Stationsstaden – en levande mötesplats mitt i stan

För 150 år sedan byggdes stationsområdet i Halmstads utkanter och vi var bara några tusen invånare i staden. Idag är Halmstad en större stad där både kartan och våra resvanor har förändrats. Allt fler vill bo här och antalet pendlare växer. Därför behöver vi förenkla morgondagens resande och skapa en hållbar stad med ökad livskvalitet.

För att förbereda området för framtiden arbetar vi med en ny vision, som knyter ihop stationsområdet med innerstaden och skapar ett mer levande Halmstad. Välkommen till Stationsstaden!

Vår vision

Vår vision är att skapa en ny stadsdel runt Halmstads centralstation och använda undernyttjad mark längst spåren till nya bostäder, arbetsplatser och mötesplatser. Järnvägen som barriär i staden försvinner när vi bygger trygga passager. Den nya stadsdelen skapar ett attraktivt och aktivt område – två stadsdelar blir en.

Ett nytt resecentrum

Halmstad växer och järnvägen får en ökad betydelse. Vi behöver utveckla vårt stationsområde så att fler kan åka kollektivt. Perrongerna behöver breddas med nya vägar, broar eller tunnlar för att nå dessa.

Ett nytt resecentrum innebär en samlad punkt för stadens järnvägs- och busstrafik och är en del i utvecklingen av det framtida Halmstad. Planeringen av nytt resecentrum bygger på tanken att området runt stationen ska utvecklas till att bli en naturlig del av stadskärnan.

Tunnel under järnvägen för fotgängare och cyklister. Till vänster om tunneln finns en trappa. Till höger om tunneln är en backe indelad i nivåer där en person sitter.

Exempel på hur en tunnel under järnvägen kan se ut.

Den plats där Halmstads framtida resecentrumbyggnad planeras har ett strategiskt läge i staden. Här korsar järnvägen Laholmsvägen som också är det centrala kollektivtrafiksstråket genom staden. Platsen är synlig från många håll med flera korsande vägar och stråk. Det ger platsen goda förutsättningar både som bytespunkt och som mötesplats.

Den nya resecentrumbyggnaden ska ge platsen en identitet och genom en välgjord och spännande arkitektur forma ett nytt landmärke i staden. Byggnaden blir en entré till staden från öst via Laholmsvägen och Enslövsvägen och för de resande som ankommer med tåg eller buss.

I bilden överst på sidan ser du ett exempel på hur vyn över Resecentrum kan se ut.

Mötesplatser – både i öst och väst

Stationsstaden ska ha naturliga mötesplatsers och publika platser på vardera sidan om spåret. Framförallt vid den nya resecentrumbyggnaden i öst vid Laholmsvägen och vid den gamla stationen i väst. Mötesplatser och aktivitetsytor placeras i anslutning till passagerna som går över och under järnvägen. Det skapar trygga miljöer med liv och rörelse.

Lokaler, service och kommersiell verksamhet placeras i bottenvåningarna och i första hand i anslutning till de publika platserna i området. Lokaler i bottenvåningarna och bostäder i området aktiverar det offentliga rummet större delar av dygnet och skapar ett levande stadsrum.

En visionsbild av stationen från Stationsparken. Dagens parkering framför stationshuset är ersatt med ett torg med fontän. Längre ner längs gatan finns nya hus med stora glasfönster.

Exempel på hur ett torg kan se ut framför stationshuset.

Området

Området sträcker sig från Fredsgatan i norr till de gamla lokstallarna i söder, i öst avgränsas området av Bolmensgatan och i väst av Stationsgatan.

Flygbild över Halmstad. Den gula markeringen visar var Stationsstaden kan växa fram.

Halmstad från ovan. Den gula markeringen visar var Stationsstaden kan växa fram.

Frågor och svar

Vad är en strukturplan?

Strukturplanens syfte är att ta fram en övergripande målbild för området, ett utvecklingsförslag, som all vidare planering i projektet kan ta stöd av. Strukturplanen ska ge förslag på hur området ska utvecklas och hur gator, parkeringar, stråk, grönska, stads­rum och bebyggelse samt koppling till övriga delar av staden kan se ut.

Strukturplanen har tagits fram i samarbete med arkitektlaget Kanozi som utsågs som vinnare i den internationella arkitekttävlingen Europan Länk till annan webbplats. där Halmstad deltog.

Hur långt har arbetet kommit?

Arbetet har precis startat. Det som tagits fram nu kallas för strukturplan. Strukturplanens syfte är att ta fram en målbild för området, ett utvecklingsförslag, som all vidare planering i projektet kan ta stöd av.

Just nu finns det endast en vision för området. Nästa steg är att detaljplanelägga området, vilket beräknas ske under 2021–2025. Därefter kan man börja bygga.

Bilderna är bara exempel på hur det skulle kunna se ut. Inget är ännu beslutat om byggnaders utformning.

Ska centralstationen byggas om?

Halmstads resecentrum byggs ut i etapper varav de två första etapperna redan är klara. Etapp 1 färdigställdes 2012 och omfattar regionbussterminalen samt en gångbro över järnvägen. Etapp 2 av resecentrum stod klar 2017 och innebar att nya stationsnära hållplatser för stadsbuss utmed Laholmsvägen byggdes med tillhörande gång- och cykelbro över Laholmsvägen.

I nästa etapp, etapp 3, kommer personbangården få ökad kapacitet som bidrar till ökad trafiksäkerhet. Det innebär att plattformarna ska breddas. Det ska också byggas en passage under spåren med perronganslutningar, som ersättning till den befintliga passagen i markplan. Detta för att skapa säkrare gångvägar till plattformarna. Dessutom har kommunen, enligt avsiktsförklaring från 2017, åtagit sig att bygga en ny resecentrumbyggnad i norra änden av stationen.

Vad händer med stationsbyggnaden?

Den befintliga stationsbyggnaden, ytan framför och parken ingår i riksintresse för kulturmiljövård. Det innebär att stationsbyggnaden kommer finnas kvar men hur den ska användas är inte bestämt.

Vad händer med parken?

Den lummiga järnvägsparken och våra alléer ska finnas kvar tillsammans med andra värdefulla miljöer i området.

Varför grävs inte järnvägen ner?

Anledningen till att det inte varit aktuellt att gräva ner järnvägen i Halmstad är kopplat till ett beslut som togs på 70-talet. Då beslutade man att bygga dubbelspår genom Halmstad samtidigt som man gjorde om delar av sträckningen genom kommunen.

I till exempel Varberg har man haft enkelspår vilket gör att när man nu bygger om och gräver ner järnvägen går Trafikverket in och tar en stor del av finansieringen. Skulle vi inleda arbeten med att gräva ner tågspåren i Halmstad innebär det att kommunen skulle behöva stå för hela finansieringen och vi har därför valt att behålla spåren som dem är idag.

Vill du veta mer?

Om du vill läsa strukturplanen i sin helhet kan du kontakta kommunen.