Planprocessen

Att arbeta fram eller förändra en detaljplan följer en speciell rutin som kallas för planprocess. Plan- och bygglagen (PBL) styr processen. Här kan du läsa mer om hur en detaljplan tas fram och hur och när du kan påverka i processen.

Planförfarande

Det finns flera sätt att ta fram en detaljplan, vanligast är det som kallas för ett standardförfarande eller ett utökat förfarande. Vilket förfarande som används beror på om planen följer översiktsplanen, har liten eller stor miljöpåverkan och är av betydande intresse för allmänheten. Hos Boverket finns en utförlig guide till planprocessen och olika förfaranden.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Uppdrag

Planprocessen börjar med en idé som kommer från en fastighetsägare, byggherre eller kommunen själv. Det kanske finns önskemål om att bygga nytt på en plats där det inte finns någon detaljplan idag eller så vill man kanske ändra den gällande detaljplanen för att möjliggöra exploatering. Om idén kräver att en ny detaljplan upprättas, eller att en befintlig detaljplan ska ändras eller upphävas, måste man ansöka om ett planbesked.

Det är kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott som beslutar om det blir ett positivt eller negativt planbesked, det vill säga om det ska upprättas en ny detaljplan eller inte. Blir det ett ja får samhällsbyggnadskontotet i uppdrag att pröva idéns lämplighet och forma en detaljplan utifrån detta.

Program

Detaljplanen kan starta med ett program som beskriver förutsättningarna och huvudidén i projektet. Syftet med ett detaljplaneprogram är att kommunens underlag ska breddas och att berörda ska få möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstagande är låsta. Ett detaljplaneprogram ska alltså ange utgångspunkter och mål för detaljplanen.

När programförslaget är genomarbetat sänds det, efter beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, ut till berörda sakägare, myndigheter och förvaltningar som sedan får lämna in synpunkter på förslaget under den tid som programförslaget är under programsamråd. Programsamrådstiden är vanligtvis ungefär en månad.

Vanligen hålls det också ett allmänt möte, där förslaget presenteras och allmänheten har möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter till planhandläggaren och andra som är inblandade i detaljplanearbetet. Alla inkomna synpunkter sammanställs och kommenteras i en programsamrådsredogörelse. I programsamrådsredogörelsen redovisas också hur synpunkterna har tillgodosetts. Kommunstyrelsen ska godkänna programsamrådsredogörelsen och tar samtidigt beslut om eventuell justering av programmet eller inriktningen för det fortsatta planarbetet.

Samråd

Den formella detaljplanen tas fram i sin första version, ett samrådsförslag. När samrådsförslaget är genomarbetat sänds det, efter beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, ut till berörda sakägare, myndigheter och förvaltningar som får möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget inom en viss tid. Information om samråd sker också genom kungörelse, en annons, i Hallandsposten.

Samrådstiden för det utökade förfarandet är minst tre veckor. För standardförfarandet finns det ingen angiven samrådstid, men den brukar vara ungefär densamma. Efter samrådstiden sammanställs och kommenteras alla inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse.

Granskning

Detaljplaneförslaget bearbetas utifrån de synpunkter som kommer in under samrådet. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (KSU) beslutar sedan om att detaljplaneförslaget ska göras tillgängligt för granskning. Sakägare, hyresgäster och andra som har intresse av förslaget underrättas via brev.

Granskningstiden för standardförfarandet är minst två veckor och för det utökade förfarandet minst tre veckor. Skriftliga synpunkter på planförslaget måste lämnas till kommunen inom granskningstiden. Efter granskningstiden sammanställs och kommenteras inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Efter detta justeras förslaget eventuellt igen.

Antagande och eventuellt överklagande

Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och kommunstyrelsen godkänner att detaljplanen går vidare till antagande. Själva antagandet sker sedan antingen i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Efter antagandet meddelas de som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda under eveventuellt program, samråd eller granskning. Den som vill överklaga detaljplanen har tre veckor på sig efter det att kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges beslut har anslagits på kommunens hemsida.

Om detaljplanen blir överklagad skickar kommunen överklagandet till mark- och miljödomstolen som prövar ärendet. Mark- och miljödomstolens beslut kan sedan överklagas till mark- och miljööverdomstolen om de klagande har sökt prövningstillstånd.

Så här kan du påverka planer.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas, vinner den laga kraft ungefär fyra veckor efter antagandebeslutet. Om planen har överklagats vinner den laga kraft när överklagandet har färdigbehandlats. När detaljplanen väl har börjat gälla kan man börja genomföra den, till exempel söka bygglov och projektera den bebyggelse som planen tillåter.