Dela sidan på sociala medier

Kontakta Halmstads kommun

TelefonÖppettider för besökareBesöksadress
035-13 70 00Måndag-torsdagRådhuset, Kyrkogatan 5
 Kl. 08.00 - 17.00 
TelefontiderFredagPostadress
Måndag-torsdagKl. 08.00 - 16.00301 05 Halmstad
Kl. 07.00 - 17.00  
Fredag E-post
Kl. 07.00 - 16.00Se kartalänk till annan webbplatsdirekt@halmstad.se

Konstverk i Halmstad

Här presenteras ett axplock av Halmstads offentliga konst. Verken i centrum kan du nå till fots - ta gärna hjälp av vår konstkarta som du hittar på webbsidan för våra konstpromenader.

Konstverk i centrum

  • Neptunus



    Konstnär: Peter Mandl 1947-
    Årtal: 1990
    Material: Glas
    Placering: Norre torg
    Den fem meter höga skulpturen består av tusen glasskivor från den numera nedlagda glasfabriken Pilkington i Halmstad, vilka limmats ihop och förstärkts med polyester för att tåla väder och vind. Beroende på hur ljuset faller och hur du står i förhållande till verket skiftar skulpturens färg, som huvudsakligen går i grönt. Namnet kommer från havets, vattnets och fuktighetens gud i den romerska mytologin. I folkmun kan man höra verket kallas ”klädnypan” eller ”tvättklämman”, efter sin speciella form.Se även Fyrvaktare av samma konstnär.Foto: Leif Eklund
  • Zipper park



    Konstnär: Robert Hais (1978-...)
    Årtal: 2015
    Material: Betong, konstgräs
    Placering: Sju platser i en cirkel runt centrum. Ladda ner karta som PDFPDF.
    Zipper Park består av sju stycken installationer, placerade mellan grönområden i centrala Halmstad. De skapar en cirkel mellan Norre katts park, Linnéparken, Picassoparken och Gunillaparken.Konstverken har formen av en dragkedja som öppnar trottoarerna i centrala Halmstad, och låter gräs tränga upp. Hais vill med hjälp av grönskan öka välbefinnandet och närheten till naturen för oss som rör oss i staden. Det är viktigt att påminnas om grönskan och naturen i vårt tillrättalagda samhälle.Robert Hais har bland annat studerat vid London Institute, Chelsea College of Art, Bild och Rum, samt KKV i Göteborg. Idag bor och arbetar han från Halmstad.
  • 91:an Karlsson



    Konstnär: Nils Egerbrandt 1926-2005
    Årtal: 1993
    Material: Brons
    Placering: Storgatan
    Rudolf Petersson skapade seriefiguren 91:an Karlsson när han själv gjorde sin rekryt på Hallands regemente I16 i Halmstad under åren 1916–1918. Numret 91 kommer från I16: man vänder helt enkelt 16 uppochner. Skulpturen är formgiven av Nils Egerbrandt som övertog serien 1960. Det diskuterades länge om seriefiguren skulle få placeras på Storgatan. Det fanns starka känslor både för och emot, men 91:an har nu stått i givakt på Storgatan sedan 1993.Foto: Patrik Leonardsson
  • Klaras fåtölj



    Konstnär: Kamil A Lukaszewicz 1947-
    Årtal: 2013
    Material: Betong
    Placering: Storgatan 41
    Konstverket är skapat till minne av författaren och kvinnokämpen Klara Johanson (1875–1948), av den halmstadbaserade konstnären Kamil A Lukaszewicz. Hon valde att göra en fåtölj istället för en traditionell byst för att hylla Klaras intellektuella gärning. Runt sekelskiftet 1900 avbildades ofta intellektuella i fåtöljer, som en symbol för tankar, funderingar och läsning. Fåtöljen som är gjord i betong, är uppvärmd, vilket skapar en känsla av att Klara nyss suttit i fåtöljen. En lyktstolpe bredvid har gjorts om till läslampa, med ett hemtrevligt rött sken. Konstverket är placerat utanför huset där Klara föddes, på Storgatan 41. Kamil A Lukaszewicz är utbildad i Gdansk och bosatt i Halmstad.Foto: Patrik Leonardsson
  • Fyrvaktare



    Konstnär: Peter Mandl 1947-
    Årtal: 1998
    Material: Brons
    Placering: Storgatan
    Bronsskulpturen Fyrvaktare av Peter Mandl har ett abstrakt, kubistiskt formspråk, men titeln markerar att konstnären inspirerats av Halmstads närhet till havet.Peter Mandl är skulptör, glaskonstnär och designer från Prag. I dag är han bosatt utanför Halmstad. Mandl är även konstnären bakom fontänskulpturen Neptunus på Norre torgFoto: Patrik Leonardsson
  • Drottning Kristina



    Konstnär: Thomas Frisk 1941-
    Årtal: 2000
    Material: Stengods
    Placering: Drottning Kristina-passagen
    Halmstadbaserade konstnären Thomas Frisk fick uppdraget att skapa ett konstverk till Drottning Kristina passagen från fastighetsägarna i kvarteret. Verket växte fram genom att konstnären studerade historiska porträtt av drottningen. Den glaserade bysten i stengods hör ihop med sockeln den står på, konstnären skapade även den som del i beställningen.Drottning Kristina (1626–1689) besökte Halmstad i samband med en resa till Rom, dit hon så småningom flyttade efter att hon abdikerat och konverterat till katolicismen.
  • Erik Höglunds glasfönster



    Konstnär: Erik Höglund (1932-1998)
    Årtal: 1959 (2010/2013)
    Material: Glas och betong
    Placering: Köpmansgatan, Halmstads centrum
    I samband med invigningen av Halmstads nya gågata, Köpmansgatan, återinvigdes fyra av konstnären Erik Höglunds dekorativa glasfönster. Verken har för många år sedan varit placerade i Restaurang Norre Kavaljeren och har nu antagit ny form som två stoder om vardera två glas. På dagen kan konstverken te sig ganska anonyma men vid skymning då belysningen tänds träder glasets olika gestalter och färger fram likt lysande ädelstenar. Förhoppningen är att vi på sikt ska kunna se fler av Erik Höglunds verk i centrala Halmstad.

    Erik Höglund var en mångsidig konstnär som revolutionerade den svenska glaskonsten. Från mitten av 1950-talet till sin bortgång skapade han närmare 150 större verk för offentlig miljö. Till Halmstad kom han via konstnärskollegorna Walter Bengtsson och Edvin Öhrström.

    Restaurang Norre Kavaljeren, en av Halmstads mest populära restauranger under 1960- och 70-talet, drabbades 1983 av en häftig brand. I lokalen fanns ett flertal konstverk av både lokala och nationella konstnärer. De flesta verk räddades och placerades i Halmstads kommuns förråd, däribland Erik Höglunds glasfönster från 1959. I förrådet skulle de sedan bli stående fram till 2008 då de mer eller mindre av en slump återupptäcktes och därmed fick nytt liv som utsmyckning på Köpmansgatan.
    2010 placerades två stoder ut på Köpmansgatan, och 2013 ytterligare två på Klammerdammsgatan.Foto: Patrik Leonardsson (Bilden är beskuren)
  • Hertig Knut



    Konstnär: Walter Bengtsson 1927-1998
    Årtal: 1985
    Material: Koppar
    Placering: Korsningen Köpmansgatan/Klammerdammsgatan
    Skulpturen föreställande Hertig Knut kräver att man lyfter blicken från gatulivet och tittar upp ovanför butiksvåningen på Köpmansgatan. Skulpturen är utförd i koppar som konstnären förnicklat, patinerat och emaljerat för att få fram olika färger.Hertig Knut Porse var hertig av Halland på 1300-talet och anses vara den som gett staden Halmstad sitt namn. Under medeltiden tillhörde Halland ömsom det svenska och ömsom det danska riket, därför har hertigen båda ländernas färger på sin mantel. På pelaren under konstverket kan man läsa en historia om hertigen och Halmstad.Se även Laxen går upp av samma konstnär.
  • Non Violence



    Konstnär: Carl Fredrik Reuterswärd 1934-
    Årtal: 2014
    Material: Brons
    Placering: Korsningen Brogatan/ Hantverksgatan
    I samband med att Brogatan i centrala Halmstad byggdes om fick staden ett nytt konstverk i gåva av en privatperson. Skulpturen, i form av en knuten revolver i brons, är skapad av Carl Fredrik Reuterswärd. Konstnären skapade ursprungligen verket Non violence som en kommentar till mordet på John Lennon men med tiden har den kommit att bli en internationellt känd fredssymbol som numera kan ses på en rad platser, både i Sverige och runt om i världen. Mest känd är troligen den som finns utanför FN-byggnaden i New York.Reuterswärd är en mångsidig konstnär som på ett humoristiskt sätt lyckas avväpna våldets makt genom att slå knut på revolvern.
  • Kungamötet



    Konstnär: Edvin Öhrström 1906-1994
    Årtal: 1952
    Material: Granit
    Placering: Stora torg
    Kungamötet skildrar mötet mellan den danske kungen Christian IV och den svenske kungen Gustav II Adolf i Halmstad 1619. Händelsen inträffade i samband med att den sista lösen på Älvsborgs fästning skulle betalas och kombinerades med en fest i sann 1600-talsanda. Båda kungarna var kända som festprissar och det sägs att de fick bäras i säng efter gästabudet. Runt stenen skildras det festande folket och livet i Halmstad.Edvin Öhrström växte upp i Halmstad och har gjort många offentliga konstverk, den mest kända är glasobelisken Kristall-Vertikalaccent på Sergels torg i Stockholm.
  • Tegelreliefer på Rådhusets fasad



    Konstnär: Bernard Andersson, 1898-1983
    Årtal: 1937
    Material: Tegel
    Placering: Rådhuset, Stora torg
    På Rådhusets fasad kan den uppmärksamma hitta ett trettiotal tegelreliefer som skildrar livet i Halmstad. Det är gamla halländska seder, tegelslagning, laxfiske, men också mer moderna skildringar av folklivet med sport och bilar som vid tiden för Rådhusets invigning var av senaste modell.Det var den halmstadfödda skulptören Bernard Andersson som fick uppdraget att skapa tegelrelieferna av Rådhusets arkitekter Yngve Ahlbom och Nils Sterner. Konsten hade en stor betydelse för byggnaden när den planerades och så småningom invigdes 1939. I Rådhuset kan man bland annat se fasta konstverk av Halmstadgruppen.
  • Råmärke



    Konstnär: Carl Magnus, 1943-
    Årtal: 1993
    Material: Röd Granit
    Placering: Framför Halmstads slott
    I början av 90-talet beställde Halmstads kommun ett verk av den halmstadfödda konstnären Carl Magnus. Konstnären fick själv bestämma placeringen för sitt verk och valde därför att placera det framför Halmstads slott, väl synlig för förbipasserande på Slottsgatan och Slottsbron.Verket består av nio sammanfogade stenskivor i röd granit där Carl Magnus har valt att arbeta med två olika sidor. Den ena är slät och spegelblank medan den andra är grov och ojämn. Det gör att intrycket av skulpturen växlar beroende på var du står. Skulpturen är ca 1 meter hög och väger fem ton.Foto: Patrik Leonardsson
  • 0+0=8 "Nollan"



    Konstnär: Fredrik Wretman 1953-
    Årtal: 2007
    Material: Glasfiber
    Placering: Slottsparken
    Vattenskulpturen 0+0=8 var ursprungligen placerad i Nissan, precis nedanför Stadsbiblioteket. Efter några hårda vintrar visade det sig att konstruktionen inte tålde strömmande vatten och lossnande is, därför fick den 2013 en ny placering i Slottsdammen.Även här kommer konstverket till sin rätt, den stora nollan speglar sig i vattenytan och bildar en åtta, symbolen för evigheten. Eftersom skulpturen är belyst så är den synlig dygnet runt, och lyser upp en del av staden som tidigare varit mörk och anonym.Skulpturen donerades till Halmstads kommun när Halmstad 2007 firade 700 år som stad, och vann över två andra förslag i en omröstning bland halmstadborna. Den symboliserar Halmstads inträde i sitt åttonde århundrade.0 + 0 = 8 donerades till Halmstads kommun av Sparbanksstiftelsen Kronan, Apelstamska donationsfonden, Ludvig Danströms donationsfond och Halmstad 700 AB.Foto: Patrik Leonardsson
  • Himmelsbåt



    Konstnär: Torgny Larsson, 1957-
    Årtal: 1999/2000
    Material: Stål och neon
    Placering: Filtparken, vid Nissan
    Himmelsbåt är skapad av konstnären Torgny Larsson och invigdes vid millennieskiftet. Skulpturen har hämtat sin form ur sinnebilden av en eka, vars kropp reser sig vertikalt mot himlen. När skymningen faller lyser verket av blått neonljus som bildar en skarp kontrast mot kvällens mörker. Torgny Larsson är utbildad skulptör vid Konstfack och Kungliga Konsthögskolan, och arbetar ofta med neon och belysning i sina skulpturer.Foto: Patrik Leonardsson
  • Pi


    Foto: Patrik Ljungman / HFAB
    Konstnär: Carolina Falkholt, 1977-
    Årtal: 2013
    Material: Fasadmålning
    Placering: Mitt emot Halmstads Konsthall/Stadsbiblioteket, Axel Olsons gata

    Konstverket Pi växte fram på en fasad mitt emot stadsbiblioteket under ett par dagar hösten 2013. I samband med att konstnären Carolina Falkholt deltog i en utställning på Halmstads Konsthall, och i den konstnärliga gestaltningen på nybyggda Söndrumsskolan, bjöds hon in för att göra ett nytt offentligt konstverk. Gesten som handen signalerar kan läsas som en välsignelsegest, en talargest eller en handuppräckning, men konstnären har hämtat den från teckenspråket där Pi är ett förstärkningstecken, som i ”jag gillar verkligen graffiti”.
    Carolina Falkholt är en av Sveriges mest etablerade graffitikonstnärer, hon har haft flera separatutställningar och finns representerad i museisamlingar.Foto: Patrik Ljungman / HFAB
  • Cyklisterna



    Konstnär: Annika Simonsson 1969-
    Årtal: 1998
    Material: Plast
    Placering : Viktoriagatan utanför HFABs kontor
    Skulpturgruppen med fyra klargula cyklister rusar fram, väl synliga från en av Halmstads genomfartsleder: Viktoriagatan. De talar till både cyklister och bilister som i rusningstrafik försöker ta sig genom stan, och påminner samtidigt om den cykelfabrik som en gång fanns i Halmstad. Titeln var ursprungligen Spillkråka, eftersom det satt en fågel på en av pakethållarna. Sen den försvann har verket bara kallats för Cyklisterna. Under en period då platsen byggdes om placerades cyklisterna vid Mjellby Konstmuseum, och har efter genomgång och reparation åter placerats under 2014.Annika Simonsson är född i Halmstad och numera bosatt i Norge
  • Europa och tjuren



    Konstnär: Carl Milles 1875-1955
    Årtal: 1926
    Material: Brons och granit
    Placering: Stora torg
    I början av 1900-talet ansågs Stora torg i Halmstad som alldeles för stort och ödsligt, därför efterlystes förslag på utsmyckning. Två decennier och två tävlingar senare fanns det fortfarande inte något bra förslag. 1920 kontaktades istället Carl Milles, en av dåtidens största skulptörer. Resultatet blev skulpturgruppen Europa och tjuren, en mytologisk berättelse om guden Zeus som förvandlar sig till tjur för att röva bort den sköna prinssessan Europa.Skulpturgruppen kom på plats i november 1926. I samband med utplaceringen lämnade Milles in en mycket detaljerad plan på hur pilar, näckrosor och fiskar skulle planteras ut och skötas. Detta för att grönskan skulle lyfta skulpturgruppens uttryck. Dock följdes inte anvisningarna utan Halmstad stad lät i stället grönskan växa vilt, kanske på grund av halmstadbornas klagan över att se skulpturens nakna kroppar.Efter byggnationen av parkeringsgaraget under 1960-talet försvann all grönska runt Europa & tjuren.Carl Milles nyklassicistiska skulpturer finns att se i många svenska städer, och just denna skulptur kan man även se på Cranbrook Academy of Art i Michigan, där Milles undervisade under många år.Europa och tjuren har nyligen genomgått en omfattande restaurering där både vattensystemet och skulpturgruppen setts över och rengjorts från smuts och kalkavlagringar.
  • Cubes



    Konstnär: Diagram
    År: 2009 Material: Betong
    Placering: I parken utanför Örjanshallen
    Verket Cubes av konstnärsduon Diagram består av sex röda betongkuber. Diagram har iscensatt ett stiliserat meteoritnedslag. De röda kuberna har slagit ner i gräsmattan och orsakat långa upprivna spår.
    I samband med nybygget av Örjanshallen beslutade Halmstad kommun att köpa in verket då kommunen arbetar efter 0,5%-regeln. Regeln innebär att vid varje kommunal ny- och ombyggnation avsätts 0,5% av den totala budgeten till konstnärlig gestaltning med visionen att alla ska få uppleva Halmstad som konststad.
    Konstnärsduon Diagram består av Stockholmskonstnärerna Lars Lengquist och Anders Granberg båda födda 1973

  • Kunskapsfabriken



    Konstnär: Mette Björnberg och Richard Johansson
    År: 2009
    Material: Granit, brons och tegel
    Placering: Utanför entrén till Brunnsåkerskolan
    2009 skapade konstnärsparet Mette Björnberg och Richard Johansson verket Kunskapsfabriken till Brunnsåkerskolan. Brunnsåkerskolans önskan var ett konstverk som skulle fungera som en samlingsplats för elever och lärare utanför entrén till skolan. Kunskapsfabriken blev en symbolisk gestaltning av skolan som plats för produktion av kunskap.Den tre meter höga skorstenen refererar till skolans verksamhet. Sittfundamentet, klätt med granit, är uppvärmt med en värmeslinga vilket ska främja möten och samtal. Bronsmolnet vittnar om en inre aktivitet, då idéer och tankar väller ut ur byggnaden. Ugglans placering på molnet gör det omöjliga möjligt. Skorstenen består av skånskt handslaget tegel.

Konst i Norre katts park

  • Söndrumsurnan



    Konstnär: Ferdinand Boberg
    Årtal: 1909
    Material: Söndrumsgranit
    Placering: Trefaldighetsallén
    Söndrumsurnan ritades av Ferdinand Boberg. Han var en framstående arkitekt som även ritade möbler, skåp, pianon och kakelugnar. Urnan är tillverkad av granit från Söndrum. År 1924 fick Halmstads stad ett erbjudande från Skandinaviska Granitaktiebolaget att köpa den vackra urnan för 2000 kr. Det var mycket pengar och när Halmstads stad inte ansåg sig ha råd, tog en privatperson bosatt i Söndrum saken i egna händer.På dennes initiativ startades tillsammans med tidningen Halland (1876–1954) en insamling av enkronor. Söndrumsbon lyckades även få ett bidrag från Halmstads naturskydds- och försköningsförening. När nu så många engagerat sig, beslutade Halmstads stad att skjuta till det resterande beloppet och urnan köptes in för placering i Norre Katts park. Kanske kan man därför säga att Söndrumsurnan fått sitt namn av två skäl – främst söndrumsgraniten men även en eldsjäl bosatt i Söndrum.Foto: Patrik Leonardsson
  • Byst av Göran Hammar



    Konstnär: Sven Andersson 1846-1920
    Årtal: 1907
    Material: Sten
    Placering: Norre katts park
    Göran Hammar var den som ställde sig i spetsen för att ”rädda” området från att bli industrimark vid försäljningen 1858.Området där Norre katts park ligger idag har haft många användningsområden och ägare genom åren. På 1700-talet användes det till tobaksodling, potatis och annan gröda. 1843 planterade och renoverade gästgivaren A J Sjögren marken till en attraktiv nöjespark för halmstadsborna. Nöjesparken döptes till Tivoli men ändrade sedan namn till Norre katts park 1918. Nöjesparken gick aldrig med någon direkt vinst och marken bytte ägare igen ett flertal gånger. 1858 var marken till salu än en gång och man var rädd att marken skulle styckas och säljas. Då gick Vice konsul Göran Hammar och handlanden E M Beckeman samman och bildade tillsammans med 58 andra medborgare ett aktiebolag för att bevara egendomen som park. Några år senare fick staden äganderätten till parken.
  • Flicka i balja



    Konstnär: Lena Cronqvist
    Årtal: 2007
    Material: Brons
    Placering: Trefaldighetsallén
    Bronsskulpturen Flicka i balja av Lena Cronqvist köptes in 2009. Cronqvist är känd för sitt expressiva måleri med psykologiska undertoner, men arbetar även med skulptur. Hon använder ofta motiv från sin barndom, och skapar ibland skrämmande bilder. Flicka i balja är dock en stillsam skildring av konstnären själv som flicka. Placeringen av skulpturen har gjorts med omsorg: hon sitter omgiven av träd, nära Norre Katts parks populära lekplats. Flickan blickar ut över parken, över ankdammen och bort mot Nissan.

Konst i Picassoparken

  • Laxen går upp



    Konstnär: Walter Bengtsson 1927-1998
    Årtal: 1958
    Material: koppar
    Laxen går upp skapade stor debatt när den placerades i Halmstad, för får man verkligen framställa Hallands landskapsdjur hur som helst? En mer realistisk avbildning efterfrågades, men konstnären var inte intresserad av att avbilda verkligheten. Eftersom laxarna sommartid sprutar vatten genom sina stjärtfenor så kallas skulpturen i folkmun ”tre piss i Nissan”. Skulpturen beställdes av Lions klubb och skänktes till Halmstads Kommun.Halmstadkonstnären Walter Bengtsson var skulptör, målare och grafiker. I sin ungdom arbetade han på Nyhems mekaniska verkstad och där uppstod intresset för metall som konstnärligt material. Han står bakom många offentliga konstverk både i Halmstad och i andra svenska städer.Se även Hertig Knut av samma konstnär.Foto: Patrik Leonardsson
  • Förankrad farkost



    Konstnär: Ulla Kraitz 1936- och Gustav Kraitz 1926-
    Årtal: 1991
    Material: Diabas och stengods
    Den svarta diabasfarkosten och den blå bojen i stengods är fast förankrade i basen av granit. Makarna Ulla och Gustav Kraitz började experimentera med stengods i slutet av 60-talet, och tog inspiration från den kinesiska Sungdynastins keramik och dess tusenåriga tekniker. Eftersom den exakta tekniken gått förlorad så fick konstnärerna experimentera sig fram.Gustav Kraitz arbetar med föremål i enkla geometriska former: cirklar, klot, cylindrar och kuber. Han använder få färger och mycket glasyr. Ulla Kraitz visar oss livets skeden i sin konst – allt ifrån bönor till människobarn och embryon som liknar fossiler upphittade på stranden. Även för Ulla Kraitz är glasyren en viktig del i uttrycket. Parets skulpturer har väckt internationell uppmärksamhet, inte minst i USA. Paret har gjort flera offentliga konstverk tillsammans och är bosatta på Hallandsåsen.Foto: Patrik Leonardsson
  • Nedgrävning



    Konstnär: Harald Persson 1970-
    Årtal: 1994
    Material: Betong
    En vitmålad betongkub (1x1x1 meter) grävdes 1994 ner i närheten av Picassos skulptur Kvinnohuvud. Gräsmattan lades sedan tillbaka och i dag finns inga synliga spår av konstverket. Men kuben finns där – någonstans. Harald Perssons konstverk har sällan titlar och är heller inte till salu – han arbetar med konceptuell konst. Det innebär att själva idén är viktigare än verkets utformning. Processen dokumenterades i en bok med samma titel, vilken kan ses som en förlängning av verket. Harald Persson är uppvuxen i Halmstad och verksam som präst och konstnär
  • Lyrträdet



    Konstnär: Axel Wallenberg, 1898-1996
    Årtal: 1994
    Material: Brons
    Placering: Figaroparken / Picassoparken
    Under 1930-talet spenderade Axel Wallenberg många somrar i Halmstad, och han donerade skulpturen till Halmstads Kommun för att det var en plats som betytt mycket för honom. Verket är en stiliserad lyra, utförd i brons. Det är ett stränginstrument som finns avbildad i konsten redan hos sumererna, ca 3000 f.Kr. Wallenberg var elev, nära vän och samarbetspartner till Carl Milles, som har gjort Europa och Tjuren på Stora torg.Foto: Patrik Leonardsson
  • Kvinnohuvud



    Konstnär: Pablo Picasso 1881-1973
    Årtal: 1971
    Material: Sandlästrad betong
    Placering: Figaroparken / Picassoparken
    Pablo Picasso är en av de mest inflytelserika konstnärerna under 1900-talet. I Halmstad finns en av sexton unika skulpturer som konstnären donerade till städer runt om i världen. Verket utfördes och installerades 1972 med hjälp av den norske betongskulptören Carl Nesjar, som arbetade på uppdrag av Picasso.Kvinnohuvud är 15 meter hög och skulpterad i blästrad betong. Formen har sin bakgrund i en period då Picasso experimenterade och rev i papper för att skapa siluetter. Skulpturen är ett porträtt av Picassos sista hustru Jacqueline Roche.Picassos Kvinnohuvud har haft en brokig plats i halmstadsbornas hjärtan. När den uppfördes vållade den stor debatt och har ibland felaktigt anklagats för att inte vara äkta. Idag är skulpturen en viktig del av Halmstads identitet och utgör en central mötespunkt.

Konst på Halmstad Arena

Vid Halmstad Arena kan du också skapa egen konst i det offentliga rummet på Halmstadväggen.

  • Milu Correch - väggmålning



    Konstnär: Milu Correch
    År: 2016
    Material:
    Placering: Piazzan/entréhallen
    Målningen gjordes under en vecka i juli 2016 och är ca 20 meter bred och 8 meter hög.Milu Correch, född 1991, är en argentinsk konstnär som slog igenom 2015 med väggmålningar i städer som Rom och Buenos Aires. Hon tillhör den nya generationens gatukonstnärer som utmärker sig genom att använda sina egna namn istället för pseudonym och ofta med ett bildspråk som skiljer sig från den traditionella graffitin. Milu inspireras av litteratur och film och i hennes målningar ses ofta sagoväsen som för tankarna till fabler.
  • Sven Jonsons glasmosaiker



    Konstnär: Sven Jonson
    År: 1956 och 1957
    Material: Glasmosaik
    Placering: Halmstad Arena
    Sven Jonson (1902–1981) var en av konstnärerna i Halmstadgruppen, och de utförde många verk för offentliga byggnader i Halmstad. Glasmosaikerna är 2x5,6 meter och innefattar motiv som var vanliga för Sven Jonson: katedraler med rymd, blommor och stjärnor bland luftiga valv.Upphovsmannen bakom glasmosaikerna är konstnären Sven Jonson som var med att bilda Halmstadgruppen 1929. Mosaikerna är 2 x 5,6 meter och har tidigare funnits i Halmstads sporthall från 1955. I samband med beslutet att riva sporthallen bestämdes att mosaikerna skulle flyttas till den nya arenan och därmed bevaras.Sven Jonson åtog sig sällan beställningsarbeten. Han trivdes inte med att arbeta efter ett bestämt datum. Det sägs ha varit tänkt att konsten i Halmstads sporthall skulle anknyta till idrott och gymnastiserande men istället blev det mosaiker föreställande katedraler, blommor och stjärnor bland luftiga valv.Tillsammans med Waldemar Lorentzon, bröderna Axel och Erik Olson, Esaias Thorén och Stellan Mörner bildade Sven Jonson Halmstadgruppen 1929. Sven Jonson, född 1902, växte upp i en sjömans- och hantverkarfamilj i Söndrum utanför Halmstad. Från att ha teckning som ett intresse blev Jonson mer aktiv i sitt måleri på det tidiga 1920-talet. Arkitektoniska element, vidsträckta horisonter med skuggor, valvbågar och arkader är typiska kännetecken för hans måleri.Läs mer om Halmstadgruppenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • Cyclist Move



    Konstnär: Roadsworth (Peter Gibson)
    År: 2015
    Material: Vägmarkeringsfärg
    Placering: Cykelväg vid Halmstad Arena
    Peter Gibson har arbetat under sitt alias Roadsworth sedan 2001. Med hjälp av stora stenciler arbetar han på marken, gärna på cykel- eller bilvägar. Gibson vill genom sin konst väcka vår uppmärksamhet och skapa ett överraskningsmoment i det offentliga rummet. Inspiration hämtar han från människor som ifrågasätter makt, orättvisor och bakåtsträvande. Sommaren 2015 kom han på besök till Halmstad och målade då den cykelväg som går under Växjövägen fram till arenans entré.Motivet som Gibson tänkte utföra i Halmstad var inspirerat av cyklister, rörelse och animation. Men väl på plats tillät inte vädret honom att arbeta med de stora stencilerna. Han fick istället måla på frihand vilket resulterade i mer organiska mönster. Dock fanns det utrymme för en cyklist i motivet ändå. På så sätt får det nya offentliga konstverket också en fin koppling både till Halmstad Arena som idrottsanläggning och kommunens satsning på supercykelstråk.Den här typen av konst möter betraktaren i en situation när vi inte förväntar oss det, när vi är inne i våra mest vardagliga bestyr: cyklandes till jobbet, på väg till träning, på väg hem eller bort. Situationer då vi brukar gå på autopilot och bara ta in den information vi behöver för att ta oss från punkt A till punkt B. De vanliga formerna vi möter i gatumiljön är pilar och linjer: anvisningar för hur vi ska röra oss. Det här försöker inte få oss att stanna eller svänga eller hålla oss på en eller annan sida, det här försöker få oss att öppna ögonen, att se vår omgivning på nytt sätt, att njuta lite extra av den där minuten på cykelturen som går på gula och blå former istället för på grå asfalt. Det är ett slags språk som vi inte har något facit till.Peter Gibsons verk är en hyllning till cyklismen och en hyllning till färg och form, men också en radikal påminnelse om att det offentliga rummet tillhör oss alla.Foto: Anders Andersson
  • Hardy Strid



    Konstnär: Hardy Strid
    År: 1969
    Material: Laminatmålningar
    Placering: Publikgången, plan två
    Våren 2015 flyttades fem stora målningar av Hardy Strid från Sannarpsgymnasiet till Arenan. Verken, sammanlagt sju stycken, gjordes ursprungligen till Sannarpsgymnasiet som invigdes 1969. Skolan byggdes i en typisk stil för många skolor från den tiden med ett brett mittskepp och utifrån det vinkelräta korridorer. Från början hade korridorerna inga fönster utan endast teglestensklädda väggar. Som blickfång i slutet av dessa korridorer placerades Hardy Strids målningar. På Sannarpsgymnasiet fanns även verk av konstnärer som Walter Bengtsson, Barbro Jönsson, Waldemar Lorentzon, Hans Fagerström och Edvin Öhrström. På grund av ombyggnation av skolan har Hardy Strids verk plockats ned och under en längre tid stått undanställda för att nu åter få komma fram i ljuset och pryda väggarna på Halmstad Arena.Hardy Strid var en välkänd konstprofil i Halmstad. Det ständiga sökandet efter nya uttryckssätt präglar Hardy Strids konstnärskap. Han var under hela sin levnad öppen för experiment och inspirerades av förändringar på den internationella konstscenen. På 1960-talet startade Hardy tillsammans med bröderna Jörgen Nash och Asger Jorn konstnärsgruppen Bauhaus Situationiste. Gruppen var både konstnärlig och samhällskritisk och influerades av det europeiska avantgardet. Kritiken riktades mot det kapitalistiska samhället som de menade delade upp människor i åskådare och deltagare, producenter och konsumenter. Situationisterna ville hitta tillbaka till den lekande och kreativa människan.Hardy Strid (1921–2012) föddes i Haverdal norr om Halmstad. I anslutning till sitt hem i Tiarp hade han både ateljé och konsthall. På 1970-talet var han med och startade Fria Målarskolan i Halmstad, och han har varit en stor inspirationskälla för senare konstnärsgenerationer. 1992 grundade han Teckningsmuseet i Laholm tillsammans med Björn Rosendal och Ingvar Neuman. Han ställde även ut internationellt, både i separat- och grupputställningar.
  • Sagan om lyckoslanten



    Konstnär: Walter Bengtsson
    År: 1986
    Material: Förnicklad plåt
    Placering: Publikgången, plan två
    2013 fick Halmstads kommun en donation från Swedbank i Halmstad. På grund av en ombyggnad skänkte de konstverket Sagan om lyckoslanten som skapats specifikt för bankens lokaler och verksamhet. Konstverket är utfört i förnicklad plåt och är 21 meter långt.Konstnären var inspirerad av folkkonst från hela världen, bland annat av svenskt bonadsmåleri. Genom konstverket finns en berättelse utskriven, som man också kan sjunga på melodin ”en sockerbagare”. Halmstadkonstnären Walter Bengtsson (1927–1998) är välkänd för sina offentliga konstverk runt om i Sverige. I Halmstad har han bland annat gjort Laxen går upp, Hertig Knut och Don Quijote.Foto: Patrik Leonardsson
  • Oh Lord, to Follow Her Own Law is Not the Way of the Trannie / Cry me sorrows



    Konstnär: Christian-Pontus Andersson
    År: 2007 och 2006
    Material: Porslin
    Placering: Piazzan mot Halmstad Arena Bad
    I november 2014 placeras Christian-Pontus Anderssons skulpturer ut i närheten av entrén till Halmstad Arena Bad. De androgyna figurerna i porslin ekar av valet Andersson gjorde mellan att bli konstnär och att bli plastikkirurg. Christian-Pontus Andersson är född 1977 och utbildad vid avdelningen för keramik och glas på Konstfack i Stockholm.
  • För egen maskin



    Konstnär: Erik Krikortz
    År: 2010
    Material: LED-armatur
    Placering: På fasaden
    Erik Krikortz (f. 1975) konstverk För egen maskin består av tre stiliserade cyklar i LED-armatur. Lyckligtvis är de oftast gröna, färgen avgörs nämligen av luftkvalitén i Halmstad. Konstverket är kopplat till mätningar av kvävedioxid och ozon som görs inne i stan. Om fordonstrafiken förorenar luften så ändrar cyklarna färg enligt skalan grönt, gult, orange, rött och lila. Grönt är bra! Och förhoppningsvis behöver vi aldrig se cyklarna lysa lila i Halmstad.
  • Fotboll + konst = Halmstad



    Konstnärer: Se nedan
    År: 2013
    Material: Blandat
    Placering: Piazzan utanför nya ishallen
    Under UEFA Dam-EM i fotboll 2013 spelades en del av matcherna i Halmstad. Då fick femton halmstadkonstnärer i uppdrag att i konstverk tolka fotboll. Konstnärerna valdes ut för att visa en bredd i teknik, uttryck och ålder. Samtliga är kvinnor. Konstverken visades i reklamskyltar i centrala Halmstad under pågående Dam-EM, och köptes in till kommunens konstsamling.Övre raden, från vänster till höger:1. Lucie Rääf, Goal in my soulKvinnan på bilden är en individ med egna drömmar och mål, men samtidigt är hon en del i ett lag representerat av tre profiler bakom henne. Färgerna utgår från nationsflaggorna som hissas på Örjans vall under dam-EM; Sveriges, Danmarks, Finlands och Italiens.2. Veronica Lindahl, TelstarVeronica Lindahl har studerat 1970 års mästerskapsboll ”Telstar”. Dess svarta och vita pentagoner och hexagoner har varit grunden till kompositionen som hon sytt fram med knappnålssilke.3. Siv E M Eriksson, Blå timmenSiv E M Eriksson har poetiskt fångat känslan och de dovt blå tonerna som uppstår på västkusten när dagen går över till kväll. Barnen som spelat fotboll på grästuvorna har gått hem för att vila, men imorgon börjar leken igen och då är färgerna andra - klarare, mindre blå.4. Mia Lundqvist, SamverkanFokus i Mia Lundqvists bild ligger på stödet och tilliten som publiken kan ge till sitt lag. Bakom målvakten och backen i centrum ser vi åtta kända personers ansikten som symboliserar olika aspekter av stöd. Spelare, ledare och vi som hejar kan tillsammans bygga ett starkt lag.5. Noah Ljungberg, Non Plus UltraDe högt uppskruvade färgerna i fotografiet vill efterlikna och konkurrera med reklamens bilduttryck. Noah Ljungbergs ”Custös” blir i detta fall en väkterska för fotbolls-EM. På de tre bollarna finns orden "non plus ultra" som är latin och kan betyda "inget därutöver".6. Barbro Jönsson, AttackMötet mellan de två spelarna på plan i Barbro Jönssons bild är explosivt. Hon jämför fotbollen med en dans och har fokuserat på passionen i spelet, ett klimax som mycket väl kan ha föregåtts av ett lugn, ungefär som i en starkt kontrollerad, men samtidigt laddad tango.7. Pilar González, Mot samma målMed rötterna i Sydamerika har Pilar González ett genuint fotbollsintresse. Hon ser sporten som globalt enande. Rik och fattig, kvinna och man jorden över kan ta del av spelet. De många kvinnoansiktena på bilden är ett och samma och visar på den gemenskap som fotbollen skapar.8. Rosa Ekelund, SkyddsängelnI starka, glada färger ser vi en fotbollsspelande ängel, en målvakt? Hon sträcker sig mot bollen – eller solen – och kommer att fånga den. Visst vore det praktiskt om de svenska landslagsdamerna i fotbolls-EM hade vingar, vad snabbt de skulle kunna röra sig på plan!Nedre raden, från vänster till höger:1. Modesty Sofronenkoff, Rent spelBilden som är gjord i collageteknik föreställer en liten flicka som ensam leker med en boll. Modesty Sofronenkoff tycker att när det fortfarande är barn som spelar fotboll så är sporten ren. Barn vet inget om spelare som säljs och köps för stora pengar, fult spel och huliganism.2. Rigmor Dahlqvist, Till tjejlagetRigmor Dahlqvists hyllning riktar sig till det tjejlag i utkanten av Halmstad som hon följt under våren. Blyertsteckningen med flera lager inbjuder till att komma riktigt nära. På håll ser man en stor fotboll. Går man närmre framträder tjejerna i laget och deras spelglädje.3. Anna Smillidotter, Boll, boll, bollMed korta upprepade texter, böljande linjer och färgglada bollar har Anna Smillidotter skapat en abstrakt tolkning av fotboll. Hon är i grund och botten textilkonstnär och konstverket påminner en del om ett textiltryck. Rörelserna över bildytan för tankarna till musik.4. Karin Holmberg, Dick, Kerr´s LadiesKarin Holmberg går tillbaka till 1920-talets England och ett då framgångrikt fotbollslag. Tjejerna fick kämpa för sin sport. De mötte herrlag och vann ofta, men förbjöds av engelska fotbollsförbundet att spela på deras planer. Först 1971 erkändes damfotbollen i England.5. Hanna Hallén, SpårHanna Halléns tolkning av temat fotboll har en stark mönsterverkan. Vi känner igen fotbollsplanens geometriska uppbyggnad, men där finns också andra spår. Vad som lämnat dessa och vad de kan tänkas stå för är upp till dig som betraktare att avgöra.6. Pauline Arnell, Rörlig dansSom en del av ”Fotboll + Konst = Halmstad” hölls en tävling bland tjejerna på Fria Målarskolan i Halmstad. Pauline Arnell vann med den här bilden som visar att hon är en skicklig tecknare med god känsla för komposition. Det blir till en dans med tre aktörer, två flickor och en fotboll.7. Julijana Nemeti, The TwinsJulijana Nemeti vill med sitt fotografi hylla den starka svenska kvinnan, som kan och vågar gå sin egen väg. Den unga kvinnan på bilden kan till utseendet tyckas skör, men vi ser en målmedvetenhet i hennes blick, hennes rörelse och det trygga greppet om barnet.

Konst på Nolltrefem

Nolltrefem är ett hus med kulturinriktning för ungdomar. Tidigare var det Halmstads Stadsbibliotek.

I huset kan du också hitta två verk av medlemmar ur Halmstadgruppen. På den södra väggen stora hallen i mitten av byggnaden finns en fresk med måtten 3x16 meter, med verk av samtliga medlemmar i Halmstadgruppen som utfördes 1953.

  • Home Sweet Home



    Konstnär: Noah Ljungberg
    Årtal: 2009
    Material: Neonskylt
    Placering: Fasaden på Nolltrefem
    När ett nytt stadsbibliotek skulle byggas i Halmstad bestämdes det att gamla biblioteket skulle bli ett kulturhus för ungdomar, nuvarande Nolltrefem. Verket Home Sweet Home köptes i samband med detta in och placerades på fasaden. Det lyser i gul neon och signalerar att det är en hemlik och inbjudande plats. Ljungberg har arbetat med begreppet ”hem” i många olika uttryck och former.Noah Ljungberg bor och verkar i Halmstad. Hon är utbildad vid Fria Målarskolan och på Konstfack. Hon har även gjort ljuskonstverket Förlåt längs kustvägen vid Mjellby Konstmuseum.Foto: Patrik Leonardsson
  • Mütti



    Konstnär: Richard Johansson
    Årtal: 2005
    Material: Bemålat trä
    Placering: Nolltrefem
    Mütti är ett lekfullt porträtt av Richard Johanssons sambo Mette Björnberg, som också är konstnär. Mütti har en outfit som påminner om en seriehjälte - en baddräktsliknande brottardräkt, boxningshandskar och snygga tävlingsstövlar. Mütti gör sig inte till för någon. Hon är en vardagshjälte,
    redo att möta världen. Richard Johansson är samtidskonstnär och gör teckningar, skulpturer och installationer. Hans konst är fylld av humoristisk satir och för tankarna till sagor och serievärldar. Samtidigt ställer hans konst frågor med ett djupt allvar. Vad är det för samhälle vi lever i?

  • Jag drömmer om mitt gamla hus



    Konstnär: Aleksandra Kucharska
    Årtal: 2007
    Material: Gips
    Placering: Till vänster i entréhallen på Nolltrefem
    På Nolltrefem finns en skulptur av Aleksandra Kucharska (f. 1981) som avgjutit sig själv sittandes ner. Skulpturen är en del av en tidigare större installation där konstnären reflekterat över sin barndom. Kucharska flyttade som barn från Gdansk i Polen till Halmstad och titeln syftar på den egna erfarenheten av att befinna sig i en ny miljö, främmande kultur och med ett språk men inte förstår.

Konst på Stadsbiblioteket

På Stadsbiblioteket i centrala Halmstad finns flera permanenta konstverk, Olav Christopher Jenssens glasskulptur Another Thinking Bell installerades i samband med att biblioteket invigdes 2006, och är precis som byggnaden en svävande glaskonstruktion. Du kan även se ett videoverk av Mikael Ericsson, en färgsprakande väggmålning av graffitikonstnären Frederik ”Clean” Hesseldahl och en byst föreställande Klara Johanson utförd av skulptören Sigrid Fridman. I Stadsbiblioteket hittar du också Halmstads Konsthall.

  • Dagbok



    Konstnär: Mikael Ericsson
    Årtal: 2007
    Material: Videoinstallation
    Placering: Balkongräcket ovanför barnavdelningen på Stadsbiblioteket
    Konstnären Mikael Ericsson har skapat videoverket Dagbok. Filmen projiceras på en stor vägg i Stadsbiblioteket och kan ses som en rörlig muralmålning.Dagbok bygger på en idé om en avlägsen framtid. Arkeologer gräver fram en dagbok med texter och teckningar gjorda mellan åren 2008-2092. Den innehåller anteckningar av en bibliotekarie som beskriver hur verksamheten på biblioteket förändrats med tiden. Framtidens avancerade teknik, utvecklad under 2000-talet, kan inte tyda dagboken. Kvar finns bara teckningar som illustrerar denna frånvarande text. Mikael Ericsson kommer att komplettera Dagbok med tiden.
  • Another thinking bell



    Konstnär: Olav Christopher Jenssen
    Årtal: 2006
    Material: Glas och stål
    Placering: Ovanför Nissanscenen i Stadsbiblioteket
    Olav Christopher Jenssen har skapat glasskulpturen Another thinking bell. Verket är inspirerat av processen kring Stadsbibliotekets uppkomst – en glasbyggnad med komplicerad konstruktion som svävar över ån Nissan. Skulpturen består av 600 handblåsta glasdelar, alla med individuell utformning, och hänger fritt från taket ovanför Nissanscenen. Den är 4,5 meter hög, 2,9 meter bred och väger 900 kg. Glaset kommer från Åfors Glasbruk i Småland och har sammanfogats med ädelstål. Another thinking bell tillkom i samarbete mellan Halmstads kommun och Statens konstråd.Läs om fler konstverk på bibliotekens egen webbplats.länk till annan webbplats

Konst på Halmstads Teater

Halmstads teater stod färdig i november 1954. KF-arkitekten Gösta Hedström hade då arbetat med projektet i nio år. Byggnaden är ett tydligt exempel på funkisarkitektur med stora, rena ytor i betong. Funktionalismen som estetik slog igenom på Stockholmsutställningen 1930 och har sedan dess levt kvar som en stark trend inom svensk arkitektur. Funktionalismen betonar funktion med rena, strama ytor utan ornament. Men de stora obrutna ytorna av ren betong kan ses som en utsmyckning i sig.

Tankar på att bygga en teater i Halmstad hade funnits sedan början på 1900-talet och tillfällig teaterverksamhet hade huserat på Hotell Mårtensson sedan 1866. 1927 lämnade politikern Fritz Gyllensvärd efter sig en donation på 100 000 kronor som var tänkt att finansiera en teater i Halmstad. Under 30-talet utlyste man en tävling bland Sveriges arkitekter, men projektet lades på is då andra världskriget bröt ut. Efter krigsslutet togs planerna åter upp, och Hedström anlitades.

Konsten som finns på teatern är tydligt kopplad till 50-talet, det finns även samtida inslag.

  • Salongerna


    Inne i stora salongen har Halmstadkonstnärerna Hans Fagerström och Erik Törning gjort varsin väggmålning som flankerar scenen. Tittar vi upp, finner vi även en takmålning utförd av Karl-Axel Pehrson och Pierre Olofsson. I Törnings verk ser vi figurer hämtade ur astrologin, medan Fagerströms går att koppla samman med den konkretistiska takmålningen.
  • Teaterns utveckling genom tiderna



    Konstnär: Halmstadgruppen
    Årtal: 1954
    Material: muralmålning
    Halmstadgruppens kollektiva muralmålning i kaseintempera tar fasta på teaterns historia. En väggmålning i gamla stadsbiblioteket mitt över gatan tog istället fasta på litteraturens historia. Axel Olson har utgått från det antika dramat och vi ser Orfeus och Eurydike hämtade ur den grekiska mytologin, jämte den lagerkranskrönta diktaren och harlekinen. I Waldemar Lorentzons Livets drama finner vi det klassiska mötet mellan gott och ont. Det goda symboliseras av familjen som Kristusgestalten vakar över. Det onda representeras av tjuven, Judas, som flyr med pengapungen. Esaias Thorén har valt att blicka bakom kulisserna i Marionetter, där vi ser flera skuggspelsgestalter och en sminkloge. Stellan Mörner valde det nedre fältet i mitten eftersom han menade att det förde tankarna till en sufflörlucka. Ur teaterns värld skildrar dels en scen med kulisser och dels sex masker undanstoppade i ett rekvisitaförråd. Dessa masker är porträtt av Halmstadgruppens medlemmar. Erik Olson har vänt blickarna till det medeltida mysteriespeletsom spelades framför katedralerna. Vi ser riddaren, djävulen och narren tillsammans med Jona som äts upp av valen. Det sista fältet är Sven Jonsons Musiken som anspelar på teaterns funktion som konsertsal. I den kyrkliga inramningen med valv och rosettfönster finner vi oratoriekören ackompanjerad av en konsertpianist.
  • Komedianten



    Konstnär: Erik Olson
    Årtal: 1954
    Material: smidesjärn
    Erik Olson var medlem i Halmstadgruppen och gjorde flera konstverk i smide, varav ett finns att se på Rådhuset i Halmstad. I detta verk från 1954 finner vi gestalter hämtade ur teaterns värld. Till vänster skymtar Apollo med sin lyra och på andra sidan ser vi harlekinen.
  • Hamnen i Lissabon



    Konstnär: Barbro Nilsson (1899-1983) och Sven X:et Erixson (1899-1970)
    Årtal: 1946
    Material: väv
    Barbro Nilsson var textilkonstnär knuten till Märta Måås Fjetterströms verkstad i Båstad, och konstnärlig ledare där 1942-1970. Hamnen i Lissabon är vävd 1946 och är ett samarbete mellan Nilsson och Sven X:et Erixson, där X:et gjorde skissen. Samarbetet såg som ett led i förnyelsen av konsthantverket som hade påbörjats under 30-talet. X:et var del av Söndrumskolonin från mitten av 1940-talet, en konstnärsgruppering där även Halmstadgruppen ingick. X:et utövade starkt inflytande på de andra konstnärerna med sitt expressiva och starkt koloristiska måleri. Motivet Hamnen i Lissabon är hämtat från en av X:ets många resor.
  • Pattern/No Pattern


    Konstnär: Kamil A. Lukaszewicz (1947-)
    Årtal: 2007
    Material: Foto
    I sviten Pattern/No pattern har Kamil A Lukaszewicz förkroppsligat sina tankar kring människans självuppfattning genom att leka med ansikten täckta av mönstrat tyg. Det absurda och humoristiska tangerar allvar och kulturella frågeställningar i dessa starka bilder. Tygerna påminner om slöjor och bilderna berör begrepp som kulturella koder, självbild, makt och frigörelse.Bakgrunden till verken är att konstnären ville veta hur det känns att bära slöja i det offentliga rummet. Hon utgick helt och hållet från sig själv för att ta reda på om hon ville vara osynlig eller om hon ville att andra skulle se henne. Känslan var att hon blev mer synlig än någonsin när hon var beslöjad, antagligen eftersom hon vid tidpunkten var en av få som bar slöja, men det innebar samtidigt en frihetskänsla i att kunna betrakta utan att själv bli sedd. En ytterligare observation var att det kändes väldigt behaglig med tyget mot huden.Lukaszewicz tog många bilder men tyckte att de blev uttryckslösa fram tills dess att hon skulle försöka ta av sig slöjan. Plötsligt fanns det en kraft i bilderna. Just i dessa tre känns själva utbrytningsförsöket tydligt, någon som vill komma loss och göra sig fri.Konstverken hänger i foajén och ingår i en svit om fem bilder, de övriga finns på Tylöhus.
  • Corona



    Konstnär: Edwin Öhrström (1906-1994)
    Material: glas
    Edwin Öhrström växte upp i Halmstad och studerade bland annat för Carl Milles på Kungliga Konsthögskolans skulpturlinje i Stockholm. Under 1930-talet befann han sig i Paris där han studerade vid bl.a. Academie Moderne för Fernand Léger. Verket Corona visar på Öhrströms skicklighet inom glaskonsten. Namnet på verket, Corona, kommer från latin och betyder krans eller krona. Öhrström var i perioder mellan åren 1936 och 1957 knuten till Orrefors glasbruk, men behärskade en rad olika tekniker. Öhrström har även gjort bronsskulpturen Vårflicka som är placerad inne på Rådhuset, och Kungamötet i granit på trappan utanför. Mest känd är Öhrström kanske för den drygt 40 meter höga glasstoden i rondellen på Sergels torg i Stockholm.
  • Arbetaren bygger samhället



    Konstnär: Axel Olson (1899-1986)
    Årtal: 1954
    Material: väggmosaik
    I teaterns foajé möter vi Axel Olsons väggmosaik Arbetaren bygger samhället. Axel Olson var en av Halmstadgruppens sex medlemmar, och var med och introducerade surrealismen och den moderna konsten i Halmstad. Mosaiken speglar Axel Olsons arbeten under 50-talet och är en hyllning till bagaren och politikern Yngve Lindgren. Halmstadgruppen har satt sina tydliga spår på teatern, då t.ex. konferenssalarna en trappa ner är döpta efter fyra av dess medlemmar: Axel Olson, Erik Olson, Sven Jonson och Esaias Thorén.

Konst på Söndrumsskolan

  • Dvarapala vak10


    Konstnär: Pärra AndreassonÅrtal: 2013 Material: StenPlacering: SöndrumsskolanVid en resa till Vietnam besökte Andreasson Champa-kulturen och fann där byggnader och skulpturer som trots sin ålder på 2000-år var förvånansvärt intakta. Där hittade han också den stora sandstensvakten Dvarapala, som till synens skött sitt jobb under alla år. I Söndrumsskolan har Andreasson skapat en tegelstensstor version av vakten som fällts in i en vägg och som nu vakar över elever och byggnad. Det är en del av den konstnärliga gestaltningen, som gör platsen lugn, trygg och säkert. Andreasson har också placerat ut Dvarapala i olika format på andra ställen, bland annat i Uppsala och Malmö.Om konstnärerna
    Medverkande konstnärer: Blue, Kaos, Mickey, Ruskig, Amara, Pani, Clean, Jestr, Pippi, Rolf.C.W., Ligisd, Artista, Tasso, 3 Girlz, Lisa, Grinaid, Taki, Jame, Fröja, Warsawa, Bates, Skil, Julia (elev Söndrumsskolan)
    Pärra Andreasson som har varit konstnärlig ledare, är född 1968 och verksam i Malmö. Han har en Master at Fine Art från Umeå Universitet och vid Det Kongelige Danske Kunstakademi. Han är grundare av Spinneriet - skola för urbankonst- och hiphopkultur (2008), Glokala folkhögskolan i Malmö, samt driver Inbetween Gallery, CFUK Centrum för Urban Konst.Från Andreassons sida har det funnits en tanke att hans gästartister ska vara anonyma, och att verket saknar upphovsperson. Det innebär att ingen av de medverkande konstnärerna, inklusive Andreasson, är tänkt att ta större plats än de andra.
  • Vad vi vill - Graffitikonst



    Konstnärer: Pärra Andreasson och gästartisterÅrtal: 2013
    Material: Spraymålade elevskåp
    Placering: Söndrumsskolan
    På Söndrumsskolan har ca 180 kvm yta och sammanlagt 500 elevskåp bemålats av 24 graffitikonstnärer. Konstnärerna som kommer både från Sverige och andra delar av världen har bestått av kvinnor och män i jämn fördelning och olika åldrar. Något som kan ses som unikt då graffitikonst ofta förknippas med yngre män. Dirigent för arbetet har Pärra Andreasson varit, och hans målsättning är att så skilda uttryck och stilar som möjligt ska mötas i en målerifläta eller ett enormt collage. Här möts graffitins klassiska uttryck i form av bokstäver (letters) med figurativa element (characters) i både stiliserad och fotorealistisk stil. Men även abstrakta uttryck samsas utan inbördes ordning med de övriga elementen i konstverket. Elevskåpen är placerade i 15 sektioner där konstverket löper från del till del genom färg- och formrim. Andreasson har liknat processen vid att skapa musik där varje instrument och musiker är unik men som tillsammans skapar en helhet. På samma sätt är varje elev i skolan unik, men kan också i mötet med andra skapa nya möjligheter och förutsättningar.”Hur begåvad, duktig eller studiemotiverad man än är så behövs andra människor för att lyfta och hjälpa en att nå sina personliga mål.” – Pärra Andreasson
    Ledordet i det här gestaltningsuppdraget har varit samarbete. Grunden för projektet är de 0,5% av den totala budgeten som avsätts till konst av kommunen vid nybyggnation, och som i det här fallet varit ett samarbete mellan kulturförvaltningen, fastighetskontoret och barn- och ungdomsförvaltningen. I tidigt skede söktes också samarbete med Statens konstråd, som också varit en viktig part genom hela projektet. Som konstnärlig projektledare har Andreasson fått gästartisterna att samarbeta på för de flesta inblandade helt nytt sätt. De har målat i, på och över varandras olika delar; och har också blivit övermålade. Samarbetet har skapat den unika helheten.Timelaps från Statens konstråd. Se hela verket växa fram.länk till annan webbplats


Mer konst utanför centrum

  • Förlåt - Kustvägen



    Konstnär: Noah Ljungberg
    År: 2009
    Material: Neon och zink
    Placering : Utmed kustvägen, intill en märgelhåla mellan Mjellby Konstmuseum och Kristineberg
    Förlåt för vadå? Det är nog mer än en bilist som undrar när de kör förbi Noah Ljungbergs verk Förlåt utmed kustvägen, mellan Mjellby och Kristineberg. Verket signalerar mot vägfararna med vindens hjälp då det drivs av ett vindkraftverk. Noah Ljungberg menar själv att vindkraftverken och skylten verkar i symbios. Den klassiska röda neonskylten är en symbol för staden som står i kontrast till vindkraftverket som förknippas med landsbygden. Ordet förlåt, menar Ljungberg, är något som alla har ett förhållande till.
  • Vindbultarna - Bäckagård



    Konstnär: Nils Johansson
    År: 1980
    Material:
    Placering: Bäckagård
    1979 påbörjades byggnationen av bostadsområdet Bäckagård i Halmstad. Konstnären Nils Johansson, bördig från Halmstad, blev tillfrågad att göra ett förslag till offentlig utsmyckning av platsen. Resultatet blev ett 3 meter högt minnesmonument som också har en anknytning till platsen. Skulpturen är en bunt förvridna bultar, det enda som återstår av de forna utlastningsbryggorna i Stenhuggeriet. Johansson inspirerades av de grova, handsmidda bultarna som blivit kvar från timmerbryggorna vid hamnen i Sandhamn som Söndrums stenhuggeri utnyttjade. Johansson, som är utbildad plåtslagare, tyckte det var intressant att bevara bultarna.Nils Johansson, bördig från Frösakull utanför Halmstad, är bildkonstnär och tecknare. Fler offentliga verk av Johansson finns bland annat i Laholm och Göteborg.
  • Meta - Getinge



    Konstnär: Carl Magnus
    År: 1999
    Material: Brons och getingegranit
    Placering: På den gamla brandstationstomten vid Suseån mellan broarna i Getinge
    Verket Metà av konstnären Carl Magnus, bördig från Getinge, är ett beställningsverk av målarmästare Bertil Gustavson eller ”Bertil målare” som han även kallades. Skulpturen är placerad på en gammal brandstationstomt. Bronsskulpturen är 2,40 meter hög och sockeln är i Getingegranit. Färgskalan är dämpad för att samspela med den omkringliggande miljön på ett lågmält sätt.Carl Magnus idé var att välkomna ankomande till samhället med ett landmärke som under sommarhalvåret omgivs av vattenkaskader. Magnus inspirerades av den rumänska skulptören Brancusi som gjort liknande monument i rumänska byar med målet att välkomna ankomande.Carl Magnus är skulptör, grafiker och bildkonstnär. Under 1960-talet skapade Magnus expressiva målningar men övergick under 70-talet till att skapa konst med geometriska och arkitektoniska former såsom obelisker, pyramider och trappor. Carl Magnus har gjort fler offentliga utsmyckningar i Halmstad, bland annat Råmärke framför Halmstad Slott.
  • Mor och barn - Andersberg



    Konstnär: Stig Blomberg
    År: 1969
    Material: Brons
    Placering: Andersbergs köpcentrum
    Motivet mor och barn har funnits genom hela konsthistorien och gestaltas både i måleri och skulptur. Madonnan och Jesusbarnet är ett exempel som framställdes många gånger under medeltiden och renässansen. I Blombergs bronsskulptur gestaltas mor och barn som en sammanhållen enhet.Stig Blomberg föddes 1901 och verkade som skulptör och tecknare. Han tillhör en av Sveriges mest anlitade skulptörer och har utfört ett stort antal offentliga verk runt om i landet. Blomberg är även rikt representerad i den äldre delen av Rådhuset. Han har utfört fasadutsmyckningen mot Stora torg med klockspel, urtavla och skepp i granit.

Läs mer om offenlig konst i Halmstad - Nu och Då

Boken "Nu och Då - Konst i Halmstad" gavs ut maj 2006 av kulturnämnden. Författare och fotograf är Mymmel Blomberg. "Nu och Då" ger oss nya perspektiv på de offentliga konstverken i Halmstad. Med vackra foton och intressanta kommentarer om konstverken guidas vi runt bland internationella storheter som Pablo Picasso, Carl Milles och Olle Baertling, men naturligtvis också bland våra "egna" spännande och intressantana konstnärer. Boken gör också nedslag i Halmstads konsthistoria med fokus på Halmstadgruppen och Söndrumskolonin. "Nu och Då" säljs i bokhandlarna i Halmstad och finns till utlån på Stadsbiblioteket.