Sanering av tidigare kemtvätt i Harplinge

Installation slutförs – strömmen slås på

Saneringen av den förorenade marken vid den tidigare kemtvätten i Harplinge, Holms tvätt, är nu inne i huvudetappen. Det handlar om själva värmningen som tar bort föroreningen.

En stor mängd brunnar är borrade och i dessa är elektriska doppvärmare installerade . Till andra brunnar är rörledningar anslutna som suger ut den uppvärmda och förångade föroreningen till en reningsutrustningen med aktivt kol.

I slutet av april slås strömmen på för första gången som ska värma cirka 10 000 kubikmeter mark ned till drygt 10 meters djup. I mitten av sommaren har uppvärmningen kommit så långt föroreningen börjar komma upp genom rören.

Det är ett omfattande arbete som är kostsamt men insatsen bidrar till kommunens miljöarbete.

Tomten där Holms tvätt bedrev verksamhet mellan 1979 och 2009 är mycket förorenad med tvättvätskan PCE (perkloretylen). Det har konstaterat att förbrukningen av PCE var relativt stor. Det har hanterats i storleksordningen 150 till 200 ton PCE under de cirka 30 år verksamheten var i drift.

Eftersom verksamheten gick i konkurs har kommunen tagit över fallet som huvudman för att undersöka, åtgärda och sanera, trots att man inte äger marken. Den tidigare ägaren har inte möjlighet att ta ansvar för saneringen.

Saneringen måste genomföras för att föroreningarna inte ska riskera att spridas vidare i grundvattnet och påverka fastigheter i närheten och den framtida utveckling av Harplinge.

Projektet finansieras av bidrag från Naturvårdsverket. Totalt beräknas saneringen kosta 56 miljoner kronor och vara klart 2026.

Tidsplan för arbetet

• Drift: April-Oktober 2024
  
• Demobilisering: November - Januari 2025
  
• Uppföljande miljökontroller våren 2025 till cirka 2028
  
• Återställning av väg hösten 2025
  

Detta har hänt

På fastigheten Lyngåkra 4:93 fanns en kemtvätt som var i drift från år 1979 fram till år 2009. Tvättvätskan PCE (perkloretylen), som användes under hela perioden, förvarades både inomhus och utomhus, företrädesvis i plåtfat.

Förutom PCE användes diverse fläckborttagningsmedel, klorin, natriumhydrosulfit (blekmedel), vatten­tvättmedel, tvättmedel för mattor, olja och diesel.

Förbrukningen av PCE var relativt stor, cirka 4–7 ton per år, vilket innebär att det hanterats i storleksordningen 150 till 200 ton PCE under de cirka 30 år som verksamheten var i drift.

Under driftsperioden blandades avfall i form av textilrester och tvättvätska med sågspån och lagrades på fastigheten, innan det kördes till avfallsstationen på Kristinehed.

Byggnaderna på fastigheten revs 2020. Bottenplattan lämnades kvar i markplan och källaren fylldes igen. Syftet var att säkra området och så långt som möjligt bibehålla den tidigare begränsade markinfiltrationen i källområdets närhet.

Fastigheter som förorenats

Klicka för större bild.

Saneringsbehov

Området är planlagt för småindustri och bostadsändamål.  Nuvarande spridning ger upphov till ett område med förorenat grundvatten i jord. Om inga åtgärder vidtas kommer detta område att i bästa fall bestå eller minska i utbredning mycket långsamt under flera hundra år. 

I framtiden finns det dock en risk att olika typer av mänskliga aktiviteter kan öka eller förändra spridningen.

För att skydda människor som i framtiden kan komma att bosätta sig på fastigheterna måste långtgående åtgärder genomföras.

Mål med saneringen

• Fastigheterna Lyngåkra 4:93 och 4:86 ska kunna användas enligt gällande kommunala planer utan restriktioner på grund av markförorening.
• Det ska inte behövas restriktioner vid arbete i mark inom fastigheterna Lyngåkra 4:93 och 4:86 eller dess närhet på grund av markföroreningar.
• Spridningen av föroreningar i mark från den tidigare kemtvätten på fastigheten Lyngåkra 4:93 samt Lyngåkra 4:86 ska minska och på sikt upphöra så att grundvattnet i omgivningen kan användas utan restriktioner.

Ansvar

Enligt ansvarsutredningen är den enskilda näringsidskaren ansvarig för åtgärderna. Denne har dock försatts i personlig konkurs.

Arvingarna kommer inte heller att ställas till svars, då det skulle kräva en dyr domstolsprocess som kommunen troligtvis inte skulle vinna eftersom det är tveksamt att de känt till föroreningen eller har möjlighet att betala tillbaka arvet. Därför har Naturvårdsverket beviljat medel till kommunen för saneringen.

Bidrag för sanering

Kommunen har fått bidrag från Naturvårdsverket för saneringsarbetet. Efter en brand i en av byggnaderna 2019, fick kommunen ytterligare bidrag för att ta hand om exponerat brandavfall och byggnadsdelar som riskerade att rasa.