Denna nyhet är äldre än 6 månader och kanske inte är aktuell längre.

Tjurig debatt gav oss gudinnan på torget

Under hösten 2021 invigs nytolkningen Europa och tjuren-remix i Halmstads nyaste stadsdel Ranagård. Europa och tjuren har blivit en symbol för Halmstad, men det var ingen självklarhet från början. Debattens vågor om fint och fult i staden gick höga även förr.

Halmstad, oktober 1920. Äntligen ska Stora torg få sin efterlängtade skulptur. Men vägen dit har varit kantad av upprörda känslor. Nyligen har seklets andra arkitekturtävling för utsmyckning av torget avgjorts. Juryn, som består av Sveriges främsta arkitekter, presenterar vinnarbidraget: ”Hästen” av Carl Elmberg. Ledamöterna i prisnämnden är helnöjda – en bronshäst som strider mot ett vattensprutande havsvidunder! Saken är biff och juryn höjer sina glas i den stigande cigarröken.

Men bland allmänheten är lyckan inte lika stor. ”Är det inte bättre att vi köper häststatyn som står på Kongens Nytorv i Köpenhamn? Detta skulpturverk ser man emellertid ska vara en häst” skriver en arg läsare i Hallandsposten.
”Fantasiskapelser hör hemma i storstäder där folk förstår sig på konst” gapar någon annan i den massiva kören av kritiker. En tredje tycker att det hade passat bättre med en stadig västkustfiskare med en gigantisk lax i famnen. En fjärde vill ha grönskande syrenbuskar och träd. Så där håller det på. Det liknar mer och mer en upprepning av det första försöket år 1900 att få till något snyggt på torget. Det försöket drunknade i åsikter och tyckande.

Grosshandlare Jacobsson, som donerat hela 100 000 kronor till en torgprydnad, tycker att Halmstads stadsarkitekt Sven Gratz kan bringa klarhet i det hela. Stadsarkitekten är visserligen initiativtagare till projektet, men anser att stora djur och människofigurer inte passar in. ”En skulptur av exempelvis en brunn lämpar sig bättre” menar han. Som av en händelse har Gratz själv deltagit i tävlingen med ett bidrag som har formen av, håll i hatten nu, en brunn. Bidraget som hette ”Norre katts unge”, vann tävlingen år 1900, men byggdes aldrig.

Hela torgprojektet går nu på tomgång. Det verkar som att Halmstadborna får leva med sin stenöken till torg, utan något vackert att vila ögonen på. I prydnadskommittén suckas det så mustascherna kommer i oreda över att man fortfarande står och stampar på samma ställe som för 20 år sedan.

I ett försök att komma vidare vänder sig kommittén till tidens klarast lysande skulpturstjärna, Carl Milles. Han är vid tiden professor vid Kungliga konsthögskolan och omåttligt anlitad i hela världen. Kommittén tänker att han kanske kan hjälpa dem att ta sig runt det månghövdade åsiktsmonstret.

Milles är mer än behjälplig och arbetar raskt fram förslaget ”Europa och tjuren”. Hallandspostens rubrik den nionde december 1921 lyder ”Den hårda nöten knäckt”.
Kommittén är äntligen fullkomligt överens – Halmstads torg ska smyckas av grekisk mytologi, omgärdad av hängpilar och näckrosor. Eller som en Halmstadbo uttrycker det: ”En kärlekstrånande tjur med ett fruntimmer på ryggen som möjligen kunde intressera torgets slaktare, men knappast några andra.”

Kritikerna skriker dock för döva öron denna gång. Kommittén låter sig inte påverkas av folket ”vars konstkunnande begränsas till gipskatter och hemmets torftiga oljemålningar”.

Efter fem år, med pengatvister och en rad förseningar i arbetet, anländer så Europa och tjuren till sin plats på torget i Halmstad. ”Felvänd med tjurens akterända vänd mot stadens mest trafikerade gata” protesterar någon, utan att få gehör.

Verket invigs med pompa och ståt den 7 november 1926 och beundran från konstkännarna vet inga gränser. Kommittén, med borgmästare Bissmark i spetsen, är nöjd och Carl Milles själv är nöjd. Vad Halmstadsborna beträffar är meningarna delade.

En arkivbild som visar Europa och tjuren med vattnet igång. I förgrunden sitter människor och vilar på fontänens kant. I bakgrunden syns träd runt fontänen.

En siesta i tritonernas svalka vid ”Europa och tjuren”. Foto: Erik Liljeroth.

Men idag, snart 100 år senare, är det mycket svårt att tänka sig vårt Stora torg utan Europa och tjuren, utan vattendroppar i mjukglassen och utan barn som balanserar på kanten kring fontänen. Och snart är det dags för Europa och tjuren att ta ett nytt steg i Halmstads stadsrum.

Arkivbild som visar arbetare som lastar sten på Stora torg. Den gamla bildtexten är: "Brunnstenarna köras fram på torget".

Brunnsstenarna sätts på plats – från Hallandsposten 28 april 1925.

Europa och tjuren-remix

Jennifer Forsberg har utformat konstverket, som är en omvänd tolkning av den grekiska myten om den vackra prinsessan Europa som förs bort av guden Zeus, förklädd till tjur. I den nya versionen vägrar Europa låta sig bortföras och i all sin prakt mosar hon tjuren under sig.

Verket ska placeras mellan de två gröna områdena på torget i Ranagård.

Text: Linda Lagström / Foto: Hallands Konstmuseum