Kommunen rustar för klimatförändringar

Skyfall, översvämning och extremvärme. I Halmstad har vi redan fått en föraning om vad klimatförändringar kan ställa till med.
– Vi är extremt utsatta i Halmstad för översvämningsrisk, men vi kan göra en hel del för att skydda oss mot vatten från både hav och åar, säger Hanna Billmayer, klimatanpassningsstrateg på Halmstads kommun.

Halmstad. En riktig pärla på Västkustens långa kuststräcka. Nissan, som glittrar som ett smycke i landskapet när den passerar Oskarström, Sennan och Åled, och sedan Halmstad där den slutligen mynnar ut i havet vid bostadskvarteren på Söder. Men böljande hav och stilla åar kan snabbt förvandlas till ett inferno av vatten, sandsäckar, räddningsbilar, pumpar och förtvivlade människor som försöker rädda hus och ägodelar. Det har många redan fått erfara. Och det kommer att bli värre, till och med mycket värre.

Fram till år 2100 förväntas klimatförändringar leda till att det i Halland blir ökad nederbörd med fler översvämningar som följd. Medelvattennivån för havet beräknas öka med ungefär en meter och medeltemperaturen stiger, med fler och mer långvariga värmeböljor som följd.

– Klimatförändringarna är på gång och vi måste anpassa vårt samhälle för ett framtida klimat, för att exempelvis förhindra översvämningar, säger Hanna Billmayer.

Hon arbetar med att ta fram en klimatanpassningsplan för Halmstads kommun. I planen pekas de områden i kommunen ut som är mest utsatta för översvämningsrisk. Det är också i dessa som de första åtgärderna föreslås sättas in de kommande åren.

– Det är politikerna som kommer att besluta om prioriteringar, men i klimatanpassningsplanen är det bland annat centrala Halmstad, Åled, Sennan och Oskarström som är de områden som just nu bedöms vara i störst behov av åtgärder.

Det är också dessa områden som identifierats med en befintlig risk för klimatförändringar i förslaget till ny översiktsplan, Framtidsplan 2050, berättar Hanna Billmayer. Som kommande riskområden ser hon bland annat Trönningeån, Fyllingeån och kustnära samhällen.

– Vid kraftigt regn blir våra dagvattensystem snabbt fulla och då får vi problem med att vatten trycks upp underifrån, med översvämning som följd. Det är en problematik som vi bland annat ser i Trönninge och Haverdal. I kustområden är det höjningen av havsvattennivån som är det stora hotet. Där finns risk för erosion och att stranden på sikt kommer att försvinna, säger Hanna Billmayer.

I augusti 2014 svämmade Suseån över sina breddar efter häftiga skyfall och delar av Getinge lades under vatten. För att förhindra att det händer igen har kommunen anlagt vallar och dammsystem som kan ta hand om vattenmassor från Suseån och förhindra att samhällsviktig verksamhet och infrastruktur svämmas över. Till vardags fungerar området, Suseåns naturpark, som rekreationsområde för de boende, med fina promenadstigar, utegym och ett rikt djurliv i våtmarkerna. Sådana här naturbaserade lösningar är ett sätt att hantera översvämningsproblematik.

Ett annat är att bygga vallar och barriärer.
– Många kommuner bygger nu vallar. Göteborg har beslutat att ta fram storskaliga skydd, samma typ av bautakonstruktioner som man har i Nederländerna och i London. Där har man byggt stora barriärer som skydd mot havet. Jag tror att det kommer mycket innovationer på det här området framöver, säger Hanna Billmayer.

I Halmstad planeras också för vallar – om än i mindre skala, enligt den klimatanpassningsplan som nu tas fram.
– Förslaget i planen är att bygga en mur längs Nissan som blir från 20 centimeter upp till en och en halv meter hög. Det blir mur längs båda sidor om Nissan och en vall längs med Alets naturreservat. Planen är att murarna fint ska smälta in i stadsmiljön och bli en del av promenadstråket längs Nissan med plats för bänkar och rekreation, säger Hanna Billmayer.

Längs Nissan blir det sammanlagt ungefär fyra kilometer mur. Vallen vid Alet blir drygt 500 meter lång. I centrum är Söder och Tullkammarkajen mest utsatta och murarna kommer att börja byggas från havet och fortsätta in mot stan. Biblioteket ligger också utsatt för översvämningar och är prioriterat. Däremot är byggnationen på Nissastrand klimatanpassad och marken där redan upphöjd.

Hanna Billmayers förhoppning är att murarna kan börja byggas 2026 eller 2027. Kostnaden har i klimatanpassningsplanen beräknats grovt till 500 miljoner kronor.

Hur ska vi då tänka när vi bygger för framtidens klimat?
– Vi måste planera så att vi inte bygger bostäder i riskzoner. I stan kan vi inte bygga utan att det är risk för översvämning. Det är därför vi planerar åtgärder som ska skydda Halmstad. Då kan vi fortsätta utveckla centrum med nya bostäder och verksamheter, säger Hanna Billmayer.

Artikel från tidningen Halmstad.
Text: Nathalie Sjögren Törhagen
Foto: Halmstads kommun