Söderbron – ny bro över Nissan

Med det vinnande förslaget ”Portal” får Halmstad ett mjukt format landmärke som syns på håll utan att för den skull skymma sikten. En spänstig pulserande dubbelbåge av stål skapar såsom namnet utlovar en luftig portal över Nissan och erbjuder människor som färdas över bron fina utblickar över havet och
innerstaden. Bron och dess rikt planterade slänter, och stadsrummen på östra och västra sidan om Nissan är sammanlänkade med omgivande kvarter, Söders naturområde och kajerna. Väl programmerade och livliga platser skapas på båda sidorna av ån. En mångfald av trappor, ramper och plattformar erbjuder olika sätt att vistas och röra sig upp och ner från bron.
Läs juryns hela utlåtande. pdf, 11.1 MB.

Om arkitekttävlingen

Tävlingen har genomförts som en förnyad konkurrensutsättning där fyra ramavtalsupphandlade team bjöds in att ta fram förslag.
Syftet var att få fram innovativa och gestaltmässigt hållbara lösningar för en bro som kan stärka kopplingen mellan östra och västra sidan av Nissan och bidra till ett attraktivt och hållbart stadsrum.

Juryn, som bestått av politiker och tjänstepersoner, har bedömt förslagen utifrån kriterier som gestaltning, funktion, hållbarhet, utvecklingsbarhet samt genomförbarhet och framtida förvaltning. Bedömningen har även stöttats av sakkunniga inom trafik, landskap och konstruktion.

I tävligen deltog även:

• ”Duett” av förslagsställare WSP Sverige pdf, 67.2 MB.
• ”Janus” av förslagsställare Structor pdf, 69.4 MB.
• ”Bågspel” av förslagsställare Ramböll pdf, 17.9 MB.

Förslaget ska anpassas

Nästa steg i processen är att det vinnande förslaget kommer att bearbetas utifrån de medskick juryn gjort. Bland annat kommer det att göras ytterligare utredningar kring slänternas utbredning, tillgängliga ramper, brofästen, brons kulör och hur förslaget kan integreras med framtida stadsutvecklingsprojekt. Målet är att behålla de bärande kvaliteterna i "Portal" samtidigt som lösningen anpassas för att bäst passa Halmstad.

Varför måste Halmstad växa och utvecklas? Är det inte bra som det är?

Halmstad är en stad som växer. Även om vi just nu ser en nedgång i hela Sverige på tillväxten så måste kommunen planera på lång sikt, och där är trenden tydlig – människor trivs i Halmstad och söker sig hit.

Vi planerar för framtiden, inte bara utifrån dagens behov. Stora stadsbyggnadsprojekt tar ofta många år, ibland flera decennier, från idé till färdigt resultat. Därför behöver planeringen vara långsiktig, samordnad och genomtänkt. Det ger oss bättre förutsättningar att möta framtiden på ett hållbart sätt – med hänsyn till både människor, miljö och ekonomi.

Halmstadborna blir allt äldre, vilket är bra. Men för att klara framtidens välfärd behöver vi därför attrahera yngre människor – både för att säkra kompetens och arbetskraft och för att skatteintäkterna ska räcka till skola, vård, omsorg och annan samhällsservice.

• Här kan du läsa mer om tillväxt och varför det är bra att Halmstad växer

Behövs verkligen denna länk, kan vi inte bara bygga ut befintliga vägar?

Det pågår en kontinuerlig översyn av vägnätet. Det har skett trimningsåtgärder, det vill säga mindre åtgärder för att höja kapaciteten för att förbättra framkomligheten på såväl Wrangelsgatan som Järnvägsleden sedan 2012. Bedömningen är att det finns ett visst utrymme för ytterligare trimningsåtgärder, men att detta inte är tillräckligt om Halmstad ska kunna fortsätta utvecklas och växa.

Den nya bron över Nissan behövs samtidigt som vi behöver fortsätta att trimma befintligt vägnätet för ökad kapacitet. Dessutom behöver vi arbeta med att prioritera upp de hållbara och yteffektiva färdsätten så att fler reser tillsammans med kollektivtrafik, eller väljer att gå eller cykla istället för att ta bilen.

Söderbron kommer att avlasta trafiken på Laholmsvägen och Slottsbron. Då får vi istället plats med ett eget körfält för busstrafik längs Laholmsvägen–Slottsgatan, den så kallade Halmstadexpressen.

Bron möjliggör också för utbyggnad av två stora områden i centrum — Kattegattområdet och Tullkammarkajen. Inget av dessa båda exploateringsprojekt är möjliga utan en fungerande infrastuktur som gör dem tillgängliga.

Varför bygger kommunen inte en tunnel istället?

Beslut om bro har tagits
Frågan om tunnel eller bro har diskuteras länge. För att komma vidare med den strategiska och övergripande planeringen av centrala staden krävdes beslut om vilket typ av förbindelse som ska byggas. Den 16 mars 2021 fattade kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut om att det ska byggas en bro och inte en tunnel.

En tunnel skulle bli väldigt kostsamt för kommunen
I underlaget till beslutet finns analyser och kostnadsberäkningar med. Beräkningarna får ses som en grov indikation då de har ganska många år på nacken och inte tar hänsyn till klimatanpassningsåtgärder som kommer att krävas och inflation som tillkommit, men som en jämförelse beräknades en fast bro då kosta cirka 65 miljoner kronor, medan en tunnel landar på 900 miljoner. I underlaget vägs också fördelar och nackdelar för tunnel respektive bro mot varandra.

En bro är en mer hållbar lösning
En tunnel blir en satsning för endast bilar, medan en bro byggs även för de trafikslag som vi i första hand vill satsa på, nämligen gång och cykel.

En tunnel tar mer plats
En tunnel skulle också ta upp mer mark än en bro. En tunnelmynning ligger mer perifert jämfört med bro och kan därmed leda till att denna väg inte blir lika attraktiv att använda för närliggande områden.

En längre tunnel skulle också komma närmre Natura 2000-området vilket riskerar att påverka områdets hydrogeologi och ge negativa konsekvenser för utpekade värden i Aleskogens Natura 2000-område.

Varför bygger ni inte en ringled norr om staden istället?

Den nya förbindelsen över Nissan med tillhörande anslutningsvägar ska användas för vanlig biltrafik och lättare varutransporter.

Här finns också plats för gång- och cykeltrafik som knyter ihop det framtida Tullkammarkajen med Söder.

Kommunen planerar alltså inte att bygga en ny led för tung trafik. Tung trafik ska även framöver, så långt som möjligt, hålla till på de stora lederna och via moten och vårt huvudnät matas in mot målpunkter i staden.

Beräkningar och prognoser visar att det inte kommer att bli mycket tung trafik på nya bron, men om det ändå skulle bli ett problem i framtiden finns möjlighet att styra trafiken med skyltning.

Kommer en fil i vardera riktning att räcka?

Enligt prognoser som kommunen tagit fram så behövs inte fyra körfält. Vi räknar med 750 fordon som max per timme. Riktvärdet för fler filer än två är 1200 fordon.

Inledningsvis kommer bron att ha två körfält, en i vardera riktning. Bron ska också byggas så att kommunen vid behov kan fördela mer plats till motortrafiken.

Om det i framtiden ändå skulle bli mycket mer biltrafik än beräknat så spelar antalet korsningar och gång- och cykelpassager större roll än att utöka antalet körfält.

Hur stora trafikmängder tänker man sig på den nya vägen och bron?

Det kommer att bli en vanlig gata i staden som ska användas för biltrafik samt gång- och cykeltrafik. Hastigheten blir 40 kilometer i timmen och trafikmängden beräknas till cirka 15 000 fordon per dygn (vardag) år 2050. Trafikmängden motsvarar dagens Karlsrovägen.

Redan 2012 formades inriktningen för den nya gatan då beslut togs om att länken över Nissan ska utgöras av en gata i staden. Det är alltså inte det som tidigare kallades för "hamnled" som det nu ska planeras för.

Blir det ändå inte mycket trafik på väster om man ska ta sig igenom stan, trots en ny bro?

En ny förbindelse över Nissan löser inte alla framkomlighetsproblem i centrala Halmstad. Också i framtiden kommer det att vara besvärligt att vid vissa tidpunkter ta sig med bil mellan väster och centrum.

Det finns alltså ingen universallösning för trafiken i Halmstad. Det kommer att behövas fler lösningar för att förbättra tillgängligheten i staden och vi behöver arbeta med flera åtgärder samtidigt.

Hållbart resande prioriteras
Transportsystemet behöver anpassas till den allt större staden. Vi behöver utveckla högkvalitativa cykelstråk och en högkvalitativ busstrafik som ett komplement till de vägreservat som finns i såväl översiktsplan som transportplan. Det är en förutsättning för att kommunen ska kunna växa hållbart.

De hållbara färdsätten behöver bli attraktivare resalternativ. Vi behöver värna om och tänka noga kring vad ytan i staden ska användas till. Transportsystemet tar plats och mest plats tar bilen sett till att det i genomsnitt sitter 1,2 personer i varje bil.

• Läs mer om hållbart resande

Hur är det tänkt att befintliga vägar ska anslutas till bron?

Varför ansluter ni inte direkt till Järnvägsleden istället?

Om vi hade dragit gatan direkt till Järnvägsleden så hade det blivit stor påverkan på både Alevallen, den relativt nybyggda förskolan där, och framför allt Naturreservatet Aleskogen.

Nu har vi i stället valt att dra gatan till Slottsjordsvägen/Flygaregatan. Cirkulationsplatsen där kommer att byggas om för att få bättre kapacitet och även för att prioritera framkomligheten för de nya snabbussarna som planeras genom staden.

Varför föreslås en vägdragning genom strandskogen bakom reningsverket – och vad talar emot?

Varför väljs inte en vägdragning via Amiralsgatan?

En väg tar för stor plats med stora konsekvenser för bostäderna
Utmaningen med Amiralsgatan är att ytan där är betydligt mer begränsad än vad som kanske upplevs vid en första anblick. En ny gata skulle hamna mycket nära befintliga bostäder och skapa flera problem som blir svåra att lösa på ett bra sätt.

Bland annat går det av trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl inte att ha direktutfarter från privata fastigheter mot en sådan gata, vilket hade krävt en parallell lokalgata längs sträckan. Det hade i sin tur tagit ytterligare mark i anspråk.

Samtidigt behöver den nya gatan, med hänsyn till framtida klimatförändringar och risk för översvämning, ligga högre än dagens marknivå. Det innebär att höjdskillnader behöver tas upp med slänter, vilket också kräver betydande utrymme. Därtill kommer behov av bullerskyddsåtgärder för att skydda bostäderna som också tar plats. Detta gör detta att en sträckning längs Amiralsgatan hade inneburit en sluten väg med stark barriärverkan och inte en integrerad stadsgata.

I praktiken finns det alltså inte tillräckligt med plats för en sådan lösning utan mycket stora konsekvenser för befintlig bebyggelse. En sträckning via Amiralsgatan inklusive utrymmeskrävande korsningar hade sannolikt krävt att fastigheter längs gatan behöver lösas in, vilket kommunen inte ser som önskvärt.

Inte lämpligt nära kommande skolmiljö
Det finns också ytterligare aspekter i området. På fastigheten Bakladdaren, norr om Amiralsgatan, planeras en ny skola som är viktig för den långsiktiga försörjningen av skolplatser i centrala Halmstad. Det är därför inte lämpligt att ta delar av den ytan i anspråk eller att planera en gata så nära en framtida skolmiljö.

Konsekvenser för natur och rekreationsvärden
En annan aspekt är att en gata i Amiralsgatans förlängning också hade behövt passera genom den andra skogsridån för att kunna ansluta upp mot rondellen vid Flygaregatan. Även det alternativet hade alltså fått konsekvenser för natur och rekreationsvärden.

Varför väljs inte en vägdragning via Skeppargatan istället för upp till Flygaregatan?

Både vägdragning via Skeppargatan och upp mot Flygaregatan har diskuterats.

Vill skydda bostäder och skolmiljöerna
Kommunens nuvarande huvudalternativ är att ansluta leden via den befintliga rondellen vid Flygaregatan/Alevallen. Skälet är framför allt att undvika att en större trafikknutpunkt nära bostäderna längs Skepparegatan samt skolmiljöerna kring Söderskolan och Kattegattskolan, där många barn och ungdomar rör sig dagligen.

Den föreslagna anslutningen via Flygaregatan har också fördelen att den samtidigt kan fungera som gata för det planerade Kattegattsområdet, vilket gör att infrastrukturen kan få flera funktioner inom samma område.

Ingen byggnation kommer att ske i Alets naturreservat. Viss naturmark tas i anspråk vid den planerade gatan och bostadsområdet Kattegattområdet, men Natura 2000-området ligger 100 meter bort och bedöms inte påverkas av projektet.

Delar av skogen i söder bevaras, liksom en skogsremsa mot bebyggelsen på Lotsvägen.

En geoteknisk bedömning har utförts som konstaterar att varken den planerade klimatvallen eller anläggningar, bostäder och infrastruktur kommer påverka grundvattenytan i Aleskogen.

Detaljplanförslaget för Söderbron bedöms ge lokalt negativa konsekvenser för naturmiljön. Påverkan består främst av att livsmiljöer i områden med naturvärden försvinner eller delas upp. Arter kan också påverkas av ljus, buller, skuggning och nya barriärer. Intrången är begränsade och berör områden med visst till påtagligt naturvärde. Påverkan på skyddade områden och vattenmiljöer bedöms som liten eller obetydlig.

Bedömningen bygger på flera utredningar, bland annat naturvärdesinventering, fladdermusinventering, artskyddsutredning, utredning av påverkan på naturmiljön i vatten och miljökonsekvensbeskrivning. Bedömningen bygger också på andra analyser som har betydelse för naturmiljön, till exempel utredningar om dagvatten och buller.

Hur ska människor kunna passera vägen på väg mot havet och Alets naturreservat?

Vad händer med Prins Bertils led som går längs Nissan?

Prins Bertils led går genom detaljplanområdet för Söderbron. Idag är leden ganska otydlig från kajen och mot grönstråket västerut. Därför föreslås sträckningen ledas under broförbindelsen längs Nissan för att stärka stråkets tydlighet samt tillgänglighet.

Hur påverkas Söder och de boende där?

Att bygga en väg innebär att buller och även att barriäreffekter ökar. Detta är något som kommunen tar hänsyn till i planeringsskedet så att störningarna blir så små som möjligt.

Under detaljplanearbetet kommer man att undersöka behoven av bullerskydd och anlägga sådana där det behövs.

När de nya broarna är klara kommer de som bor på Söder att få en närmare väg till östra sidan av Nissan, till exempel till järnvägsstationen och nya stadsdelen Tullkammarkajen med sitt utbud av service.

Kommer kommunen att vilja köpa mitt hus?

Nej, kommunen har inga planer på att köpa in några fastigheter från privatpersoner.

Under arbetet kommer vi så långt det är möjligt att ta hänsyn till och bevara befintlig värdefull bebyggelse, natur och miljö.

Den 12 december 2024 fattade kommunfullmäktige beslut om att bron ska vara fast och inte öppningsbar.

Blir ett obehindrat trafikflöde
I beslutet lyfts bland annat att en fast bro möjliggör ett obehindrat trafikflöde och kommer avlasta befintliga trafiknätet utan avbrott. Något som är särskilt viktigt för utryckningsfordon.

Den fasta bron ska byggas på ett sådant sätt så att även större motorbåtar har möjlighet att passera under bron.

I fördjupad översiktsplan för centrum pekas ytterligare gång- och cykelpassager över Nissan ut, vilket gör att en helhetssyn behövs.

Hur hög blir bron?

I det vinnande gestaltningsförslaget "Portal" är bron 7 meter hög från vattenytan.

Större motorbåtar kommer att kunna passera, men inte segelbåtar med mast.

Vad händer med segelbåtarna och båtlivet?

Större motorbåtar kommer kunna passera under den nya bron, men inte segelbåtar med hög mast.

Däremot ska möjligheterna för ett marint centrum på västra sidan, söder om den nya bron utredas. Där finns bra potential att samla service och olika funktioner för båtlivet och göra området attraktivt för både turister och invånare.

Norr om bron kommer det kunna finnas båtplatser för lägre båtar och i Tullkammarkajen skapas förutsättningar för liv längs vattnet genom bryggor, plats för verksamheter och en kajpromenad.

• Läs mer om kommunens plan för båtliv i Nissan

Vad menas med ett marint centrum?

Kommunen ser en potential i att utveckla ytorna på den västra sidan av Nissan, söder om där bron landar. Möjligheterna att skapa ett marint centrum med promenadstråk till centrum håller på att utredas.

Tillsammans med redan befintlig marin infrastruktur och verksamhet som till exempel segelsällskapet HSS kan det här området utvecklas ännu tydligare till förmån för det marina livet.

Nuvarande småbåtshamn kommer att finnas kvar och kan utvecklas.

• Läs mer om kommunens plan för båtliv i Nissan

Hur skyddar man en förbindelse mot översvämningar?

I dag benämns vägreservatet på Söder som ett reservat för klimat och väg. I planeringen hanteras dessa tillsammans.

När nya exploateringsområden i centrum planeras tas effekter av klimatförändringar med i planeringen från början.

Mark reserveras för att där kunna bygga vallar och murar som bland annat skyddar befintliga och nya fastigheter, verksamheter och infrastruktur såsom reningsverket och ny väg.

Utifrån att vattennivån kommer att stiga och att det finns risk att Slottsbron vid extremväder kommer ligga under vatten så är den nya länken över Nissan på Söder ett välkommet tillskott som räddningsväg.

• Läs mer om klimatsäkring av centrum
  

När Halmstad växer och utvecklas krävs det också stora investeringar och det har vi räknat med. Investeringar är engångskostnader (ofta lån) som kommunen kan betala av under många år. Viktigt att tänka på är att detta inte påverkar driftbudgeten som är våra årligen återkommande kostnader, exempelvis personal, hyror och förbruknings­material.

Alla större projekt prövas politiskt, prioriteras i budgetprocessen och vägs mot andra behov. Det är så kommunen säkerställer att investeringar sker i en takt som är ekonomiskt hållbar över tid.

Vad har försvarsmakten för åsikter om Söderbron?

Försvaret har tidigt varit involverade i övergripande planer för Halmstads utveckling, till exempel kommunens översiktsplan och plan för transportsystemet där de nya broarna ingår. De planerna har sedan anpassats efter de åsikter som kom in och är nu antagna. Arbetet med Söderbron har utgått ifrån dessa planer.

Försvaret kommer åter igen att få tycka till under detaljplanens samråd.

Hur fick bron namnet Söderbron?

Byggnadsnämnden tog beslut om namn den 26 mars 2025. Vanligtvis tas beslut om namn i Halmstad efter det att en ny detaljplan har vunnit laga kraft men för att underlätta arbetet i projektet namngavs bron redan i ett tidigare skede.

Namnet har tagits fram enligt kommunens riktlinjer för namngivning av gator, kvarter, områden och allmänna platser. Flera kommunala avdelningar, organisationer och föreningar har lämnat sina synpunkter.

Majoriteten ansåg att just Söderbron var det mest passande namnet eftersom det knyter an till Söder som är ett väletablerat områdesnamn. Dessutom har de flesta broarna i Halmstad namn i bestämd form.

• Bilaga 1 Trafikflöden Västra sidan Nissan pdf, 543 kB.
• Bilaga 2 Trafikflöden Östra sidan Nissan pdf, 199.8 kB.
• Bilaga 3 jämförelsematris pdf, 283.4 kB.
• Bilaga 4 Illustrationsplan GC-anslutning pdf, 4.2 MB.
• Ritningsförteckning pdf, 29.9 kB.
• 101T0101 Översiktsplan pdf, 4.6 MB.
• 101T0201 planritning, korsning ny gata/fiskaregatan pdf, 3.6 MB.
• 101T0202 planritning, korsning ny gata/stationsgatan pdf, 2.9 MB.
• 101T0301 profil, Söderbron GC-väg pdf, 217.6 kB.