Konstverk i Halmstad

Via konstkartan kan du se och läsa om offentliga konstverk i hela Halmstads kommun. Många av verken når du till fots i Halmstads centrum, men det finns även flera spännande konstverk utanför stadskärnan.

Karta över Halmstad där offentliga konstverk är utmärkta med färgglada markörer.
Öppna karta med offentliga konstverk

Så fungerar konstkartan

Om du klickar på en kartnål i kartan så kan du se och läsa om konstverket som är på den platsen. Det finns också en innehållsförteckning över alla verk uppdelat per geografiskt område. Du kan också söka efter ett specifikt verk.

Verken i Halmstads centrum kan du lätt nå till fots. Gör upp en egen rutt, ta hjälp av en konstpromenadkarta eller gå en guidad tur.

Karta på papper

Halmstads konsthall och Halmstad Tourist centerlänk till annan webbplats kan du hämta en tryckt konstkarta med utvalda verk i centrum. Det finns kartor för barn, vuxna och på svenska, engelska och tyska.

10 spännande konstverk i Halmstad

Förlåt

Ordet förlåt lyser i mörkret med rosa sken, ute på en åker.

Konstnär: Noah Ljungberg
År: 2009
Material: Neon och zink
Placering: Utmed kustvägen, intill en märgelhåla mellan Mjellby Konstmuseum och Kristineberg

Förlåt för vadå? Det är nog mer än en bilist som undrar när de kör förbi Noah Ljungbergs verk Förlåt utmed kustvägen, mellan Mjellby och Kristineberg. Verket signalerar mot vägfararna med vindens hjälp då det drivs av ett vindkraftverk. Noah Ljungberg menar själv att vindkraftverken och skylten verkar i symbios. Den klassiska röda neonskylten är en symbol för staden som står i kontrast till vindkraftverket som förknippas med landsbygden. Ordet förlåt, menar Ljungberg, är något som alla har ett förhållande till.

Pi

Carolina Falkholts verk "Pi" är en stor målning på husvägg i form av en färgglad hand som visar tecknet "pi".

Konstnär: Carolina Falkholt, 1977–
Årtal: 2013
Material: Fasadmålning
Placering: Mitt emot Halmstads Konsthall i Stadsbiblioteket, Axel Olsons gata

Konstverket Pi växte fram på en fasad mitt emot stadsbiblioteket under ett par dagar hösten 2013. I samband med att konstnären Carolina Falkholt deltog i en utställning på Halmstads Konsthall, och i den konstnärliga gestaltningen på nybyggda Söndrumsskolan, bjöds hon in för att göra ett nytt offentligt konstverk.

Gesten som handen signalerar kan läsas som en välsignelsegest, en talargest eller en handuppräckning, men konstnären har hämtat den från teckenspråket där Pi är ett förstärkningstecken, som i ”jag gillar verkligen graffiti”.

Carolina Falkholt är en av Sveriges mest etablerade graffitikonstnärer, hon har haft flera separatutställningar och finns representerad i museisamlingar.

Foto: Patrik Ljungman, HFAB

Klaras fåtölj

En fåtölj av betong står mitt på Storgatan. Bredvid finns en stor röd lampa.

Konstnär: Kamil A Lukaszewicz 1947–
Årtal: 2013
Material: Betong
Placering: Storgatan 41

Konstverket är skapat till minne av författaren och kvinnokämpen Klara Johanson (1875–1948), av den halmstadbaserade konstnären Kamil A Lukaszewicz. Hon valde att göra en fåtölj istället för en traditionell byst för att hylla Klaras intellektuella gärning. Runt sekelskiftet 1900 avbildades ofta intellektuella i fåtöljer, som en symbol för tankar, funderingar och läsning.

Fåtöljen som är gjord i betong, är uppvärmd, vilket skapar en känsla av att Klara nyss suttit i fåtöljen. En lyktstolpe bredvid har gjorts om till läslampa, med ett hemtrevligt rött sken. Konstverket är placerat utanför huset där Klara föddes, på Storgatan 41.

Kamil A Lukaszewicz är utbildad i Gdansk och bosatt i Halmstad.

Foto: Patrik Leonardsson

Kvinnohuvud (Picassostatyn)

Ett stort kantigt huvud, i en park.

Konstnär: Pablo Picasso 1881–1973
Årtal: 1971
Material: Sandlästrad betong
Placering: Figaroparken / Picassoparken

Pablo Picasso är en av de mest inflytelserika konstnärerna under 1900-talet. I Halmstad finns en av sexton unika skulpturer som konstnären donerade till städer runt om i världen. Verket installerades med hjälp av den norske betongskulptören Carl Nesjar, som arbetade på uppdrag av Picasso.

Kvinnohuvud är 15 meter hög och skulpterad i blästrad betong. Formen har sin bakgrund i en period då Picasso experimenterade och rev i papper för att skapa siluetter. Skulpturen är ett porträtt av Picassos sista hustru Jacqueline Roque.

Picassos Kvinnohuvud har haft en brokig plats i Halmstadbornas hjärtan. När den uppfördes vållade den stor debatt och har ibland felaktigt anklagats för att inte vara äkta. Idag är skulpturen en viktig del av Halmstads identitet och utgör en central mötespunkt.

Europa och tjuren

En naken kvinna rider på en tjur. I förgrunden syns en manlig figur, en triton. De står i en fontän.

Konstnär: Carl Milles 1875–1955
Årtal: 1926
Material: Brons och granit
Placering: Stora torg

I början av 1900-talet ansågs Stora torg i Halmstad som alldeles för stort och ödsligt, därför efterlystes förslag på utsmyckning. Två decennier och två tävlingar senare fanns det fortfarande inte något bra förslag. 1920 kontaktades istället Carl Milles, en av dåtidens största skulptörer. Resultatet blev skulpturgruppen Europa och tjuren, en mytologisk berättelse om guden Zeus som förvandlar sig till tjur för att röva bort den sköna prinssessan Europa.

Skulpturgruppen kom på plats i november 1926. I samband med utplaceringen lämnade Milles in en mycket detaljerad plan på hur pilar, näckrosor och fiskar skulle planteras ut och skötas. Detta för att grönskan skulle lyfta skulpturgruppens uttryck. Dock följdes inte anvisningarna utan Halmstad stad lät i stället grönskan växa vilt, kanske på grund av Halmstadbornas klagan över att se skulpturens nakna kroppar.

Efter byggnationen av parkeringsgaraget under 1960-talet försvann all grönska runt Europa och tjuren.

Carl Milles nyklassicistiska skulpturer finns att se i många svenska städer, och just denna skulptur kan man även se på Cranbrook Academy of Art i Michigan, där Milles undervisade under många år.

Europa och tjuren har nyligen genomgått en omfattande restaurering där både vattensystemet och skulpturgruppen setts över och rengjorts från smuts och kalkavlagringar.

Vattnet i fontänen
Avsikten är att använda vatten från Nissan men på grund av att vattnet är förorenat använder man i år (2018) en blandning av sjövatten och tekniskt vatten. Med tekniskt vatten avses vatten som inte är lika rent som dricksvatten. Detta används bland annat vid gatusopning, bevattning etc.

Laxen går upp

De tre laxarna i skulpturen står ovanpå varandra med stjärtarna mot ån Nissan.

Konstnär: Walter Bengtsson 1927–1998
Årtal: 1958
Material: koppar

Laxen går upp skapade stor debatt när den placerades i Halmstad, för får man verkligen framställa Hallands landskapsdjur hur som helst? En mer realistisk avbildning efterfrågades, men konstnären var inte intresserad av att avbilda verkligheten. Eftersom laxarna sommartid sprutar vatten genom sina stjärtfenor så kallas skulpturen i folkmun ”tre piss i Nissan”. Skulpturen beställdes av Lions klubb och skänktes till Halmstads kommun.

Halmstadkonstnären Walter Bengtsson var skulptör, målare och grafiker. I sin ungdom arbetade han på Nyhems mekaniska verkstad och där uppstod intresset för metall som konstnärligt material. Han står bakom många offentliga konstverk både i Halmstad och i andra svenska städer.

Walter Bengtssom har bland annat även gjort "Hertig Knut" i korsningen Köpmansgatan och Klammerdammsgatan.

Vattnet i fontänen
Vattnet är avstängt på grund av att det tidigare var dricksvatten som användes. Man har tittat på en lösning för att kunna använda Nissanvatten, men då krävs installation av pump och reningsfilter vilket är mycket kostsamt.

Foto: Patrik Leonardsson

Av tiden flätar jag en plats

Skulpturen föreställer ett barn som sitter på knä. Framför honom är en koja av pinnar.

Konstnär: Knutte Wester
År: 2018
Material: Brons
Placering: Kapsylparken

Den 10 oktober 2018 invigdes det skulpturala verket Av tiden flätar jag en plats av Knutte Wester. Verket tar sin utgångspunkt i konstnärens möte med papperslösa flyktingar som han under olika perioder arbetat tillsammans med. Verket utgår ifrån dokumentära avgjutningar och består av en gestalt och en kupolliknande koja utförda i brons. Westers konstnärskap rör sig kring berättelser om utanförskap och väntan på förflyttning. Det är berättelser om att inte få vara med, om tid och om skapandet av en plats att kalla sin. Ett återkommande tema är människan, hens liv och situation samt vikten av att lämna spår; vad finns kvar när en person lämnar en plats, oavsett om det är frivilligt eller ofrivilligt?

Knutte Wester (f. 1977) är en berättare och ur berättelserna skapar han teckningar, skulpturer, film, installationer och sociala projekt. Dokumentära inslag utgör ofta en röd tråd i hans verk. Han gick ut Konsthögskolan i Umeå 2003 och har deltagit i en rad grupp- och separatutställningar bland annat i Moskva, Johannesburg och Stockholm. 2015 var han Artist in Residence på NARS i New york. 2016 hade hans senaste film Horungen premiär på världens mest prestigefyllda dokumentärfilmfestival, IDFA i Amsterdam.

Välkommen hem!

Framför Resecentrum står verket som är bollar på pinnar samlat på olika höjder. Det är natt och bollarna lyser i olika glada färger.

Konstnär: Anna Smillidotter
Årtal: 2017
Material: Blandteknik
Placering: Resecentrum

Anna Smillidotter har med ”Välkommen hem!” skapat ett konstverk som väcker fantasi, och glädje. Som en fyr i natten och en kartnål om dagen hjälper ”Välkommen hem!” oss att navigera på Resecentrum i Halmstad. Verket är placerat i navet av området och knyter ihop regionbusscentralen och nya gångbron. Det syns när man åker förbi med cykeln, tåget eller bilen, och när man byter från tåg till buss.

Genom att vara ett ljuskonstverk bidrar verket till att både vara ett tydligt landmärke och orienteringspunkt, samtidigt som det bidrar till trygghet på området. Att upplevelsen av verket på ett tydligt och genomtänkt sätt ändrar karaktär mellan dagtid och kvällstid skapar ett dynamiskt verk med estetisk hållbarhet över tid. Smillidotter har med sitt konstverk tagit platsen i anspråk på ett sätt som sticker ut och syns, men samtidigt samverkar väl med miljö och arkitektur.

Anna Smillidotter kommer ursprungligen från Halmstad och är bland annat utbildad vid Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg.

Foto: Anders Andersson

Muralmålning, Pat Perry – Simlångsdalen

Målningen av en skogsglänta sträcker sig över hela husväggen. Den är delad i mitten, men hålls samman av två personer som håller en vimpel mellan sig.

Titel: Utan titel
Konstnär: Pat Perry
År: 2019
Material: Muralmålning
Placering: Ljungblommans äldrelägenheter, Simlångsdalen

Muralmålningen föreställer en skogsglänta och i gläntan sitter två personer som håller en vimpel mellan sig. Motivet är delat på de två fasaderna och målningen binds samman av deras vimpel. Den amerikanska konstnären Pat Perry står bakom verket som har en stark koppling till Simlångsdalen och de som bor där.

Konstnären intresserar sig för frågor som rör människans förhållande till sin plats. Under sin tid i Simlångsdalen fick han träffa såväl byns äldste invånare som barn från Brearedsskolan. Pat Perry berättar att han hittat mycket konstnärlig inspiration i berättelserna och skildringarna som han fått höra av dem som bor på platsen och uttrycker stor respekt för Simlångsdalen och dess invånare. Under vistelsen tänkte konstnären mycket på ordspråket ”det krävs en by för att uppfostra ett barn”. Men med allt stöd från invånarna i Simlångsdalen kände han att ordspråket borde vara ”det krävs en by för att göra en muralmålning”. Se filmen om konsverkets tillkomst här.länk till annan webbplats

Halmstads kommun arbetar med att offentlig konst ska vara närvarande i alla kommundelar, och bad kommunens samhällsföreningar inkomma med förslag på intressanta platser att arbeta med konst. Simlångsdalens samhällsförening blev intresserade och föreslog att en muralmålning skulle uppföras på Ljungblommans äldrelägenheter.

Projektet har varit möjligt att genomföra tack vare stöd från det kommunala fastighetsbolaget HFAB och det lokala näringslivet, däribland Vargaslätten förvaltning AB, ML måleri AB och Hallands målaremästareförening. Curators för projektet var Lennart Alves och Kristina Gernes från TAG.

Foto: Lennart Alves. TAG.

Kvintcirkel – Getinge

På ett torg står fem röda lyktstolpar placerade i en cirkel. I mitten av cirkeln finns en gul liten scen.

Titel: KVINTCIRKEL
Konstnär: Ann-Louise Liljedahl
Färdigt år: 2019
Placering: Olanders torg i Getinge

I samband med förnyelsen av Olanders torg i Getinge gavs Ann-Louise Liljedahl uppdraget att utföra en konstnärlig gestaltning för platsen. KVINTCIRKEL är ett interaktivt ljudkonstverk som består av fem lyktstolpar placerade i en cirkel. Stolparna ger ifrån sig olika toner när någon ställer sig under dem. Besökare och förbipasserande kan var för sig eller tillsammans med andra skapa olika spännande ljud. Varje besökare blir en unik del av konstverket och en medskapare för stunden.

Ljudkonstverket kan aktiveras dagtid. När mörkret faller ändrar konstverket karaktär och stolparna börjar lysa.

Valet av Liljedahls konstverk gjordes i nära samarbete med Getinge samhällsförening och Getingeskolan. Att konstverket är interaktivt och inkluderande stämde väl överens med viljan att skapa en plats för både möten och lek.

Ann-Louise Liljedahl (född 1960) är född och verksam i Halmstad som kompositör och ljudkonstnär. Liljedahl har även gjort det mobila ljudkonstverket Ljudvagnsbio.

Skadat konstverk

Den offentliga konsten tillhör oss alla, var rädd om den.
Upptäcker du en skada eller liknande kan du göra en felanmälan.