Före de stora kommunsammanslagningarna på 1960- och 70-talen var det vanligt att vägar i mindre kommuners tätorter hade enskilt huvudmannaskap och enskild skötsel, medan det i större kommuner (där det fanns stadsplaner) ofta var kommunerna som ägde och skötte vägarna.
I Halmstad beslutade kommunen 1974 att ta över drift och underhåll för vägar och grönytor i vägföreningar med helårsboende för att jämställa de olika kommundelarna efter sammanslagningen. 1996 utökade kommunen sitt drifts- och underhållsansvar till att omfatta vägföreningsområden med blandat hel- och delårsboende.
Föreningar saknar styrelser
Med åren har besluten inneburit ett minskat engagemang i vägföreningarna och flera föreningar saknar styrelser. Många fastighetsägare kanske inte heller är medvetna om att de har andel i en vägförening och vad det innebär.
Investeringar krävs
Flera vägföreningsområden med enskilt huvudmannaskap är i stort behov av investeringar och standardhöjningar som till exempel dagvattenutbyggnad, belysning och ny vägbeläggning. Framför allt fritidsboende har omvandlats till permanentboende och där standarden på vägarna ofta är lägre än resten av Halmstads kommun.
I många vägföreningsområden har det under senare år ställts krav på investeringar och standardhöjningar som inte ingår i kommunens drifts- och underhållsansvar. Det är en anledning till att Halmstads kommun har beslutat att se över huvudmannaskapet i samtliga vägföreningsområden i tätorter som omfattas av detaljplan.
Kommunal standard
För att kommunen ska ta över huvudmannaskapet eller teckna avtal om drift och underhåll av ett vägföreningsområde krävs det att vägarna håller kommunal standard. Det är fastighetsägarna som får stå för kostnaderna för att rusta upp gatorna till kommunal standard.
Hur stora kostnaderna blir för den enskilde fastighetsägaren går inte att beräkna innan en gatukostnadsutredning är gjord. De som köpt en kommunal tomt har betalt gatukostnader för en kommunal normalstandard i tomtpriset.
Efter en utredning om huvudmannaskap
Om kommunen beslutar att överta huvudmannaskapet påbörjas en planprocess för att ändra huvudman i detaljplanen. Vid behov görs även en gatukostnadsutredning. Det här arbetet regleras i plan- och bygglagen och sker i dialog med berörda fastighetsägare. Att ändra huvudmannaskap i vägföreningsområden är en lång process som kommer att pågå under flera år.