Avgifter och regler för livsmedels­kontroll

Kommunen kontrollerar att du som livsmedelsföretagare tar ditt ansvar för att följa livsmedelslagstiftningen. Det sker genom kontroller, som utförs med jämna intervall utefter din riskklassning, oftast genom obokade besök.

Ny riskklassningsmodell för livsmedelsverksamheter från 2024

Från årsskiftet gäller nya regler för livsmedelskontroll. Då inför Livsmedelverket en ny modell för riskklassning som avgör hur ofta kontroller görs. Förändringen innebär att du som serverar, säljer eller tillverkar livsmedel kan få kontroller mer eller mindre ofta än förut.

Syftet med ändringen är att öka kontrollen i verksamheter där riskerna är störst. Det innebär ökad kontroll tidigare i livsmedelskedjan – innan produkterna når konsumenterna – för att upptäcka och förebygga hälsorisker och brister i märkningen av livsmedel.

Alla verksamheter behöver lämna nya uppgifter

Inför förändringen behöver alla livsmedelsverksamheter senast under 2024 lämna nya uppgifter och få en ny bedömning av sin riskklass. Kommunen kommer att samla in uppgifterna i samband med kontrollbesök.

Du kan också lämna uppgifter själv via vår e-tjänst.

Lämna uppgifter till ny riskklassningsmodell

Livsmedelsverket: Länk till annan webbplats.


Från 2023 betalar du livsmedelskontrollen i efterhand

Från 2023 betalar du livsmedelskontrollen efter vårt kontrollbesök. Tidigare har du betalat en fast avgift i början av varje år. Det innebär att avgiften nu är större än förut – det år som vi gör kontrollbesök. Men det år som vi inte kommer till din verksamhet betalar du inte alls.

Bakgrunden till förändringen är att svensk livsmedelslagstiftning anpassas till en ny kontrollförordning från EU.

Livsmedelskontroll görs i alla led av livsmedelskedjan, hos alla typer av företag, även dem som förmedlar mat via internet. Kontrollen omfattar även dricksvatten, drycker, kosttillskott, prestationshöjande preparat och mikrobryggerier.

Hur ofta kontrollen sker och hur många timmar den tar beror på vilken typ av verksamhet du driver och vilka risker den medför.

Fördjupad information om livsmedelskontroll finns på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Vad kostar livsmedelskontrollen?

Du betalar en timtaxa när vi gör kontroll i din verksamhet. Timtaxan är 1 434 kronor (2023). Taxan beslutas av kommunfullmäktige och justeras varje år i enlighet med konsumentprisindex.

Du betalar timtaxa för:

  • registrering av anläggningar och verksamheter
  • planerad offentlig kontroll
  • uppföljande kontroll
  • utredning av klagomål
  • RASFF-meddelande (Rapid Alert System for Food and Feed Länk till annan webbplats.)
  • avgift för import och exportkontroll och utfärdande av intyg
  • avgift för inköp under dold identitet
  • övrig handläggning och andra åtgärder som faller under offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet enligt livsmedelslagstiftningen.

Avgiften beslutas av kommunfullmäktige och räknas upp varje år enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV).

Normal kontroll

Kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden för din verksamhet multipliceras med timavgiften för kontroller: 1 434 kronor (2023). Du hittar beräkningsmodellen för kontrolltid nedan.

Extra kontroll

Om det behövs en uppföljande kontroll för att se om brister i din verksamhet har rättats till, betalar du för nedlagd tid enligt timtaxan: 1 434 kronor (2023).

Vad ingår i kontrolltiden?

Den avgift du betalar grundar sig på den tid som kontrollen tar. Exempelvis kan det ta förhållandevis lång tid att kontrollera märkning – både på plats och vid den efterföljande bedömningen. Vi kan ibland behöva följa upp och begära in fler uppgifter från ditt livsmedelsföretag.

I kontrolltiden kan det ingå:

  • inläsning
  • planering av kontrollen
  • kontroll på plats
  • granskning av inkomna uppgifter och handlingar
  • kontakt (mejl och telefon)
  • provtagning
  • bedömning
  • skriva kontrollrapport och beslut
  • provtagnings- och analyskostnader
  • arkivering och registervård.

Hur ofta får din verksamhet besök?

Hur ofta din verksamhet får kontrollbesök beror på vilken riskklassning och på vilken erfarenhetsklassning som kommunen gjort av din verksamhet.

Obs! Från 1 januari 2024 inför Livsmedelsverket en ny riskklassning (se ovan). Informationen nedan gäller därför bara till 2023 års slut.

Riskklassning utifrån tre faktorer

  1. Typ av verksamhet och livsmedel
    Exempel: Att laga rätter från rått kött anses utgöra en större risk än att värma färdiga rätter.
  2. Produktionens storlek
    Exempel: En välbesökt restaurang med många matgäster innebär att fler kan drabbas om något går snett i livsmedelshanteringen.
  3. Känsliga konsumentgrupper
    Exempel: Små barn, allergiker och äldre är extra känsliga för hur man hanterar livsmedel.

Erfarenhetsklassning utifrån nivåerna A, B eller C

Första gången din verksamhet riskklassas placeras den alltid i erfarenhetsklass B.

Om din verksamhet sköts på ett säkert sätt kan den bli flyttad från erfarenhetsklass B till A. Då minskar kontrolltiden och därmed även kontrollavgiften.

Om din anläggning inte sköts säkert kan den bli flyttad till erfarenhetsklass C. Då ökar kontrolltiden och kontrollavgiften.

En ändring av erfarenhetsklassen sker med ett steg i taget.

Påverka avgiftens storlek – sträva efter en smiley

Om din verksamhet håller god hygien och har en utmärkt livsmedelshantering kan den belönas med en Smiley att sätta upp och visa för kunderna. Symbolen erbjuds vid kommunens ordinarie kontrollbesök till dem som klarar de löpande livsmedelskontrollerna.