• Halmstads webbplatser

Denna nyhet är äldre än 6 månader och kanske inte är aktuell längre.

Så har Halmstads unga det

Resultaten från höstens ungdomsenkät LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) släpps idag, efter noggrant analysarbete. Cirka 2000 unga svarade på enkäten.

– Genom hur de unga har svarat kan vi tydligt identifiera områden som bör arbetas vidare med. Men resultaten är inte entydiga, vilket ger en bra bild av de svarandes bredd. Gruppen unga är inte en homogen grupp, säger projektledare Ebba Johansson, Halmstads kommun.

Hur ser samhället ut för våra unga? Det är en fråga som den nationella ungdomsundersökningen LUPP försöker ge svar på. 2021 års LUPP i Halmstad riktade sig till årskurs 8 och till år 2 på gymnasiet. Svarsfrekvensen var ovanligt hög, 80 % vilket innebär 2000 unga, och ger ett brett underlag att arbeta vidare med.

– Många unga är nöjda med sina liv och hela 91 % av dem ser ljust på sin framtid. Men de grupper som uttrycker något annat är sådana som sällan gör sina röster hörda. Det är viktigt att de inte glöms bort, säger projektledare Ebba Johansson, Halmstads kommun.

Hur har de unga det då?

I stora drag kan läget sammanfattas så här:

  • Likt tidigare LUPP-studier i Halmstad visar det sig att de flesta unga är nöjda med sina liv. Men fortfarande är 15 % ganska eller väldigt missnöjda med sina liv.
  • Hela 91% av de tillfrågade ser positivt på framtiden.
  • Lika många som angett att livet blivit bättre till följd av coronapandemin har angett att livet blivit sämre. Över 30 % skattar sin psykiska hälsa som sämre under pandemin, det gäller specifikt för tjejer i år 2 på gymnasiet.
  • En positiv trend är att tobaksrökningen stadigt fortsätter att gå ner. Dock har snusanvändandet ökat.
  • Unga med funktionsnedsättning är mindre nöjda med skolan än snittet. De tar i betydligt mindre omfattning kontakt med beslutsfattare än vad de gjort tidigare. De har sämre hälsa och fler psykosomatiska besvär än unga i genomsnitt.
  • Färre unga känner sig trygga i centrum jämfört med tidigare år, det skiljer sig dock åt beroende på i vilket bostadsområde de svarande bor. Majoriteten av de unga känner sig trygga i sitt eget bostadsområde, men även här finns skillnader mellan områdena.

– När unga blir involverade blir de mer engagerade och känner att de faktiskt kan påverka. Nu är det upp till oss vuxna att lyssna på vad de unga vill och arbeta vidare med det här fantastiska underlaget, säger projektledare Ebba Johansson, Halmstads kommun.