Svårt pussel när nya skolor planeras

Det byggs och renoveras skolor som aldrig förr i Halmstad. Sedan 2017 har kommunen investerat drygt 755 miljoner kronor i nybyggen och renoveringar inom grundskolan. Ännu mer – 2,5 miljarder kronor – har avsatts för de kommande fem åren. Tillfälliga skolbyggnader ska ersättas med nya och äldre skolor moderniseras. Men under tiden fram till dess är det riktigt trångt i många årskurser. Halmstad har växtvärk.

Artikel från tidningen Halmstad oktober 2022.
Text: Charlotte Andersson. Foto: Anders Andersson

Kanske kan det tyckas enkelt att beräkna hur många barn som behöver skolplats några år framöver. Födelsetal plus beräknad inflyttning – sedan byggstart. Men en lång rad andra faktorer påverkar planeringen, samtidigt som befolkningsprognoserna ständigt ändras. Den senaste, för åren fram till 2030, visar att ökningstakten för antalet nya invånare kommer att mattas av. Vi verkar behöva 240 färre skolplatser under perioden, jämfört med förra årets prognos.

– Samtidigt ser vi också förändringar i flyttmönstren. Vi upplever att det finns fler barn i stan nu än för några år sedan. Vart och hur man flyttar ändras över tid, berättar Nina Sanell, lokalstrateg på kommunens teknik- och fastighetsförvaltning.

Men att bygga i staden, i områden som funnits i decennier och som har förtätats med fler bostäder på samma yta, är svårt. Särskilt i öster har dessutom barnantalet och trångboddheten ökat. Fler barn behöver skola. Men hur hittar man ytor i tätbebyggda områden? Och hur kan man få en bra sammansättning i skolors elevgrupper när boendet i Halmstad är segregerat?

All samhällsplanering måste hänga samman

– Planeringen av nya skolor måste gå hand i hand med annan samhällsplanering. Men om en enda pusselbit ändras så kan hela elevflödet påverkas, förklarar Stefan Agmarken, chef på barn- och ungdomsförvaltningens planeringsavdelning.

Olika intressen måste ständigt vägas mot varandra. Exempelvis bantades ett blivande bostadsområde på Sofieberg tidigare i år på grund av närheten till en vattentäkt som behövs för vår dricksvattenförsörjning. Det innebar minskat elevunderlag till områdets planerade nya skola.

– Det behövs alltid en viss storlek på elevunderlaget för att bedriva en bra skola, både för att få kvalitet i undervisningen och för att nå kostnadseffektivitet, säger Stefan Agmarken.

Kraven vid planeringen av skolor är många och fler tillkommer efter hand. Exempelvis kan det numera behövas klimatanpassning. Det nya Kattegattgymnasiet blev fördröjt i väntan på en plan för att hindra översvämningar.

Kan inte räkna med skolplats i närområdet

I några årsgrupper är det väldigt många elever och klasserna är stora. Det innebär att nyinflyttade inte alltid kan erbjudas en plats på den skola som ligger närmast hemmet. Detta märks särskilt i centrala Halmstad.

En ny indelning av elevområden, som gjordes i våras, har dock förbättrat situationen. När det tidigare flyttade in en elev i ett litet elevområde där klasserna var fulla, hände det att dessa delades och nya, mindre parallellklasser bildades. Fler lärare och lokaler behövdes och grupperna påverkades negativt. Nu kan en ny elev i stället erbjudas plats i en annan skola.

– Förändringen innebär visserligen att enstaka elever nu får längre till skolan. Men samtidigt ger vi samtliga elever mer hållbara förutsättningar, säger Stefan Agmarken.

Omfattande renoveringar

Den miljardsatsning som kommunen gör på skolor innehåller också ett långsiktigt och omfattande program för renoveringar och moderniseringar av befintliga skolor.
– Vi satsar enorma pengar på att ge alla våra barn fina skolplatser, säger Nina Sanell.

Så lång tid tar det att bygga en skola