Dela sidan på sociala medier

Kontakta Halmstads kommun

Telefon

Öppettider för besökare

Besöksadress

035-13 70 00

Måndag-torsdag

Rådhuset, Kyrkogatan 5

 

Kl. 08.00 - 17.00

 

Telefontider

Fredag

Postadress

Måndag-torsdag

Kl. 08.00 - 16.00

301 05 Halmstad

Kl. 07.00 - 17.00

 

 

Fredag

 

E-post

Kl. 07.00 - 16.00

Se kartalänk till annan webbplatsdirekt@halmstad.se

Konstverk på Halmstad Arena

  • Milu Correch – Crow breeder



    Konstnär: Milu Correch
    Titel: Crow breeder
    År: 2016
    Material: Väggmålning
    Placering: Piazzan/entréhallen
    Målningen gjordes under en vecka i juli 2016 och är ca 20 meter bred och 8 meter hög.Milu Correch, född 1991, är en argentinsk konstnär som slog igenom 2015 med väggmålningar i städer som Rom och Buenos Aires. Hon tillhör den nya generationens gatukonstnärer som utmärker sig genom att använda sina egna namn istället för pseudonym och ofta med ett bildspråk som skiljer sig från den traditionella graffitin. Milu inspireras av litteratur och film och i hennes målningar ses ofta sagoväsen som för tankarna till fabler.
  • Mütti



    Konstnär: Richard Johansson
    Årtal: 2005
    Material: Bemålat trä
    Placering: Nolltrefem
    Mütti är ett lekfullt porträtt av Richard Johanssons sambo Mette Björnberg, som också är konstnär. Mütti har en outfit som påminner om en seriehjälte - en baddräktsliknande brottardräkt, boxningshandskar och snygga tävlingsstövlar. Mütti gör sig inte till för någon. Hon är en vardagshjälte,
    redo att möta världen. Richard Johansson är samtidskonstnär och gör teckningar, skulpturer och installationer. Hans konst är fylld av humoristisk satir och för tankarna till sagor och serievärldar. Samtidigt ställer hans konst frågor med ett djupt allvar. Vad är det för samhälle vi lever i?

  • Sven Jonsons glasmosaiker



    Konstnär: Sven Jonson
    År: 1956 och 1957
    Material: Glasmosaik
    Placering: Halmstad Arena
    Sven Jonson (1902–1981) var en av konstnärerna i Halmstadgruppen, och de utförde många verk för offentliga byggnader i Halmstad. Glasmosaikerna är 2x5,6 meter och innefattar motiv som var vanliga för Sven Jonson: katedraler med rymd, blommor och stjärnor bland luftiga valv.Upphovsmannen bakom glasmosaikerna är konstnären Sven Jonson som var med att bilda Halmstadgruppen 1929. Mosaikerna är 2 x 5,6 meter och har tidigare funnits i Halmstads sporthall från 1955. I samband med beslutet att riva sporthallen bestämdes att mosaikerna skulle flyttas till den nya arenan och därmed bevaras.Sven Jonson åtog sig sällan beställningsarbeten. Han trivdes inte med att arbeta efter ett bestämt datum. Det sägs ha varit tänkt att konsten i Halmstads sporthall skulle anknyta till idrott och gymnastiserande men istället blev det mosaiker föreställande katedraler, blommor och stjärnor bland luftiga valv.Tillsammans med Waldemar Lorentzon, bröderna Axel och Erik Olson, Esaias Thorén och Stellan Mörner bildade Sven Jonson Halmstadgruppen 1929. Sven Jonson, född 1902, växte upp i en sjömans- och hantverkarfamilj i Söndrum utanför Halmstad. Från att ha teckning som ett intresse blev Jonson mer aktiv i sitt måleri på det tidiga 1920-talet. Arkitektoniska element, vidsträckta horisonter med skuggor, valvbågar och arkader är typiska kännetecken för hans måleri.Läs mer om Halmstadgruppenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • Cyclist Move



    Konstnär: Roadsworth (Peter Gibson)
    År: 2015
    Material: Vägmarkeringsfärg
    Placering: Cykelväg vid Halmstad Arena
    Peter Gibson har arbetat under sitt alias Roadsworth sedan 2001. Med hjälp av stora stenciler arbetar han på marken, gärna på cykel- eller bilvägar. Gibson vill genom sin konst väcka vår uppmärksamhet och skapa ett överraskningsmoment i det offentliga rummet. Inspiration hämtar han från människor som ifrågasätter makt, orättvisor och bakåtsträvande. Sommaren 2015 kom han på besök till Halmstad och målade då den cykelväg som går under Växjövägen fram till arenans entré.Motivet som Gibson tänkte utföra i Halmstad var inspirerat av cyklister, rörelse och animation. Men väl på plats tillät inte vädret honom att arbeta med de stora stencilerna. Han fick istället måla på frihand vilket resulterade i mer organiska mönster. Dock fanns det utrymme för en cyklist i motivet ändå. På så sätt får det nya offentliga konstverket också en fin koppling både till Halmstad Arena som idrottsanläggning och kommunens satsning på supercykelstråk.Den här typen av konst möter betraktaren i en situation när vi inte förväntar oss det, när vi är inne i våra mest vardagliga bestyr: cyklandes till jobbet, på väg till träning, på väg hem eller bort. Situationer då vi brukar gå på autopilot och bara ta in den information vi behöver för att ta oss från punkt A till punkt B. De vanliga formerna vi möter i gatumiljön är pilar och linjer: anvisningar för hur vi ska röra oss. Det här försöker inte få oss att stanna eller svänga eller hålla oss på en eller annan sida, det här försöker få oss att öppna ögonen, att se vår omgivning på nytt sätt, att njuta lite extra av den där minuten på cykelturen som går på gula och blå former istället för på grå asfalt. Det är ett slags språk som vi inte har något facit till.Peter Gibsons verk är en hyllning till cyklismen och en hyllning till färg och form, men också en radikal påminnelse om att det offentliga rummet tillhör oss alla.Foto: Anders Andersson
  • Hardy Strid



    Konstnär: Hardy Strid
    År: 1969
    Material: Laminatmålningar
    Placering: Publikgången, plan två
    Våren 2015 flyttades fem stora målningar av Hardy Strid från Sannarpsgymnasiet till Arenan. Verken, sammanlagt sju stycken, gjordes ursprungligen till Sannarpsgymnasiet som invigdes 1969. Skolan byggdes i en typisk stil för många skolor från den tiden med ett brett mittskepp och utifrån det vinkelräta korridorer. Från början hade korridorerna inga fönster utan endast teglestensklädda väggar. Som blickfång i slutet av dessa korridorer placerades Hardy Strids målningar. På Sannarpsgymnasiet fanns även verk av konstnärer som Walter Bengtsson, Barbro Jönsson, Waldemar Lorentzon, Hans Fagerström och Edvin Öhrström. På grund av ombyggnation av skolan har Hardy Strids verk plockats ned och under en längre tid stått undanställda för att nu åter få komma fram i ljuset och pryda väggarna på Halmstad Arena.Hardy Strid var en välkänd konstprofil i Halmstad. Det ständiga sökandet efter nya uttryckssätt präglar Hardy Strids konstnärskap. Han var under hela sin levnad öppen för experiment och inspirerades av förändringar på den internationella konstscenen. På 1960-talet startade Hardy tillsammans med bröderna Jörgen Nash och Asger Jorn konstnärsgruppen Bauhaus Situationiste. Gruppen var både konstnärlig och samhällskritisk och influerades av det europeiska avantgardet. Kritiken riktades mot det kapitalistiska samhället som de menade delade upp människor i åskådare och deltagare, producenter och konsumenter. Situationisterna ville hitta tillbaka till den lekande och kreativa människan.Hardy Strid (1921–2012) föddes i Haverdal norr om Halmstad. I anslutning till sitt hem i Tiarp hade han både ateljé och konsthall. På 1970-talet var han med och startade Fria Målarskolan i Halmstad, och han har varit en stor inspirationskälla för senare konstnärsgenerationer. 1992 grundade han Teckningsmuseet i Laholm tillsammans med Björn Rosendal och Ingvar Neuman. Han ställde även ut internationellt, både i separat- och grupputställningar.
  • Sagan om lyckoslanten



    Konstnär: Walter Bengtsson
    År: 1986
    Material: Förnicklad plåt
    Placering: Publikgången, plan två
    2013 fick Halmstads kommun en donation från Swedbank i Halmstad. På grund av en ombyggnad skänkte de konstverket Sagan om lyckoslanten som skapats specifikt för bankens lokaler och verksamhet. Konstverket är utfört i förnicklad plåt och är 21 meter långt.Konstnären var inspirerad av folkkonst från hela världen, bland annat av svenskt bonadsmåleri. Genom konstverket finns en berättelse utskriven, som man också kan sjunga på melodin ”en sockerbagare”. Halmstadkonstnären Walter Bengtsson (1927–1998) är välkänd för sina offentliga konstverk runt om i Sverige. I Halmstad har han bland annat gjort Laxen går upp, Hertig Knut och Don Quijote.Foto: Patrik Leonardsson
  • Oh Lord, to Follow Her Own Law is Not the Way of the Trannie / Cry me sorrows



    Konstnär: Christian-Pontus Andersson
    År: 2007 och 2006
    Material: Porslin
    Placering: Piazzan mot Halmstad Arena Bad
    I november 2014 placeras Christian-Pontus Anderssons skulpturer ut i närheten av entrén till Halmstad Arena Bad. De androgyna figurerna i porslin ekar av valet Andersson gjorde mellan att bli konstnär och att bli plastikkirurg. Christian-Pontus Andersson är född 1977 och utbildad vid avdelningen för keramik och glas på Konstfack i Stockholm.
  • För egen maskin



    Konstnär: Erik Krikortz
    År: 2010
    Material: LED-armatur
    Placering: På fasaden
    Erik Krikortz (f. 1975) konstverk För egen maskin består av tre stiliserade cyklar i LED-armatur. Lyckligtvis är de oftast gröna, färgen avgörs nämligen av luftkvalitén i Halmstad. Konstverket är kopplat till mätningar av kvävedioxid och ozon som görs inne i stan. Om fordonstrafiken förorenar luften så ändrar cyklarna färg enligt skalan grönt, gult, orange, rött och lila. Grönt är bra! Och förhoppningsvis behöver vi aldrig se cyklarna lysa lila i Halmstad.
  • Fotboll + konst = Halmstad



    Konstnärer: Se nedan
    År: 2013
    Material: Blandat
    Placering: Piazzan utanför nya ishallen
    Under UEFA Dam-EM i fotboll 2013 spelades en del av matcherna i Halmstad. Då fick femton halmstadkonstnärer i uppdrag att i konstverk tolka fotboll. Konstnärerna valdes ut för att visa en bredd i teknik, uttryck och ålder. Samtliga är kvinnor. Konstverken visades i reklamskyltar i centrala Halmstad under pågående Dam-EM, och köptes in till kommunens konstsamling.Övre raden, från vänster till höger:1. Lucie Rääf, Goal in my soulKvinnan på bilden är en individ med egna drömmar och mål, men samtidigt är hon en del i ett lag representerat av tre profiler bakom henne. Färgerna utgår från nationsflaggorna som hissas på Örjans vall under dam-EM; Sveriges, Danmarks, Finlands och Italiens.2. Veronica Lindahl, TelstarVeronica Lindahl har studerat 1970 års mästerskapsboll ”Telstar”. Dess svarta och vita pentagoner och hexagoner har varit grunden till kompositionen som hon sytt fram med knappnålssilke.3. Siv E M Eriksson, Blå timmenSiv E M Eriksson har poetiskt fångat känslan och de dovt blå tonerna som uppstår på västkusten när dagen går över till kväll. Barnen som spelat fotboll på grästuvorna har gått hem för att vila, men imorgon börjar leken igen och då är färgerna andra - klarare, mindre blå.4. Mia Lundqvist, SamverkanFokus i Mia Lundqvists bild ligger på stödet och tilliten som publiken kan ge till sitt lag. Bakom målvakten och backen i centrum ser vi åtta kända personers ansikten som symboliserar olika aspekter av stöd. Spelare, ledare och vi som hejar kan tillsammans bygga ett starkt lag.5. Noah Ljungberg, Non Plus UltraDe högt uppskruvade färgerna i fotografiet vill efterlikna och konkurrera med reklamens bilduttryck. Noah Ljungbergs ”Custös” blir i detta fall en väkterska för fotbolls-EM. På de tre bollarna finns orden "non plus ultra" som är latin och kan betyda "inget därutöver".6. Barbro Jönsson, AttackMötet mellan de två spelarna på plan i Barbro Jönssons bild är explosivt. Hon jämför fotbollen med en dans och har fokuserat på passionen i spelet, ett klimax som mycket väl kan ha föregåtts av ett lugn, ungefär som i en starkt kontrollerad, men samtidigt laddad tango.7. Pilar González, Mot samma målMed rötterna i Sydamerika har Pilar González ett genuint fotbollsintresse. Hon ser sporten som globalt enande. Rik och fattig, kvinna och man jorden över kan ta del av spelet. De många kvinnoansiktena på bilden är ett och samma och visar på den gemenskap som fotbollen skapar.8. Rosa Ekelund, SkyddsängelnI starka, glada färger ser vi en fotbollsspelande ängel, en målvakt? Hon sträcker sig mot bollen – eller solen – och kommer att fånga den. Visst vore det praktiskt om de svenska landslagsdamerna i fotbolls-EM hade vingar, vad snabbt de skulle kunna röra sig på plan!Nedre raden, från vänster till höger:1. Modesty Sofronenkoff, Rent spelBilden som är gjord i collageteknik föreställer en liten flicka som ensam leker med en boll. Modesty Sofronenkoff tycker att när det fortfarande är barn som spelar fotboll så är sporten ren. Barn vet inget om spelare som säljs och köps för stora pengar, fult spel och huliganism.2. Rigmor Dahlqvist, Till tjejlagetRigmor Dahlqvists hyllning riktar sig till det tjejlag i utkanten av Halmstad som hon följt under våren. Blyertsteckningen med flera lager inbjuder till att komma riktigt nära. På håll ser man en stor fotboll. Går man närmre framträder tjejerna i laget och deras spelglädje.3. Anna Smillidotter, Boll, boll, bollMed korta upprepade texter, böljande linjer och färgglada bollar har Anna Smillidotter skapat en abstrakt tolkning av fotboll. Hon är i grund och botten textilkonstnär och konstverket påminner en del om ett textiltryck. Rörelserna över bildytan för tankarna till musik.4. Karin Holmberg, Dick, Kerr´s LadiesKarin Holmberg går tillbaka till 1920-talets England och ett då framgångrikt fotbollslag. Tjejerna fick kämpa för sin sport. De mötte herrlag och vann ofta, men förbjöds av engelska fotbollsförbundet att spela på deras planer. Först 1971 erkändes damfotbollen i England.5. Hanna Hallén, SpårHanna Halléns tolkning av temat fotboll har en stark mönsterverkan. Vi känner igen fotbollsplanens geometriska uppbyggnad, men där finns också andra spår. Vad som lämnat dessa och vad de kan tänkas stå för är upp till dig som betraktare att avgöra.6. Pauline Arnell, Rörlig dansSom en del av ”Fotboll + Konst = Halmstad” hölls en tävling bland tjejerna på Fria Målarskolan i Halmstad. Pauline Arnell vann med den här bilden som visar att hon är en skicklig tecknare med god känsla för komposition. Det blir till en dans med tre aktörer, två flickor och en fotboll.7. Julijana Nemeti, The TwinsJulijana Nemeti vill med sitt fotografi hylla den starka svenska kvinnan, som kan och vågar gå sin egen väg. Den unga kvinnan på bilden kan till utseendet tyckas skör, men vi ser en målmedvetenhet i hennes blick, hennes rörelse och det trygga greppet om barnet.

Se "Crow breeder" växa fram