Denna nyhet är äldre än 6 månader och kanske inte är aktuell längre.
23 000 nya bostäder i nytt förslag till översiktsplan
I Halmstads kommun behöver ungefär 23 000 nya bostäder byggas till år 2050 för att möta befolkningsökningen och komma tillrätta med bostadsbrist och trångboddhet. Ett omarbetat förslag till översiktsplan, Framtidsplan 2050, klubbades i går av kommunstyrelsen. I förslaget som går ut på granskning den 1 oktober, beskrivs hur Halmstad kan växa långsiktigt och hållbart
När förslaget till ny översiktsplan var på samråd förra hösten kom drygt 800 synpunkter in från kommuninvånare, organisationer och företag. Under våren och sommaren har förslaget arbetats om. Synpunkterna som kom in har legat till grund för det förslag som om ett par veckor går ut på granskning. Under två månader finns det då möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Färre bostäder pekas ut i granskningsförslaget jämfört med tidigare förslag. Sammanlagt pekas 22 300 bostäder ut i granskningsförslaget. Ytterligare 1 000 bostäder förväntas tillkomma runt om i kommunen till exempel genom förtätning och spridd bebyggelse.
Ojämn fördelning av gröna ytor
Tillgången på gröna miljöer för rekreation skiljer sig ganska kraftigt åt beroende på var i kommunen man bor. I den nya översiktsplanen föreslås därför återhållsamhet med ny byggnation i tätbebyggda stadsdelar där tillgången till park och grönytor redan i dag är liten, till exempel på Nyhem och Andersberg. I dessa stadsdelar föreslås gröna promenadstråk till Östra stranden och Fylleån.
Störst tillgång på gröna ytor för rekreation finns i Tylösand-Frösakull-området. Så är det också vid en full utbyggnad av Framtidsplan 2050. I förslaget planeras för att en del av Sandhamn (Eketångaskogen), drygt 30 hektar, bebyggs med sammanlagt 1 000 bostäder. Det är en minskning med 700 bostäder jämfört med samrådsförslaget. Till största delen säkerställs området som så kallad ”grönyta att bevara”. Ytan som bevaras är drygt 80 hektar, vilket motsvarar den sammanlagda ytan av Galgberget, 65 hektar, och Linehedsparken, 15 hektar.
I centrala Halmstad föreslås 3 200 bostäder och ytor pekas ut för offentlig service, framför allt för skolor och förskolor. Klimat- och vägreservat avsätts på Söder. En fördjupad översiktsplan för centrum kommer på samråd under hösten.
Förändringar i orterna i jämförelse med samrådsförslaget
- I det omarbetade förslaget planeras för fler bostäder i Oskarström jämfört med tidigare förslag.
- I Steninge pekas 60 bostäder ut, vilket är betydligt färre än i samrådsförslaget.
- I Haverdals pekas turismutveckling ut i hamnen i stället för vid stranden. Färre bostäder pekas ut i Haverdal och fler i Harplinge.
- I Holm pekas inga bostäder ut på grund av stor förekomst av fornlämningar.
- I Trönninge föreslås fler gång- och cykelvägar mot Halmstad, stranden och Gullbranna.
Mark för näringslivet
Det råder brist på verksamhetsmark i Halmstad. I granskningsförslaget pekas ytterligare drygt 100 hektar verksamhetsmark ut jämfört med samrådsförslaget, sammanlagt föreslås 650 hektar verksamhetsmark. Störst utökning av mark för näringslivet blir det vid Kvibillemotet, i Fastarpsområdet. Mer verksamhetsmark föreslås också i Getinge och Älvasjö.
Geografiska strategier
De geografiska strategierna i granskningsförslaget är desamma som tidigare. De innebär att Halmstad växer utmed fem stråk som följer de stora vägarna och kopplar samman kommunen med omvärlden. Mellan stråken finns gröna kilar där jordbruksmark, skog och naturvärden prioriteras. Kommunens orter har delats in i centralort, servicesamhällen och bostadsorter. Det är staden och orterna i stråken som växer.
- I varje stråk pekas ett servicesamhälle ut som växer kraftigt med både bostäder och service. Dessa är: Trönninge, Simlångsdalen, Oskarström, Getinge och Haverdal-Harplinge.
- I staden Halmstad bor i dag ungefär 70 procent av kommunens invånare. I förslaget till översiktsplan behålls samma proportioner år 2050. Drygt 16 000 nya bostäder pekas ut i staden.
- För att bryta segregationen och skapa möten i vardagen planerasför en blandad bebyggelse vid byggandet av nya bostadsområden. Vid förtätning kompletteras stadsdelen eller orten med bostadsformer som saknas.
- Offentlig service lokaliseras till servicesamhällena och bidrar till möten mellan invånare i hela stråket. I centrumnoder samlas service av olika slag i servicesamhällena och i stadens stråk.