Dödsfall, begravning och dödsbo

Här kan du läsa om vad som händer när någon avlider och vad du som anhörig behöver göra. Du kan också läsa om hantera sorg och hur barn kan reagera vid ett dödsfall.

Bekräfta dödsfallet

När någon dör på sjukhus eller vårdhem

När någon dör på sjukhus eller vårdhem, har läkaren ansvar för att bekräfta dödsfallet och utfärda ett dödsbevis som behövs för att en begravning ska kunna genomföras.

Om dödsfallet sker hemma

Om en person istället dör hemma bör du som närstående ta kontakt med vården. Kontakta i första hand den som hade ansvar för vården av personen, om det finns en sådan.

När en förälder dör

Om du är barn och blir av med en förälder

Om du är under 18 år och din ena förälder skulle dö, är det i första hand är din andra förälder som ska ta hand om dig.

Om det inte går bra av någon anledning, utser familjerätten någon annan som ska ta hand om dig tills du blir vuxen. Det brukar bli en släkting, styvförälder eller någon annan som står dig nära.

Har du problem med den som ska ta hand om dig, kontakta kommunen för att få hjälp.

Särskilt förordnad förmyndare

Om båda föräldrarna till ett barn under 18 år dör, utser tingsrätten en särskilt förordnad särskilt förordnad förmyndare. Personen redovisar sitt uppdrag till kommunen.

Sorg

Den som drabbas av sorg kan reagera på olika sätt. Här kan du läsa mer om det och få tips på hur du kan hantera sorgen:

Sorg hos barn och unga

UMO är en förkortning av Ungdomsmottagningen. BRIS står för "Barnens rätt i samhället".

Begravning

Du kan som närstående själv ta hand om begravningen, men det vanliga är att man tar hjälp av en begravningsbyrå. Utifrån den avlidnes önskemål kan man ha en borgerlig begravning utan religiösa inslag, eller hålla den i kyrkan.

Begravningsavgift

Begravningsavgift betalas av alla oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Avgiften ger rätt till gravplats, gravsättning, kremering, diverse transporter och lokal för begravningsceremonin. Är du medlem i Svenska kyrkan har du rätt till begravningsakt i kyrkan.

Det går att söka ekonomiskt bistånd till begravningskostnaden, se nedan.

Borgerlig begravning

En borgerlig begravning är en högtidsakt utan religiös anknytning.

Respekten för den avlidnes egna önskemål ska vara avgörande när du väljer begravningsform. Om den som har dött är medlem i Svenska kyrkan betraktas det som ett tecken på att personen önskat begravning enligt religiös ordning, om personen inte har angivit något annat.

Begravningsakten

Begravningsbyråerna hjälper ofta till med att utforma den borgerliga begravningsakten. Det går bra att låta en anhörig, god vän eller någon helt utomstående förrätta begravningen. Annars förmedlas begravningsförrättare via begravningsbyråerna.

Som anhörig kan du utforma akten på ett personligt sätt med hänsyn till tro och livsåskådning. Ni kan fritt välja lokal, musik, sång och andra inslag.

Om det inte finns någon anhörig som ordnar begravningen

Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med begravningen ska den ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd.

Lokal och plats

De anhöriga kan fritt välja lokal för begravningsakten. Vanligt är att de borgerliga begravningarna hålls i S:t Annas eller S:t Katarinas kapell vid Västra kyrkogården. Det förekommer också att begravningen hålls utomhus.

Dödsbo, bouppteckning och begravningskostnader

De tillgångar som finns i dödsboet ska i första hand gå till begravningskostnaderna och därefter andra utgifter i samband med dödsfallet. Avsluta därför autogiron så snart som möjligt och vänta med att betala räkningar och skulder innan begravningen och eventuell kostnad för gravsten är betald. Som dödsbodelägare behöver du även säga upp eventuellt hyreskontrakt till hyresvärden.

Bouppteckning

Finns det tillgångar kvar efter att utgifterna är betalda, ska ni som ingår i dödsboendet göra en bouppteckning. Bouppteckning ska ni som igår i dödsboet lämna till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Det innebär att ni går igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. En bouppteckning kan du göra själv eller anlita en jurist eller boutredningsfirma.

Dödsboanmälan

Om den avlidne inte äger någon fastighet och saknar övriga tillgångar efter att utgifterna kring begravning och liknande är betalda, kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. Fastighet är exempelvis hus, mark, tomt eller bostadsrätt.

Du som är företrädare för dödsboet kontaktar kommunen för att få hjälp med dödsboanmälan.

Du kommer att få prata med en handläggare som informerar om vilka handlingar som behövs för en dödsboutredning. När du har lämnat in handlingarna, kontaktar du sedan handläggaren för att boka ett möte.

Var den avlidne gift eller sambo ska även make, makas eller sambos ekonomi
redovisas.

En dödsboanmälan kan inte göras om:

  • Dödsboet är tömt innan ni fått kontakt med handläggare (undantag om den avlidne bott i äldreboende eller liknande).
  • Dödsbodelägarna är oense gällande dödsboet eller om det finns andra oklarheter.
  • Det finns tillgångar över 5 000 kronor när begravningskostnad och eventuell uppsägningshyra är betalda.
  • Den avlidna äger något som är ekonomiskt värdefullt.
  • Den avlidne har ägt fastighet eller andra tillgångar de senaste 10 åren.

Hjälp med att betala begravningskostnaderna

Om den avlidnes tillgångar tillsammans med del av make, makas eller sambos tillgångar inte täcker kostnaderna för en begravning, kan dödsboet ansöka om ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Högsta skäliga kostnad för en begravning du kan få bistånd till är ett halvt prisbasbelopplänk till annan webbplats.

Ansökan gör du i samband med dödsboanmälan.