Guide – få koll på din ekonomi

Skulder

Har du lån, krediter och skulder men ingen koll på dem? Gör en lista där du för var och en skriver upp:

• Fordringsägare eller inkassobolag
• Hur stor summa du är skyldig
• Räntesats
• Om du fortfarande betalar på den, månadskostnad samt när den beräknas vara slutbetald i nuvarande återbetalningstakt.

Räkna samman månadskostnaden och vad du totalt är skyldig. Om du inte får handlingar om dina lån, krediter och skulder digitalt utan via pappersbrev, sortera in dessa i en pärm med en flik för varje skuld. Spara det senaste pappret (alternativt det papper med mest information) och släng resten.

Det kan kännas svårt att utöka sina inkomster, men här kommer några tips. Fundera själv på om det finns andra möjligheter för dig. Tänk på att vissa tips kanske kan användas om du har en akut situation men är inte hållbara i längden.

• Om du arbetar deltid kanske du kan gå upp till heltid? Om du redan arbetar heltid kanske du ändå kan ta några extrapass?
• Har du sökt alla bidrag du kan få? Många äldre missar till exempel att ansöka om bostadstillägg Länk till annan webbplats..
• Har du saker hemma du inte behöver längre och kan sälja?
• Sök stipendier och fonder. Du kan till exempel söka efter stiftelser och fonder på din kommuns webbplats, via Länsstyrelsernas stiftelsedatabas Länk till annan webbplats. eller via bibliotekets databas Globalgrant Länk till annan webbplats..
• Ka du ta in en hyresgäst och dela boendekostnaden?
• Har du semesterdagar eller föräldrapenningdagar du kan ta ut?

Utgifter

Att minska sina utgifter är för det flesta lättare än att minska sina inkomster. Finns det utgifter du helt kan ta bort? Kan du minska kostnaden för de utgifter du måste ha kvar? Bara för att du just nu behöver sålla bland utgifterna behöver det inte vara för alltid. När du åter har en fungerande ekonomi kan du återuppta utgiften om du har råd med den.

Här kommer några tips på hur du kan sänka dina utgifter. Fundera själv om det just för dig finns andra sätt att minska utgifterna på?

• Inför köpstopp, köp bara det som är absolut nödvändigt för att du ska klara dig.
• Kan du omvandla ditt telefonabonnemang till ett kontantkortsabonnemang?
• Se över ditt elavtal. Har du ett fast eller rörligt avtal eller har du inte gjort något val alls och har det dyraste anvisningspriset? Om du behöver hjälp med att hitta ett bra elavtal hittar du opartisk jämförelse på Elpriskollen Länk till annan webbplats..
• Måste du ha din bil? Bilen är en av de dyraste utgiftsposterna och ibland är det kanske så att vi behåller vår bil för att vi är vana vid den, men klarar du dig kanske på kollektivtrafik och att ta taxi eller hyra bil ibland? Kan bilpool vara ett alternativ?
• Kan du handla mat på ett billigare sätt? Handla frukt och grönsaker i säsong, ta tillvara på alla rester och laga mer mat från grunden. De varor som börjar bli gamla och som måste ätas först kan ställas i en särskild låda i kylskåpet, en "Ät mig-låda".
• Är du dubbelförsäkrad? I en del fackavgifter ingår hemförsäkring. Kan du få billigare försäkringar hos ett annat försäkringsbolag? (Obs! Sjukförsäkringar och barnförsäkringar ska man vara försiktig med att byta.)
• Utnyttja biblioteket till fullo. Via bibliotekens digitala tjänster Länk till annan webbplats. kan du både läsa tidningar, strömma film och lyssna på böcker gratis.
• Fundera kring ditt köpmönster – är det rimligt utifrån dina inkomster? Behöver du konsumera mindre? Fundera när du får en köpimpuls. Är det något du behöver? Kan du låna det av någon i stället? Hyra? Kan du köpa det begagnat? Är det bara ett tillfälligt behov som går över om du sover på saken?
• Har du småutgifter som kostar mycket? Det som kanske inte är så dyrt när vi köper det blir ändå väldigt dyrt om du köper det ofta. Till exempel en kaffe på stan varje dag blir över 10 000 kronor på ett år.
• Jämför försäkringar, kontokort, bankräntor med mera på Konsumenternas Länk till annan webbplats.. De ger oberoende och kostnadsfri vägledning om bank- och försäkringsärenden.
• Om du bor i villa eller bostadsrätt är det oftast mest effektivt att spara pengar genom att förhandla med banken om boräntorna. Om du har banklån på 1,5 miljoner kronor och lyckas sänka din ränta med 0,20 % är det en besparing på 3 000 kronor per år. Jämför olika banker för att få den bästa räntan.

Gå in på din internetbank eller kontakta betalningsmottagaren och ansök om autogiro. Då dras dina räkningar automatiskt från ditt konto i tid varje månad. Tänk på att du måste ha tillräckligt med pengar på kontot när räkningen ska betalas, annars dras inte pengarna.

Betala dina räkningar månadsvis

Har du fakturor som betalas varje kvartal, halvår eller år? Kontakta den du ska betala till och be om att få betala varje månad i stället. Då undviker du månader där många räkningar ska betalas samtidigt och varje månad blir mer förutsägbar.

Om du har studielån kan du ändra till månadsbetalning i CSN:s e-tjänst Länk till annan webbplats..

Att strunta i att betala är inte samma sak som att bestrida, utan det krävs att du aktivt meddelar företaget att du inte accepterar deras krav och varför.

Du bestrider fakturan till det företag som har skickat fakturan, gärna via e-post. Om du inte har möjlighet att skicka e-post, kan du bestrida fakturan via brev. Det är bäst att skicka brevet rekommenderat Länk till annan webbplats..

Spara en kopia av e-postmeddelandet eller brevet och kvittens för försändelsen. Detta är viktigt för att du i ett senare läge ska kunna visa att du har bestridit fakturan.

Om du får inkassokrav eller ett betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten får du bestrida även dessa. Det är även i detta fall viktigt att du bestrider kraven skriftligen, till exempel med e-post eller brev, och att du förklarar varför du bestrider fakturan.