• Halmstads webbplatser

Halmstad­gruppens offentliga konst

Historien om gruppens offentliga konst sträcker sig över mer än tre decennium och bär spår av den modernism de skolats in i. Det är även berättelsen om Halmstads utveckling under de senaste hundra åren.

När gatorna vid bostadsområden Nissastrand i Halmstad skulle namnges under tidigt 2000-tal fick gruppens medlemmar och dess mecenat, Egon Östlund, sätta ytterligare ett avtryck. Nedan är ett tvärsnitt ur historien om gruppens offentliga konst i staden där fem av dem växte upp.

1920-tal

Under 1920-talet, efter studieår i bland annat Stockholm och ute i Europa, försörjer sig flera av medlemmarna på diverse reklamuppdrag och beställningsjobb. Sven Jonson gör tillsammans med Esaias Thorén en kupolmålning till Halmstads högre allmänna läroverk (1927–1929). Axel Olson utför väggmålningar på temat Fredmans epistlar till Restaurang Tylösand (1927). Stellan Mörner tar hjälp av Esaias Thorén att gestalta en hel sal på Halmstads slott (1928). Waldemar Lorentzon dekorerar tillsammans med Axel Olson taket i Skavböke kapell (1929). För att nämna några. I flera av verken syns influenser från art déco.

Jungfru Maria ned Jesus i famnen står upphöjd på en klippa. Runt om dem knäböjer sex män.

Takmålning i Skavböke kapell av Waldemar Lorentzon och Axel Olson. Foto: Patrik Leonardsson

1930-tal

När Halmstads rådhus (1938) ska konstnärligt utsmyckas ombeds lokala konstnärer att komma in med skissförslag. Sven Jonson, Waldemar Lorentzon, Stellan Mörner, Axel Olson och Esaias Thorén lämnar alla in skisser på intarsior till dörrar och väggar. I deras respektive verk skildras Halmstads historia som sjöfartsstad, men också den moderna stadens framväxt med funkishus och industrier. Flera av medlemmarnas verk tar även fasta på det ansvar som vilar på beslutsfattarna i rådhuset. Erik Olson, som befinner sig utomlands vid tiden för uppdraget, är istället representerad med ett smide.

Del av ett verk där trä i olika färger bildar ett ansikte, vågor, snäcka och fiskar.

Detalj ur ”Frihet och ansvar” av Axel Olson. Träintarsia utanför kommunfullmäktiges sal i Rådhuset.

1950-tal

I början på 1950-talet får Halmstad både ett nytt stadsbibliotek (1953) och en ny teater (1954). Halmstadgruppen bjuds nu in att som grupp utföra väggmålningar. Till biblioteket, som idag är Nolltrefem, ett kulturhus för unga, skapas en kollektiv muralmålning på temat litteraturens historia. Året efter tolkas teaterns historia på ett liknande sätt i den nya teaterbyggnaden. Varje medlem ges utrymme att i varsitt fält gestalta temat.

På Halmstad Teater finns även väggmosaiken ”Arbetaren bygger samhället” (1954) av Axel Olson och smidet ”Komedianten” av Erik Olson (1954). Läs mer om konsten på Halmstads Teater. Länk till annan webbplats.

Små mosaikstenar bildar sex olika bildcollage. Trianglar och andra former i många olika färger blandas med många olika motiv såsom människor, speglar, kors, träd.

Väggmålning av Halmstadgruppen ”Teaterns utveckling genom tiderna”, Halmstads Teater. Foto: Patrik Leonardsson

Vid sidan om de gemensamma uppdragen gör flera av gruppens medlemmar enskilda gestaltningsuppdrag under 1950-talet. Sven Jonson skapar i mitten av decenniet glasmosaiker till Halmstads sporthall. Motiven på mosaikerna är typiska för Jonson. Bland valv och rosettfönster syns stjärnhimlen, trädtoppar och stiliserade fåglar. Mosaikerna finns idag bevarade på Halmstad Arena.

En väggmålning i en trappa. Abstrakta trianglar och andra former bildar en helhet i rött, grönt och blå färger.

Sven Jonson, mosaikverk på Halmstad Arena. Foto: Patrik Leonardsson

Axel Olson utför väggmålningar till Länsstyrelsens hus 1958. Dessa bär tydliga spår av konkretismen. Erik Olson skapar flertalet verk åt kyrkor, bland annat glasmålningar till S:t Nikolai kyrka i centrala Halmstad. Erik Olson konverterar 1950 till katolicismen och kommer i kontakt med Art Sacré-rörelsen som vill förnya den kyrkliga konsten. Under 50-talet och framåt får Erik Olson flera gestaltningsuppdrag i såväl protestantiska som katolska kyrkor.

En väggmålning i en trappa. Abstrakta trianglar och andra former bildar en helhet i rött, grönt och blå färger.

Axel Olson, ”Konkretistisk komposition”, muralverk på Länsstyrelsen, 1958. Foto: Patrik Leonardsson.