Nya bostäder och attraktiv park i Folkparken

Folkparken är ett av stadens utvecklingsområden. I Folkparken planeras för nya bostäder samtidigt som kulturmiljön i parken skyddas och de gröna värdena tas tillvara. Parken ska också i fortsättningen vara en tillgänglig park för alla.

Folkparken är ett attraktivt område som ligger centralt i bostadsområdet Furet med Nissan in på knuten. Just nu håller en ny detaljplan för Folkparksområdet att tas fram. Enligt förslaget kommer bostadshus att främst byggas på de ytor som i dag är asfalterade. Anledningen till det, är att de fina grönområdena och parkmiljön ska kunna bevaras och utvecklas. Folkparken ska också i fortsättningsvis vara en park dit alla välkomnas för rekreation och aktivitet.

En illustration över punkthusen i Folkparken.

Tre till fem punkthus kan byggas i Folkparken, beroende på om Kulturhuset bevaras eller rivs.

Flerbostadshus och radhus

I Folkparken kan, enligt förslaget till detaljplan, drygt 200 nya bostäder byggas. Det planeras för flerbostadshus som byggs i form av punkthus eller lamellhus, radhus och parhus. Radhusen blir i två våningar och läggs närmast Furuvägen för att smälta in i den övriga bebyggelsen vid Furuvägen. Bebyggelsen blir sedan stegvis högre ju längre in i området och mot Nissan man rör sig.

För att ta hänsyn till områdets karaktär finns särskilda bestämmelser gällande gestaltning av de nya bostäderna. Bland annat kommer de högre husen i områdets norra del utföras med träkonstruktion och fasaderna förses med ljus träpanel.

Illustration som visar hur bebyggelsen kan se ut i Folkparken.

Bebyggelsen i Folkparken har placerats så att området ska upplevas som luftigt, där husen är oregelbundet utspridda för att möta den omgivande parkmiljön.

Hur många bostäder som byggs i Folkparken beror på om Kulturhuset bevaras eller inte. Om kulturhuset är kvar kan maximalt tre punkthus med sju–nio våningar, byggas på den yta som i dag är asfalterad i Folkparken. Om Kulturhuset rivs kan det byggas maximalt fem punkthus med fem till nio våningar.

I Folkparken finns redan i dag en förskola. Detaljplanen tillåter att förskolan utvecklas och området för förskola är flexibelt och kan i framtiden även användas för skola eller vårdverksamhet om behovet skulle förändras

En park för alla

När Folkparken ska utvecklas läggs stor vikt göra parkmiljön tillgänglig, trygg och attraktiv för Halmstads invånare. Satsningar i parken med flera olika aktiviteter ska göra den inbjudande för fler besökare. I parken ska det vara liv och rörelse.

Bostäderna bidrar till ökad trygghet. I dag kan Folkparken upplevas som otrygg när det mörknar och platsen har tidigare varit utsatt för skadegörelse.

De satsningar som göras ska lyfta och parkens rekreativa och kulturhistoriska värden. Polketten, portalen, tegelfontänen och den runda dammen kommer att rustas upp. Promenadstråk ska även fortsättningsvis upplevas som slingrande och i de flesta fall grusbelagda. Aktiviteter tillförs för att skapa en variation och anpassas efter naturen i parken, med bland anant den högresta tall- och bokskogen på sluttningarna ner mot Nissan och andra stora uppvuxna träd.

Här är några av förslagen för att utveckla parken:

  • Välkomnande entré
    • upprustning av portal, prydnadsplanteringar, träd, belysning
  • Lek och samvaro
    • En lekplats med folkparks-/tivolitema, sittplatser, ombyggnad av den runda dammen till dekorativ fontän/vattenlek
  • Aktivitet och föreningsliv
    • bouleplaner
    • upprustning och ombyggnad av polketten
  • Större och mindre promenadstråk med grus som underlag, belysning beroende på stråkets karaktär
  • Tillgänglighetsanpassat promenadstråk med belysning
  • Sittplatser
  • Fiske- och båtbrygga
  • Dagvattendamm

Folkparkens historia

Sedan 1800-talet har Folkparken varit en mötesplats för Halmstads invånare och varit en central plats för nöje och rekreation. I slutet av 1800-talet drevs parken av CA Freckman, en ambitiös man med planer på att göra parken till en trevlig plats för familjer. Under tidigt 1900-tal inleddes ett samarbete med arbetarrörelsen och 1927 övertogs parken av föreningen Folkets park.

Kulturhistorisk byggnader bevaras

I parken finns flera kulturhistoriska byggnader som kommer att bevaras och skyddas i planen med varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud. Det gäller:

  • Polketten, byggd 1924 som en öppen dansrotunda. Polketten är en tidstypisk dansbana för nöjesanläggningarna kring sekelskiftet och ett par decennier framåt. Den runda formen, tälttaket och många ursprungliga detaljer som till exempel lanterninen med krönande spira ger byggnaden dess typiska uttryck.
  • Chefsbostaden, är parkens äldsta byggnad. Den uppfördes ursprungligen som bostad åt folkparkschefen C A Freckman 1908. Huset är ritad i jugendstil, ett vanligt stilideal vid tidpunkten.
  • Tegelfontänen, är från 1930, och dekorativt mönstermurad.
  • Portalen, markerar entrén till folkparken och tillkom 1929. Portalen har formen av en triumfbåge med dubbla valv som kröns av kopparförsedd taköverbyggnad.

Vad händer med Kulturhuset?

Kulturhuset är byggt 1936 och i arkitekturen möts klassicism och funktionalism. Huset har ett stort kulturvärde och detaljplanen möjliggör två inriktningar, där byggnaden antingen kan finnas kvar eller rivas. Om byggnaden blir kvar omfattas den av varsamhetsbestämmelser. Syftet med varsamhetsbestämmelserna är bevara byggnadens karakteristiska konstruktion och dess detaljer.

Stort behov av renovering

Kulturhuset är i dag i stort behov av renovering för att kunna användas på ett säkert sätt och de renoveringar som krävs har visat sig vara mycket kostsamma. Kostnaderna uppskattas till ungefär 100 miljoner kronor. Om Kulturhuset beläggs med rivningsförbud är risken stor att det får stå och förfalla då en renovering är dyr och det är svårt att få ekonomi i ett projekt där huset exempelvis görs om till bostäder. Byggnaden är också stor och det är svårt att hitta nya användningsområden för den.

Ur trygghetssynpunkt skulle det innebära stora negativa konsekvenser om huset blir kvar i området och får fortsätta stå och förfalla.

Illustration som visar de olika bostadshusen som planeras i Folkparken.

I Folkparken planeras det för flerbostadshus, radhus och parhus. Radhusen blir i två våningar och läggs närmast Furuvägen för att smälta in i den övriga bebyggelsen vid Furuvägen. Bebyggelsen blir sedan stegvis högre ju längre in i området man rör sig.

 Hur många bostäder kommer att byggas i Folkparken?

Hur många bostäder som byggs i parken beror på om Kulturhuset bevaras eller rivs. Om Kulturhuset är kvar kan maximalt tre punkthus med sju–åtta våningar, byggas på den yta som i dag är asfalterad i Folkparken. Om Kulturhuset rivs kan det byggas maximalt fem punkthus med fem till åtta våningar. Som mest kan ungefär 200 bostäder byggas i Folkparken.

Varför ser kommunen inte till att skydda Kulturhuset?

Kulturhuset har ett kulturhistoriskt värde. Svårigheterna med Kulturhuset kan sammanfattas så här:

  • Kulturhuset är i dåligt skick
  • Kulturhuset är svårt att anpassa efter ny verksamhet som skola eller bostäder
  • Renoveringar av kulturhuset blir dyra
  • Kommunen äger inte fastigheten

Kommunen äger inte fastigheten för Folkparken. En renovering har visat sig bli väldigt dyr. Om huset beläggs med rivningsförbud är risken att det får stå tomt och förfalla än mer och bidra till otrygghet i området. I slutändan är bedömningen att ett rivningsförbud inte blir det skydd för huset som är syftet med ett förbud.

 Kan inte kommunen köpa in Kulturhuset?

Det är slutligen politiken som avgör den frågan. Fastigheten är privatägd och en avvägning när det gäller inköp av huset är kostanden. Priset för Kulturhuset skulle sannolikt baseras på värdet för byggrätten på fastigheten. Det vill säga inte vad huset i sig bedöms vara värt, utan hur mycket marken är värd om man bygger bostäder på den. Ett uppskattat inköpspris skulle i det fallet kunna ligga på uppåt 30 miljoner kronor.

Om Kulturhuset köps in behöver det sedan renoveras för att kunna användas för kommunala ändamål, till exempel skol- eller kulturverksamhet. Kostnaden för att renovera huset till dess ursprungliga verksamhetsområde och krav på tillgänglighet och brandskydd, uppskattas till drygt 100 miljoner kronor. Totalt en uppskatta kostnad för det offentliga på över 130 miljoner kronor.

Varför beläggs inte Kulturhuset med rivningsförbud när andra byggnader i Folkparken skyddas?

Den uppskattade kostnaden för att renovera och rusta upp de andra byggnaderna i Folkparken som omfattas av varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud, är betydligt lägre än den uppskattade kostnaden av en renovering av Kulturhuset. Om huset beläggs med rivningsförbud är risken att det får stå tomt och förfalla än mer och bidra till otrygghet i området. I slutändan är bedömningen att ett rivningsförbud inte blir det skydd för huset som är syftet med ett förbud.

Vad kostar det att renovera Kulturhuset?

Kostnaden för att renovera Kulturhuset uppskattas till drygt 100 miljoner kronor. Det är en uppskattad kostnad för att renovera huset till dess ursprungliga användning med dagens krav på sådant som tillgänglighet och brandskydd.