Nytt bostadsområde norr om Sofieberg

I norra Halmstad finns det planer på att bygga ett nytt område med cirka 800–900 bostäder, skola och äldreboende. Området kommer att ha en hållbar profil. Det innebär bland annat att vattenmiljön ska skyddas, att det ska gå att resa hållbart till och från bostadsområdet och att dagvattensystemet ska vara robust.

En övergripande målbild har tagits fram

En övergripande strukturplan har tagits fram för området. Den ska användas som ett vägledande underlag och stöd vid kommande detaljplanläggning.

Än är det för tidigt att beskriva exakt hur området kommer att se ut i framtiden. I strukturplanen finns områdets omvandling presenterat med breda penseldrag. Den redovisar hur området skulle kunna se ut när det gäller exempelvis gator, grönska, stadsrum, bebyggelse och dess koppling till omgivningen.

Karta över det planerade området Högalund

Förslag till övergripande struktur för området

Fem övergripande mål

Fem inriktningar ska prägla den fysiska planeringen av platsen:

  1. Effektivt markutnyttjande för god bebyggd miljö och levande stadsmiljö
  2. Värna vattenmiljön
  3. Hänsyn till platsens grundvatten
  4. Ett robust dagvattensystem
  5. Hållbara vardagsresor

Utöver dessa är ytterligare två områden viktiga för området:

Tillgodose behovet av bostäder

Området möjliggör för ett stort antal bostäder vilket är en viktig del av att tillgodose kommunens bostadsförsörjning.

Bryta segregationen

Ett av översiktsplanens viktigaste mål är att bidra till att bryta segregationen. Staden Halmstad är idag en segregerad stad med stora socioekonomiska skillnader mellan olika stadsdelar. Runt området som ska byggas norr om Sofieberg finns idag övervägande del villor och äganderätter. Under planering av området finns därför möjlighet att bidra till en ökad blandning av bostäder genom att komplettera med en högre andel flerbostadshus.

Blandade bostadsformer

Bebyggelsen föreslås bli en blandning av flerbostadshus, radhus och en mindre andel villor. För att komplettera närliggande stadsdelar som innehåller i huvudsak äganderätter föreslås stadsdelen innehålla en högre andel flerbostadshus med hyresrätter. Fördelningen för hela stadsdelen föreslås vara 60 procent flerbostadshus, 35 procent radhus eller kedjehus och 5 procent villor.

Den högre andelen flerbostadshus innebär att det blir en högre koncentration av befolkning i områdets kärna vilket kan skapa underlag för service och en levande stadsdel.

Högre hus utnyttjar marken väl

Den nya bebyggelsen i området ska vara blandad med en effektiv markanvändning. Bebyggelsen föreslås variera i höjder mellan 3–4 våningar för flerbostadshus i de centrala delarna av området till lägre radhus och villor i två våningar. Även den lägre bebyggelsen med småhus och radhus tillåts bli högre istället för att breda ut sig på marken för att marken ska utnyttjas så eff ektivt som möjligt. Tomterna är små men tillräckligt stora för att inrymma de behov som finns.

Nya grönområden

Nya grönområden skapas som knyter an till befintlig grönstruktur i området. Ett större sammanhängande område i områdets sydöstra del bevaras som grönområde som skydd för dricksvattentäkten.

Området har extremt hög sårbarhet vilket riskerar att påverka infiltration till dricksvattentäkten negativt om det bebyggs. Grönområdet blir också en resurs i området då tillgången till grönytor i de norra stadsdelarna som helhet är begränsad.

Områden för dagvattenhantering föreslås i utkanten av bebyggelsen med smalare gröna stråk som sammanlänkar bebyggelsen med grönstrukturen i området.

De gröna områdena kan ha flera funktioner såsom exempelvis rekreation, dagvattenhantering och ekosystemtjänster.

Karta över gröna områden

1. Nytt större parkområde skapas.
2. Dagvattenhantering.
3. Grönstråk som kopplar samman områdets grönstruktur.
4. Koppling mot grönområden söderut (Galgberget) bör förstärkas.

Ny grundskola

Det kommer sannolikt att behövas en ny grundskola i området, men hur stor skolan behöver vara är inte klart ännu. Det pågår en utredning för hur elevflöden och skolornas upptagningsområden ska se ut framåt.

Målsättningen är att skapa en mer blandad elevsammansättning, vilket är en del i målet till att nå en mer jämlik skola och minskad segregation. I strukturplanen finns därför avsatt plats för en större grundskola från förskoleklass till årskurs 9 med flera
paralleller.

Förskola och äldreboende nära varandra

Det finns behov av totalt 12 avdelningar förskola i området fördelade på två förskolor. Det finns även ett behov av äldreboende med 60 platser i området. Möjligheten att skapa kombinerat kök för de olika kommunala verksamheterna ska studeras för att ge mervärden och verksamheterna behöver därför placeras med närhet till varandra.Möjligheten att inrymma en förskola i bottenvåningen på äldreboendet bör studeras vidare särskilt med fokus på behov av utemiljö.

Det finns vidare behov av två gruppbostäder inom området. Då de även fungerar som arbetsplatser är det viktigt även här med en placering med närhet till kollektivtrafikhållplatser.

Kommersiell service

I en ny stadsdel med bostäder för runt 2000 nya invånare kommer att finnas underlag även av kommersiell service. I hur stor omfattning är oklart då dagens handlingsmönster är i förändring.

I strukturplanen föreslås kommersiell service möjliggöras i anslutning till centrumnoden främst i bottenplan på flerbostadshusen. Läge för exempelvis utlämningsställe för E-handel kan även bli aktuellt i området.

Trafik

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken ska prioriteras i området och en ny gata föreslås utgöra stadsdelens ”ryggrad” och gaturummet utformas som en stadsgata där bussen har god framkomlighet. De befintliga kollektivtrafiklinjerna från Sofieberg och norrut förlängs.

Det finns även möjlighet till förlängning för regionbusstrafiken vidare norrut mot Holm, Kvibille och Getinge.

Restiden med buss behöver sänkas i förhållande till bilen. Bussen ges god framkomlighet och en hög turtäthet. Bussen behöver bli ett konkurrenskraftigt och ett mer attraktivt alternativ än att ta bilen till staden. Detta är viktigt för att uppnå målet om en klimatsmart stadsdel.

Gång- och cykeltrafik

Precis som kollektivtrafik prioriteras gång- och cykeltrafik inom området där huvudgatan genom området blir det primära stråket. Även befintlig gång- och cykelväg längs Göteborgsvägen finns kvar som en koppling mellan Sofieberg och Kårarp.

Det finmaskiga gång- och cykelnätet inom områden för utbyggnad av bostäder bör detaljplaneras så att interna kommunikationer mellan bostäder och målpunkter inom området, det vill säga hållplatser, skolor och förskolor samt rekreationsområden fungerar bra.

Korsningar mellan gång- och cykelvägar och gator inom området bör utformas med hänsyn till trafiksäkerhet i varje enskilt fall. I första hand utformas gatan så att den anpassas till gående och cyklister, biltrafikens hastighet dämpas inom hela stadsdelen.

Biltrafik och parkering

Kårarpsleden föreslås bli den primära leden som matar biltrafiken in i området. Förstärkningar behöver göras i befintligt vägnät. Det gäller bland annat utbyggnad av cirkulationsplatserna vid korsning Kårarpsleden och väg 26 samt Sofiebergsvägen och väg 26. Det är även viktigt att höja trafiksäkerheten längs Kårarpsleden genom utbyggnad av gång- och cykelväg.

Från Kårarpsleden leds trafiken i området via en ny uppsamlingsgata. Den exakta dragningen av denna kommer att behöva planeras och anpassas till behovet av en framtida ny väg, Nordvästpassagen. Nordvästpassagen finns utpekad i översiktsplanen för att på sikt kunna avlasta vägnätet inne i Halmstad med trafik. För trafiksäkerheten och trafikmiljön bör raka och gena gator undvikas i området.

Gamla Göteborgsvägen föreslås till viss del finnas kvar för trafikmatning av de befintliga fastigheterna i området från norr. Infarten byggs om och vägen ansluts till det nya gatunätet. Den södra delen av Gamla Göteborgsvägen blir gång- och cykelväg samt bussgata en kort sträcka i söder.

Parkeringen ska ske ovan jord och bör i stor utsträckning ske så samlat som möjligt för att minimera påverkan på vattentäkten.

Tidplan

Innan byggnation kan komma igång behövs detaljplaner tas fram för området. Att ta fram en ny detalplan tar normalt flera år då många utredningar ska göras.

Först ut att detaljplaneras blir området närmast befintlig bebyggelse. Arbetet kommer påbörjas under hösten 2022.

Vill du veta mer?

Vill du läsa strukturplanen i sin helhet kan du kontakta kommunen.

Vad är en strukturplan?

En strukturplan kan ses som ett visionärt dokument som ska framhäva ett områdes potential att utvecklas. Dokumentet ska användas som ett vägledande underlag för målbild och stöd vid framtida planering. Strukturplanen visar områdets övergripande struktur av gator, grönska, stadsrum, bebyggelse samt dess koppling till omgivningen. Detta presenteras genom beskrivande texter, kartor och illustrationer.

En strukturplan redovisar på ett övergripande sätt den tänkta fysiska strukturen för ett område. Till skillnad från en detaljplan redovisar inte strukturplanen den exakta lokaliseringen eller omfattningen för markanvändning och byggrätter. En strukturplan är inte heller juridisk bindande.

Målgruppen är områdets markägare, kommunpolitiker, framtida exploatörer, tjänstemän och invånare i Halmstads kommun.

Arbetet med en strukturplan utgår ifrån de strategier och riktlinjer som fastslagits i kommunens översiktsplan, Framtidsplan 2050 samt kommunfullmäktiges riktlinjer för exploatering inom vattenskyddsområde. Andra kommunala planeringsunderlag påverkar också såsom klimatanpassningsplan, transportplanen.

Karta över området