Att förbereda ett val – med valkansliet
Varför finns valkansliet? Vad är det ens? Martin, Ludvig och Sickan tog sig till valkansliet i Halmstad för att ta reda på mer. Där fick de prata med valkanslichefen Anna Andersson och hennes kollegor Madeleine Klarén, Reine Jönsson och Mikael Andersson.
Detta är en artikel från tidningen Kadriljennytts valspecial. Tidningen görs av redaktionen på daglig verksamhet Kadriljen.

KadriljenNytt tillsammans med Mikael, Reine, Anna och Madeleine inne på valkansliet.
Valkansliet i Halmstads kommun har sin lokal på stationsgatan och är, när vi kommer in, fylld med bland annat vagnar, röstsedlar, valsedelsbord och flaggor. Så vad är ett valkansli? Och vad gör de?
– Enkelt kan man säga att vi förbereder och ser till att alla som vill ska kunna rösta, berättar Anna Andersson som själv har jobbat med valen i Sverige sedan 2014.
Anna förklarar även vad skillnaden är mellan valmyndighet, valnämnd och valkansli.
– Valmyndigheten står högst upp och bestämmer riktlinjerna inför valet i Sverige, valnämnden bestämmer hur det ska se ut i Halmstad och valkansliet ser till att utföra det som nämnden har beslutat.
– Jag brukar säga att vi är som ett fotbollslag där jag är lagkapten, förklarar Anna när Martin frågar vad en valkanslichef gör. Jag ser till att pusha laget framåt.
Många som jobbar med valet
Och det är mycket som ska göras. Reine Jönsson som jobbar med bemanningen berättar att det ibland är svårt att hitta personal.
–En del som säger att de ska komma dyker inte upp. Men sen är det många som anställs inför och på valdagen, mellan 600 och 700 personer.
Madeleine Klarén arbetar med att få fram lokaler som man kan gå till och rösta i.
– Alla lokaler ska vara anpassade så att alla ska kunna komma in och rösta. Det är viktigt att det till exempel finns hissar och ramper och vi har riktlinjer som vi följer, en checklista framtagen av MFD - myndigheten för delaktighet. Skulle man inte kunna komma in i lokalen av någon anledning ska det finnas anställda på plats som kan komma ut och hjälpa till med röstningen utanför i stället.
I Halmstad kommer det finnas 68 vallokaler som man kan rösta i.
Tillgänglighet är viktigt
Valkansliet får även hjälp av Funktionsrättsrådet som är experter på tillgänglighet för alla invånare, oavsett funktionsnedsättning. Halmstad arena kommer vara lokalen där allt är extra tillgängligt, eller som Anna, Reine, Mikael och Madeleine själva beskriver – deluxetillgänglig.
På Halmstad arena kommer man även kunna förtidsrösta. Det är en av 18 lokaler som man kommer kunna förtidsrösta i. Det som gör arenan extra tillgänglig är bland annat att det inte finns några fysiska hinder så som trösklar eller trappor och det kommer finnas gott om plats för exempelvis rullstolar och rullatorer. Miljön kommer även synanpassas för de som har nedsatt synförmåga. Här kommer det finnas kognitiva och taktila hjälpmedel.
Mikael Andersson som är nyast i gänget packar material som ska ut i vallokalerna. Senare kommer ytterligare tre personer hjälpa till med packningen.
– Det är väldigt mycket valmaterial som ska packas, berättar han.
Mikael ansvarar även för något som heter ambulerande röstmottagare. Det betyder att om man inte kan ta sig till en röstlokal kan man boka röstmottagare som kommer hem till bostaden och hjälper till med röstningen.
Ludvig från redaktionen frågar varför de tycker att det är viktigt att rösta i valet?
– Därför att allas röst är lika mycket värd och alla har en chans att vara delaktiga.
Vad gör valkanslipersonalen på fritiden?
KadriljenNytt har under sitt möte med valkansliet fått svar på många frågor om arbetet som görs inför ett val. Men vi vet också att livet inte bara innehåller arbete. Vad tycker gänget på valkansliet om att göra på sin fritid, frågar Sickan.
Anna spenderar mest tid på fotbollsplanen och på travet med sina barn, medan Mikael helst glider runt på sin motorcykel eller snickrar. Reine är mest intresserad av fotboll, fotografering och musik. Madeleine gillar idrott, padel och musik.
När redaktionen frågar om vad gänget lyssnar på för musik kan nog det flesta musikgenrer räknas upp.
– Jag gillar dansband mest och techno minst, svarar Anna.
– Det är mest rock som gäller för min del och minst jazz, tycker Mikael.
– Jag tycker mest om svensk musik, berättar Madeleine.
– Jag gillar det mesta: pop, disco, rock, lugn musik och mycket 80-tal, svarar Reine.
Intervju: Sickan, Ludvig, Martin
Text: Sandra
Foto: Martin och Sandra