Lagar, begrepp och styrande dokument
Kommunens verksamheter styrs av en mängd olika lagar. Två som är bra att bekanta sig med är kommunallagen och förvaltningslagen. Förutom lagar finns det även ett antal styrande dokument som kompletterar lagstiftningen och redogör för hur Halmstads kommun har valt att organisera sig och fördela ansvaret. Det finns också några begrepp som det är viktigt att du som förtroendevalda är bekant med.
Lagar och styrande dokument
Lista med lagar och styrande dokument
Kommunallagen
Kommunallagen ger de grundläggande förutsättningarna för hela den kommunala verksamheten. Det är en ramlag som, förenklat, talar om vad kommunen får göra och hur det ska gå till när kommunen fattar beslut. I kommunallagen regleras indelningen i kommuner och regioner, befogenheter, valbarhet och rösträtt, beslutsfattande med mera.
Förvaltningslagen
I förvaltningslagen regleras grunden för god förvaltning och allmänna krav på ärendehandläggning. Genom förvaltningslagen garanteras enskildas rättssäkerhet vid kontakt med myndigheter. Förvaltningslagen är en ramlag. Det betyder att om det finns det någon annan lag som avviker från förvaltningslagen så har den lagen företräde.
Halmstads vision och strategisk plan
Halmstads kommuns styrande dokument
Viktiga begrepp
Allmän handling
En allmän handling är en handling som förvaras hos myndigheten och som är antingen upprättad hos eller inkommen till myndigheten.
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten, exempelvis medborgare och journalister, har rätt att begära att få ta del av allmänna handlingar. Exempel på handlingar som kan vara allmänna är e-postloggar och sms.
Allmänna handlingar är som huvudregel offentliga, men rätten att ta del av handlingar kan begränsas genom sekretess. Innan en handling lämnas ut ska det göras en prövning av om handlingen innehåller information som omfattas av sekretess.
Vad betyder offentlighetsprincipen för dig som förtroendevald?
Ett mejl, brev, film eller inlägg på sociala medier som du har fått eller skickat kan vara en allmän handling och ska då diarieföras.
Handlingen kan vara allmän när den skickats från eller till dig som förtroendevald, till exempel om det rör handläggningen av ett pågående eller kommande ärende eller är ett ärende av särskilt intresse. Du som förtroendevald företräder då den nämnd som är ansvarig för ärendet. Det gäller även om handlingen ställts till din hemadress eller din privata e-postadress. Det är handlingens innehåll som avgör om handlingen är allmän eller ej, inte vad vi väljer att kalla den.
Är det tydligt att handlingen är en privat angelägenhet eller enbart rör dig i din egenskap som politisk företrädare för ett parti anses inte handlingen som allmän och behöver inte diarieföras. Detta för att handlingen uteslutande rör dig som förtroendevald och ditt uppdrag som företrädare för vissa åsikter, inte som företrädare för myndigheten.
Är du osäker på om det är en allmän handling eller vill du diarieföra något, kontakta berörd registrator i aktuell nämnd eller bolag.
Sekretess
Sekretess innefattar både handlingssekretess och tystnadsplikt och är alltså ett förbud mot att röja en uppgift vare sig det sker muntligen eller på annat sätt. Det innebär alltså en begränsning i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar.
Vilka handlingar som kan omfattas av sekretess framgår av OSL – lagen om offentlighet och sekretess. Uppgifter som är skyddade av sekretess som du kan komma i kontakt med kan vara ärenden som rör upphandling eller enskilda människors personliga eller ekonomiska förhållanden.
I samband med att du hämtar ut din läsplatta får du skriva på en sekretessförbindelse. Förbindelsen innebär att du försäkrar att du tagit del av information om bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen och förstått vad som gäller för dig utifrån ditt uppdrag.
Jäv
Jäv är en omständighet som riskerar att rubba förtroendet för att den som ska handlägga eller besluta i ett ärende är saklig och opartisk. Den som känner till en omständighet som kan utgöra jäv ska själv uppge detta och ska inte befatta sig med ärendet. Vad som är jäv är beroende av vilken situation det handlar om. Ledamöter i fullmäktige får inte delta i handläggningen eller beslutsfattandet i ett ärende som personligen berör ledamoten själv eller dennes närstående.
När det gäller den beredning som sker i nämnderna inför ett beslut i kommunfullmäktige, finns det andra jävsbestämmelser som omfattar såväl ledamöter i nämnder och styrelser som anställda.
För tjänstepersoner och nämndsledamöter gäller följande jävsgrunder.
- Parts-, intresse- och närståendejäv
Om personen eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad i en utsträckning som inte är oväsentlig. - Ställföreträdar- och ombudsjäv
Om personen eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en utsträckning som inte är oväsentlig. - Tillsynsjäv
Om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till. - Generalklausulen (även kallat delikatessjäv)
Om det finns någon annan särskild omständighet som gör att personens opartiskhet kan ifrågasättas. Det kan till exempel bli aktuellt när någon är uppenbart vän eller ovän med en berörd part eller har ett sådant engagemang i saken att det kan uppstå misstanke om opartiskhet.
Vid dubbla engagemang, när en förtroendevald är ledamot i olika nämnder, är ledamoten inte per automatik jävig bara för att han eller hon har varit med i handläggningen av ärendet i en annan nämnd.
För styrelseledamöter i kommunala bolag gäller den jävsbestämmelse som finns i aktiebolagslagen
Länk till annan webbplats.. Denna anger att en styrelseledamot är förhindrad att närvara vid handläggning av frågor som gäller avtal i vilka ledamoten kan ha, eller typiskt sett har, ett motstående intresse jämfört med bolagets.