Fysiskt våld kan vara:

• knuffar
• att slå någon med handen – både örfilar och slag med knytnäve
• att dra någon i håret
• sparkar
• att ta stryptag på någon
• att hota med fysiskt våld.

Psykiskt våld

Psykiskt våld kan vara att:

• ofta få höra kränkande kommentarer
• alltid få skulden för saker som händer
• inte få röra sig fritt
• inte få träffa släkt eller vänner
• inte få vara med och påverka din ekonomi
• bli tvingad att sluta med till exempel ett fritidsintresse
• bli hotad.

Hoten kan gälla andra personer. Det kan till exempel vara hot om att inte få träffa dina barn, eller hot om att skada barnen eller andra anhöriga.

Sexualiserat våld

Sexualiserat våld kan vara:

• att någon tafsar
• våldtäkt
• att tvinga någon att göra olika sexuella handlingar.
  

Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av begränsningar och hot som utövas av familjen och kollektivet för att bevara familjens heder.

• Upplever du att du inte får leva som du vill, bestämma vad du ska ha på dig, vem du får umgås med, vilka ämnen i skolan du får delta i, vem du ska gifta dig med?
• Blir du övervakad av en familjemedlem eller släkting?
• Tvingas du dölja din sexuella läggning?
• Bestraffas du för att du bryter mot familjens regelsystem?

Då kan du vara utsatt för ett eller flera brott.

• Läs om hedersförtryck
• Ungdomsmottagningen om hedersrelaterat våld och förtryck

• Prata med någon som du litar på. Berätta vad som har hänt. Då finns det fler än du som vet, även om du inte orkar söka hjälp eller anmäla just nu.
• Be att få nyckel hem till någon som du litar på. Då vet du att du alltid har någonstans att gå, om du inte kan vara kvar hemma.
• Du får gärna också kontakta kommunens Mottagningsenhet. Du kan vara anonym om du vill.

För dagbok

Skriv ner varje gång din partner slår eller hotar dig eller dina barn.

Skriv datum och vad som hände. En sådan dagbok är ett viktigt bevis om du väljer att anmäla till polisen.

Träffa en läkare om du har skador

Kontakta läkare om du har blivit utsatt för fysiskt våld.

Kräv att läkaren fotograferar om du har synliga skador. Det kan vara viktiga bevis om du anmäler våldet.

Om du måste lämna ditt hem

Om du måste lämna ditt hem, var beredd att ta med dig:

• id-kort, pass, körkort eller en annan identitetshandling
• mediciner och recept
• andra viktiga dokument från vården, om du har det.

Tänk på att ta med till exempel mediciner till dina barn också, om barnen följer med dig.

Fler saker som också är bra att ta med:

• viktiga telefonnummer och adresser
• betalkort eller kontanter
• nycklar till ditt hem

Efter att du har lämnat ditt hem

Om du har lämnat ditt hem, är det viktigt att du

• ändrar din postadress, så att viktig post kommer till stället där du är nu
• avslutar alla abonnemang i ditt namn som är knutna till din gamla bostad, till exempel bredband.

Skyddat boende

Skyddat boende innebär att du får hjälp att flytta till en bostad som är hemlig för andra. Det är ofta ett boende med tillgång till personal där du får bo tillfälligt.

Om du behöver skyddat boende ska du kontakta socialtjänstens mottagningsenhet.

Om du behöver akut skydd under kvällar och helger ska du kontakta sociala jouren genom att ringa 112.

Skyddade personuppgifter

I vanliga fall kan alla få fram dina personuppgifter, till exempel din adress. Om du är hotad kan du ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. I så fall blir ditt namn och din adress hemliga.

Om du vill byta namn ska du också ansöka hos Skatteverket.

• Läs mer om skyddade personuppgifter – Skatteverket

Om du vill ha hemligt telefonnummer måste du kontakta din telefonoperatör.

Om du har en polisanmälan eller något underlag från socialtjänsten om din utsatthet, är det bra om du skickar med den i ansökan.

Stöd om du anmäler till polisen

När du anmäler till polisen är det viktigt att du berättar om du har blivit utsatt för våld flera gånger tidigare.

Efter att du har anmält kan du ansöka om kontaktförbud och larm. Det är polis och åklagare som tar beslut om det.

Utredningen om brottet leds av en åklagare. Du kan ansöka om att få ett målsägandebiträde. Det är gratis. Målsägandebiträdet är en jurist som hjälper dig under hela processen och om det blir rättegång.

Om du vill skiljas

Om du bestämmer dig för att du vill skiljas från din partner måste du ansöka om skilsmässa.

Om ni har gemensamma barn måste du prata med en jurist.

Du ansöker om skilsmässa hos tingsrätten. Där kan du också få fler råd om hur du ska göra.

• Läs mer och ansök om skilsmässa

Utredning om vårdnad om barn

Om du skiljs från din partner, och ni har barn tillsammans, är det vanligt med konflikter. Det kan till exempel handla om vem som ska ha vårdnaden om barnen.

Om du hamnar i en sådan vårdnadstvist kan du få stöd av kommunen. Du får prata med en socialsekreterare som utreder hur vård, umgänge och boende ska bli för barnen.

Du behöver inte delta i samtal med din partner om du har blivit utsatt för våld.

• Stöd vid skilsmässa och separation

Barn som upplevt våld i hemmet

Barn och ungdomar som bevittnat våld i familjen eller själv varit utsatta för våld kan erbjudas krissamtal och bearbetande samtal.

En av metoderna som används är samtalsmetoden Trappan. Samtalen kretsar kring:

• hur våldet har påverkat barnet
• barnets känslor
• att det är den som utövar våldet som har ansvaret för våldet

Målet med behandlingen är:

• Ett fredligt och icke-kränkande alternativ till att vara våldsam, hotande eller kränkande.
• Att du ska ta fullt ansvar för dina handlingar.
• Att du hittar och förstår de bakomliggande orsakerna till varför du har använt våld.
• Att du förstår hur personerna runt dig påverkas och hur de upplever dig.