Var gör vi plats för
fossilfri energi?
Solenergi är en del av lösningen om vi ska klara klimatkrisen. Men utbyggnaden leder till utmaningar för Halmstads kommun. Inte minst i Harplinge, där det planeras för solcellsparker som blir nästan tre gånger större än samhället.
Från tidningen Halmstad november 2023.
Text: Charlotte Andersson. Foto: Joakim Leihed och Patrik Leonardsson
Tre gånger större. De två nya solcellsparker som planeras på åkermarken strax norr om Harplinge blir tillsammans tre gånger större än samhället.
Att ställa om till ett fossilfritt samhälle brådskar. För att nå Sveriges klimatmål måste utsläppen av klimatgaser minska med drygt 5 procent i Halland varje år fram till 2045, främst inom sektorerna industri och transport. Det konstaterade Länsstyrelsen i en rapport tidigare i år.
– Både solenergi och vindkraft behövs i omställningen till fossilfrihet. Vi får räkna med en stor påverkan på landskapet oavsett vilka val vi gör, säger Kristian Eno, kommunekolog på Halmstads kommun. När det gäller solcellsparker har intresset ökat markant de senaste åren. I oktober var tio ansökningar om parker av större storlek aktuella i Halmstads kommun.
Det stora intresset ställer en svår fråga till kommunen och länsstyrelsen. Fossilfri el behövs, men hur och var ska den få plats?
Harplinge planeras för två solcellsparker med kapacitet att tillsammans producera el motsvarande 14 000 normalvillors årliga elförbrukning. Anläggningarna blir till ytan nästan tre gånger större än Harplinges samhälle.
800 fotbollsplaner
Dan Karlsson är ordförande i ortens sammhällsförening. Han är inte särskilt förtjust i planerna på att jordbruksmark motsvarande 800 fotbollsplaner tas i anspråk norr om tätorten, hägnas in och blir oåtkomlig i decennier.
– Det är väl ingen i Harplinge som är emot solenergi. Men det blir en väldigt stor förändring av landskapet. Många tycker nog det blir för massivt med allt på en plats och hade hellre sett flera mindre parker, säger han.
Men att peka ut områden för solcellsparker är svårt. När Halmstads kommun tog fram sin senaste översiktsplan, antagen i mars 2022, var frågan inte ens aktuell. Nästan bara villaägare installerade solenergi, och då oftast på hustak. Sedan kom kriget i Ukraina, med skenande elpriser som följd.
Detta, en snabb teknikutveckling och klimatkrisen har drivit på intresset för solenergi. De ansökningar som nu är aktuella i Halmstad handlar om solcellsparker på mellan 50 och 450 hektar. Så gott som alla planeras att byggas på jordbruksmark.
– Vi behöver riktlinjer för hur utbyggnaden ska gå till, säger Kristian Eno.
Svårt val mellan samhällsintressen
Både jordbruk, skogsbruk och fossilfri elproduktion är av stort nationellt intresse. Att säga ja eller nej till solcellsparker handlar om att prioritera mellan intressena.
– Ska vi skydda jordbruksmarken och neka tillstånd? Eller ska vi säga ja till alla tillskott av elenergi för klimatets skull, oavsett andra konsekvenser? Det är svåra frågor att ta ställning till, säger Kristian Eno.
Halmstads kommun arbetar nu med att komplettera översiktsplanen. Inspiration tas från Varbergs kommun, som i en färsk plan för sol- och vindenergi listat ett antal vägledande kriterier. De handlar bland annat om hur en planerad park påverkar landskapsbilden, naturen, kulturen och annan kommunal planering.
Det är dock inte kommunen som ger tillstånd för solcellsparker; den uppgiften har Länsstyrelsen i Halland. Kommunen kan bara ge synpunkter på den tänkta etableringen.Men även Länsstyrelsen har svårt att ta ställning. Halland och sex andra länsstyrelser har därför gemensamt vänt sig till regeringen för att få svar om vilka perspektiv som ska väga tyngst.
Samtidigt står två stora markägare redo att i Harplinge arrendera ut 234 respektive 183 hektar jordbruksmark i Margreteberg och Skintaby. Och bolagen Neoen och LC Energi väntar på besked på sina ansökningar.
Arrendeavtalen ska löpa över cirka 40 år. Därefter behövs ytterligare kanske tio års bearbetning för att få marken duglig för odling igen när parkerna har avvecklats.
”Inte lägga under glastak”
Dan Karlsson känner stor tvekan.
– Klimatförändringarna innebär redan svårigheter att odla i södra Europa. Då kan vi inte lägga så här mycket mark under glastak i 40 år, säger han.
Till den komplicerade frågan om solcellsparker hör att de producerar förhållandevis lite energi i förhållande till sin påverkan på landskapsbilden.
Kristian Eno hoppas på hjälp med prioriteringen.
– Som handläggare önskar jag att det kommer tydliga nationella riktlinjer. Nu får Halmstads kommun i möjligaste mån göra rätt utifrån den kunskap vi har i dagsläget. Erfarenhet har vi ju inte.
Mindre skala. Kommunekolog Kristian Eno efterlyser tydligare riktlinjer. Dan Karlsson, ordförande i Harplinge samhällsförening, ser hellre flera mindre solparker än få stora.
Mer om solenergi i Halmstad
Kommunen är trea i Solsverige
Halmstad är trea i landet när det gäller solceller på kommunala byggnader. Under 2022 producerade kommunen och de kommunägda bolagen 2,6 miljoner kilowattimmar. Det är lika mycket som behövs för att köra 1 200 elfordon under ett år (med snittsträckan 1 100 mil).
Uppgiften kommer från Sveriges ekokommuner, där 104 av landets 290 kommuner är medlemmar.
Kommunen installerar solceller på alla nybyggen om det inte finns några praktiska hinder.
Labb för solbruksförsök
Hushållningssällskapet vill bygga en av Sveriges första demonstrationsanläggningar för solbruk och energilagring på sin gård Lilla Böslid utanför Halmstad.
Solbruk innebär att kombinera elproduktion och jordbruk, exempelvis genom att jordbruksmaskiner kör mellan eller under solcellspanelerna, och genom att solcellerna fungerar som skydd mot extremväder.
En förstudie om att skapa en 2 hektar stor anläggning pågår. Förstudien beräknas bli klar i februari.