För dig som skadar eller skrämmer en närstående
Alla har vi nån gång brusat upp, tappat humöret, varit svartsjuk eller sagt något som sårat en närstående. Det du behöver vara uppmärksam på är om det är ett återkommande beteende du har. Här nedan kan du läsa om vilket stöd som finns att få. Det är aldrig för sent att ta ansvar och påbörja förändring.
Innehåll
- För dig som är barn eller ungdom
- Våld betyder mer än att slåss
- Alla kan vara våldsamma
- Kan det vara jag?
- Sårbarheter som kan öka risken för att ta till våld
- Sök hjälp!
- Till dig som har barn
- Du som kontrollerar dina systrar
- Stöd för dig som skadar eller skrämmer en närstående
- Fördjupningsmaterial om våldsutövning
Knappen ovan tar dig bort från denna sida, men ditt besök kan vara sparat i datorn. Så rensar du din webbhistorik.
För dig som är barn eller ungdom
Våld betyder mer än att slåss
Med nära relation menas exempelvis partner, barn, vuxna barn, förälder, syskon, en före detta partner, någon man vårdar, eller någon annan i ens omgivning som man har en nära relation med av något slag.
Våld betyder mer än att slåss. Det kan innebära att du tappar kontrollen eller medvetet kränker, skrämmer, skadar eller har kontrollen över någon.
Alla kan vara våldsamma
Våldet kan utövas av män, kvinnor och ickebinära personer och det finns i alla samhällsgrupper. Både män och kvinnor kan använda sig av våld i pressade situationer. Men det är männen som utövar det grövsta och dödliga våldet som sker inom familjen.
Kan det vara jag?
Alla har vi nån gång brusat upp, tappat humöret, varit svartsjuk, sagt något som sårat en närstående. Det är mänskligt. Om det däremot sker återkommande, så kan det vara bra att stanna upp och rannsaka sig själv. Läs gärna påståendena här nedan och se om du kan känna igen dig i något av dem:
(Ordet "partner" i listan kan även översättas till någon annan närstående som förälder, barn, syskon eller brukare.)
- Jag litar inte på min partner och blir ofta svartsjuk, vilket gör att jag konfronterar hen, kollar av hens mobil, inte tillåter hen att göra vissa saker eller umgås med vissa personer.
- Jag känner ett behov av att kontrollera min partner, titta i hens mobil, vilka kläder hen ska ha på sig, vilka vänner hen får träffa.
- Jag blir arg när hen inte kommer hem direkt efter jobbet eller skolan och tänker att hen säkert är otrogen.
- Jag har slagit, knuffat eller örfilat min partner.
- Jag har höjt handen som om att jag ska slå.
- Jag har haft sönder något i syfte att skrämma, skada eller bestraffa min partner, exempelvis hens mobil, en vas, eller en dörr.
- Jag upplever att det är min partners fel när jag blir upprörd och förbannad, vilket leder till att jag kallar hen fula saker, skriker på hen eller bestraffar hen på något sätt.
- Jag har någon gång begränsat min partner, sett till att hen inte fått göra något hen ville göra.
- Jag har haft sex med min partner när hen inte ville.
Sårbarheter som kan öka risken för att ta till våld
Det finns många anledningar till varför någon utsätter sina nära för handlingar som skrämmer och skadar dem på olika sätt. Vad som är orsak och verkan är komplext och individuellt. Det finns dock vissa sårbarheter och riskfaktorer som kan öka risken att ta till våld av något slag:
- psykisk ohälsa
- alkohol och droger
- kriminell livsstil
- extrem svartsjuka
- kontrollerande beteende
- försummelser och våldsutsatthet i barndomen
Det är dock alltid den som använder sig av våld som bär ansvaret.
Sök hjälp!
Det kan vara skrämmande att ta första stegen till att söka hjälp för att förändra sitt beteende, men det är otroligt viktigt, för det är bara du som kan göra det jobbet.
Du kanske bara behöver ett råd- och stödsamtal för att skapa nya förutsättningar till goda relationer med dina nära. Eller så behöver du fler samtal och längre behandling för att komma tillrätta med vad som ligger till grund för det destruktiva mönstret som blivit din vardag.
Det kan ta tid att bearbeta upplevelser av det som ligger till grund för ett våldsamt beteende och skapa nya positiva mönster.
Till dig som har barn
Barn tar skada av att leva med en känslomässigt labil vuxen som ena stunden visar ömhet och andra stunden skrämmer, skriker, hotar eller tar till våld. Genom att ta ansvar för dina egna känslor och ditt agerande skapar du möjlighet att återupprätta barnets tillit och trygghet. Då minskar du även risken för att barnet själv hamnar i ett våldsamt förhållande i vuxen ålder.
Som förälder har du en skyldighet att skydda dina barn från våld och hot. Du har ett ansvar för att dina barn ska växa upp i en trygg miljö.
Kriscentrum
Kriscentrum erbjuder en utbildning till föräldrar om hur barn påverkas av våld i nära relation. Du som förälder får en ökad förståelse för hur våld av olika slag påverkar barnet och hur du som förälder kan skapa en trygg miljö för ditt barn.
Insatsen är kostnadsfri för dig som bor i Halmstads kommun och tolk anlitas vid behov.
Telefon: 035-13 23 20
E-postadress: kriscentrum@halmstad.se

Kriscentrum är HBTQI-certifierad av RFSL
Du som kontrollerar dina systrar
Även om du är son i en familj där hedern är viktigt, så behöver du inte kontrollera och begränsa sina systrar. Det går att bryta det förväntade beteendet och hitta nya vägar att se till att familjen har det bra. Läs om Farman som fick stöd att sluta.
Elektra – utbildning i hedersnormer för unga
Elektra är en del av Fryshuset som utbildar ungdomar i exempelvis hedersnormer och mänskliga rättigheter. Ungdomarna blir sedan själva ambassadörer för att kunna hjälpa andra ungdomar som lever i hedersmiljö och som vill vidga sina perspektiv. Läs om Ali som fick hjälp av Elektra:
- Alis historia – "Fler perspektiv är en gåva"
Länk till annan webbplats.
- Läs mer om Elektra
Länk till annan webbplats.
Stöd för dig som skadar eller skrämmer en närstående
Oroar du dig för ditt beteende? Då finns det olika stödlinjer och samtalsbehandling att få hjälp av.