från Svenska Stena Recycling:
tel: 031-742 00 99
e-post: kundservice.miljo@stenarecycling.se

Möjlighet att söka dispens för att senarelägga saneringen

Du kan söka dispens för att senarelägga PCB-saneringen.

Kommunen kan ge dispens om det finns särskilda skäl för en senareläggning. Det kan exempelvis vara att massan är mycket svåråtkomlig eller att sanering försvårar en samhällsviktig verksamhet på ett betydande sätt.

Dokument att skicka in vid anmälan

• Blankett för anmälan av sanering. Observera att du som äger byggnaden ska skriva under blanketten för anmälan.

Senast när du anmäler saneringen ska du skicka in:

• PCB-inventering (se punkt 2 ovan "Rapport från inventeringen")
• Sammanställningsblankett B - inventerad PCB
• Inventeringsprotokoll A1-A4

Din anmälan ska innehålla

• Beskrivning av metoden för sanering och skyddsåtgärder. Ofta används den metod som tagits fram av Svenska fogbranschen Länk till annan webbplats. (SFR).
• Beskrivning av arbetet: vilka verktyg som används för att ta bort fogmassan, vilken skyddsutrustning som används för att inte damm eller bitar av fog ska spridas till luften eller marken samt vilka andra skyddsåtgärder som vidtas för att skydda miljön och människor som vistas i eller i närheten av byggnaden.
• Dokumentation som styrker att de som ska utföra saneringen har lämplig utbildning, normalt ett kursintyg.
• Tillstånd från länsstyrelsen som visar att den firma som ska transportera avfallet är godkänd för detta. (Behövs inte om firman redan är känd av kommunen.)
• Uppgifter om marken som finns runt byggnaden – om den består helt av asfalterad yta eller om det finns gräsmatta, rabatter eller dylikt i närheten av byggnadens fasad?