Vägföreningar kan ansöka om administrationsbidrag. Bidraget betalas ut för föregående verksamhetsår.

Bidraget är 1 461 kronor som fast belopp plus 0,72 kronor per meter gata i vägföreningen. Maxbeloppet är 9 129 kronor.

Vägföreningar som får statligt bidrag som överstiger det kommunala bidraget ska betala in mellanskillnaden till kommunen på plusgiro 63 26 32-6. När ansökan har kommit in får vägföreningen information om vilket belopp ni ska betala in.

Generellt bidrag för vägsamfälligheter

Vägsamfälligheter med och utan statsbidrag kan söka ett generellt bidrag från kommunen.

Bidrag till vägsamfälligheter med statsbidrag

Maxbeloppet för vägsamfälligheter med statsbidrag är skillnaden mellan 90 procent av det statliga bidragsunderlaget och statsbidraget som ni har fått utbetalt. Beloppet kan dock bli lägre på grund av att kommunens bidragsbudget är begränsad.

Bidrag till vägsamfälligheter utan statsbidrag

Maxbeloppet för vägsamfälligheter utan statligt bidrag är 2,50 kronor per meter och år. Följande krav ska då vara uppfyllda:

• Den sammanlagda längden väg är minst 200 meter.
• Vägen är öppen och framkomlig för allmän trafik.
• Vägen är utfartsväg för minst ett helårsboende eller används för det rörliga friluftslivet.
  

Särskilt bidrag för vägsamfällighet

En vägsamfällighet kan ansöka om särskilt bidrag för ombyggnader som avser att öka trafiksäkerheten. I andra hand kan bidrag ges till åtgärder för ökad framkomlighet genom till exempel utbyggnad av mötesplatser, förbättrad väggeometri eller motsvarande. Ni kan inte söka bidrag för standardhöjning av vägen som till exempel förstärkning av överbyggnaden, ny beläggning, dikning eller liknande.

Bidraget är 50 procent av den totala projektkostnaden, dock max 50 000 kronor per vägsamfällighet. Minsta bidragsbelopp som kan sökas är 10 000 kronor, motsvarande en projektkostnad på 20 000 kronor. Vägsamfälligheter ska alltså självfinansiera med motsvarande belopp som bidragets storlek. Eventuellt statligt bidrag avräknas från det kommunala bidraget.

Kommunen beslutar om prioritering av inkomna ansökningar. Bidraget betalas ut i efterskott när de faktiska kostnaderna har redovisats och projektet är besiktigat och godkänt.

Före de stora kommunsammanslagningarna på 1960- och 70-talen var det vanligt att vägar i mindre kommuners tätorter hade enskilt huvudmannaskap och enskild skötsel, medan det i större kommuner (där det fanns stadsplaner) ofta var kommunerna som ägde och skötte vägarna.

I Halmstad beslutade kommunen 1974 att ta över drift och underhåll för vägar och grönytor i vägföreningar med helårsboende för att jämställa de olika kommundelarna efter sammanslagningen. 1996 utökade kommunen sitt drifts- och underhållsansvar till att omfatta vägföreningsområden med blandat hel- och delårsboende.

Föreningar saknar styrelser

Med åren har besluten inneburit ett minskat engagemang i vägföreningarna och flera föreningar saknar styrelser. Många fastighetsägare kanske inte heller är medvetna om att de har andel i en vägförening och vad det innebär.

Investeringar krävs

Flera vägföreningsområden med enskilt huvudmannaskap är i stort behov av investeringar och standardhöjningar som till exempel dagvattenutbyggnad, belysning och ny vägbeläggning. Framför allt fritidsboende har omvandlats till permanentboende och där standarden på vägarna ofta är lägre än resten av Halmstads kommun.

I många vägföreningsområden har det under senare år ställts krav på investeringar och standardhöjningar som inte ingår i kommunens drifts- och underhållsansvar. Det är en anledning till att Halmstads kommun har beslutat att se över huvudmannaskapet i samtliga vägföreningsområden i tätorter som omfattas av detaljplan.

Kommunal standard

För att kommunen ska ta över huvudmannaskapet eller teckna avtal om drift och underhåll av ett vägföreningsområde krävs det att vägarna håller kommunal standard. Det är fastighetsägarna som får stå för kostnaderna för att rusta upp gatorna till kommunal standard.

Hur stora kostnaderna blir för den enskilde fastighetsägaren går inte att beräkna innan en gatukostnadsutredning är gjord. De som köpt en kommunal tomt har betalt gatukostnader för en kommunal normalstandard i tomtpriset.

Efter en utredning om huvudmannaskap

Om kommunen beslutar att överta huvudmannaskapet påbörjas en planprocess för att ändra huvudman i detaljplanen. Vid behov görs även en gatukostnadsutredning. Det här arbetet regleras i plan- och bygglagen och sker i dialog med berörda fastighetsägare. Att ändra huvudmannaskap i vägföreningsområden är en lång process som kommer att pågå under flera år.