Avgifter för livsmedels­kontroll

Kommunen kontrollerar att du som livsmedelsföretagare tar ditt ansvar för att följa livsmedelslagstiftningen. Det sker genom kontroller, som utförs med jämna intervall utefter din riskklassning, oftast genom obokade besök.

Från 2023 betalar du livsmedelskontrollen i efterhand

Tidigare har du betalat en fast årlig avgift för den livsmedelskontroll som kommunen gör i din verksamhet. Från 2023 gör vi en förändring – vi inför efterhandsdebitering. Det innebär att du betalar efter vårt kontrollbesök, inte som nu, i början av varje år.

Vad innebär förändringen?

Från och med 2023 betalar du efter att vi har gjort kontrollbesök i din livsmedelsverksamhet. Det kallas efterhandsdebitering. Tidigare har du betalat en fast avgift i början av varje år – före vårt besök.

Ni brukar inte kontrollera min verksamhet varje år. Hur blir min avgift?

Avgiften blir större än förut det år vi gör kontrollbesök. Men det år som vi inte kommer till din verksamhet behöver du inte betala något alls.

Vad betalar jag för?

Du betalar för den tid som det tar att förbereda kontrollen, utföra kontrollen, göra efterarbete och skriva rapport. Se nedan.

Hur stor din avgift blir beror på vad som ska kontrolleras. Exempelvis kan det ta förhållandevis lång tid att kontrollera märkning – både på plats och vid den efterföljande bedömningen. Vi kan ibland behöva följa upp och begära in fler uppgifter från ditt livsmedelsföretag.

Varför görs förändringen?

Sverige fick 2021 en ny förordning som bland annat reglerar hur myndigheter ska ta betalt för livsmedelskontroller. (En förordning förtydligar och preciserar det som står i en lag.)

Förordningen innebär att fakturan för en livsmedelskontroll nu kan skickas i efterhand. Det blir därmed en tydligare koppling mellan betalning och den utförda kontrollen.

Bakgrunden till förordningen är att svensk livsmedelslagstiftning anpassas till EU:s nya kontrollförordning. Denna säger att livsmedelskontroller ska täckas av avgifter och betalas av livsmedelsföretagarna.

Vem bestämmer vilken avgift jag ska betala?

Kommunfullmäktige beslutar om taxan för livsmedelskontroller. Denna fastställs sedan av kommunens miljönämnd. Taxan justeras varje år i enlighet med konsumentprisindex. Hur mycket du ska betala beror på kontrollbehovet i din verksamhet. Läs mer om detta nedan.

Livsmedelskontroll görs i alla led av livsmedelskedjan, hos alla typer av företag, även dem som förmedlar mat via internet. Kontrollen omfattar även drycker, kosttillskott, prestationshöjande preparat och mikrobryggerier.

Hur ofta kontrollen sker och hur många timmar den tar beror på vilken typ av verksamhet du driver och vilka risker den medför.

Fördjupad information om livsmedelskontroll finns på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Vad kostar livsmedelskontrollen?

Du betalar en timtaxa när vi gör kontroll i din verksamhet. Timtaxan är 1 434 kronor (2023).

Du betalar timtaxan för:

  • registrering av anläggningar och verksamheter
  • planerad offentlig kontroll
  • uppföljande kontroll
  • utredning av klagomål
  • RASFF-meddelande (Rapid Alert System for Food and Feed Länk till annan webbplats.)
  • avgift för import och exportkontroll och utfärdande av intyg
  • avgift för inköp under dold identitet
  • övrig handläggning och andra åtgärder som faller under offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet enligt livsmedelslagstiftningen.

Avgiften beslutas av kommunfullmäktige och räknas upp varje år enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV).

Normal kontroll

Kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden för din verksamhet multipliceras med timavgiften för kontroller: 1 434 kronor (2023). Du hittar beräkningsmodellen för kontrolltid nedan.

Extra kontroll

Om det behövs en uppföljande kontroll för att se om brister i din verksamhet har rättats till, betalar du för nedlagd tid enligt timtaxan: 1 434 kronor (2023).

Vilka arbetsuppgifter betalar du för?

Förutom besöket i din verksamhet betalar du även för:

  • komplettering av ditt ärende
  • inläsning och förberedelser av ärendet
  • rapportskrivning efter kontrollen
  • samråd, samverkan och informationsutbyte med övriga tillsynsmyndigheter och med verksamheter
  • provtagnings- och analyskostnader
  • kontakter med sakkunniga, till exempel jurister
  • förelägganden, förbud och åtalsanmälan
  • transporttid.
  •  

Hur ofta får din verksamhet besök?

Hur ofta din verksamhet får kontrollbesök beror på vilken riskklassning och på vilken erfarenhetsklassning som kommunen gjort av din verksamhet.

Riskklassning utifrån tre faktorer

  1. Typ av verksamhet och livsmedel
    Exempel: Att laga rätter från rått kött anses utgöra en större risk än att värma färdiga rätter. Bakning innebär oftast en låg risk.
  2. Produktionens storlek
    Exempel: En välbesökt restaurang med många matgäster innebär att fler kan drabbas om något går snett i livsmedelshanteringen.
  3. Känsliga konsumentgrupper
    Exempel: Små barn, allergiker och äldre är extra känsliga för hur man hanterar livsmedel.

Erfarenhetsklassning utifrån nivåerna A, B eller C

Första gången din verksamhet riskklassas placeras den alltid i erfarenhetsklass B.

Om din verksamhet sköts på ett säkert sätt kan den bli flyttad från erfarenhetsklass B till A. Då minskar kontrolltiden och därmed även kontrollavgiften.

Om din anläggning inte sköts säkert kan den bli flyttad till erfarenhetsklass C. Då ökar kontrolltiden och kontrollavgiften.

En ändring av erfarenhetsklassen sker med ett steg i taget.

Påverka avgiftens storlek – sträva efter en smiley

Om din verksamhet håller god hygien och har en utmärkt livsmedelshantering kan den belönas med en Smiley att sätta upp och visa för kunderna. Symbolen erbjuds vid kommunens ordinarie kontrollbesök till dem som klarar de löpande livsmedelskontrollerna.

Smileyn får behållas till nästa kontroll då kommunen gör en ny bedömning.