Bostads­försörjning och utbyggnads­plan

Strategiskt planeringsdokument

Nu kan du tycka till!

Samråd pågår 16 maj–21 juni.

Alla ska kunna bo i en bra bostad. Halmstad förväntas växa kraftigt och har redan ett underskott på bostäder med trångboddhet som följd. Vi behöver bygga runt 800 bostäder per år för att möta behovet. Staden kommer växa inifrån och ut i stora områden. Orterna utanför tätorten byggs ut etappvis, utifrån sina unika förutsättningar.

Riktlinjer för bostadsförsörjning och utbyggnadsplan – digital kartversion

Kommunen har tagit fram ett nytt förslag på riktlinjer. I det ser du vad som ska byggas var, uppdelat i femårsperioder, fram till år 2050. Förslaget finns som en digital kartbaserad plan och lämpar sig bäst att läsa i det formatet. Där kan du både läsa riktlinjerna som text och klicka dig fram i kartan och läsa om vad som planeras för olika delar av kommunen.

Utbyggnadsplanen som kartversion med text och klickbara kartobjekt.
Ta del av digitalt samrådsförslag

Vad är en utbyggnadsplan?

Ubyggnadsplanen redovisar när de olika bostadsområdena som är planerade i översiktsplanen Framtidsplan 2050 ska byggas ut.

Den ser också till så att kommunen samordnar utbyggnaden av bostäder med infrastruktur, skolor, äldreboende, den fysiska miljön samt möjliggör för fler arbetstillfällen genom ny mark för verksamhet, kontor och turismutveckling.

Då omvärlden är föränderlig görs en uppdatering av utbyggnadsplanen vart fjärde år, tillsammans med analyser av bostadsbehoven.

Utbyggnadsplanen följer visionen i Framtidsbild 2050 samt de tre utmaningar som prioriteras vid avvägningar.

  • Jämlikhetsutmaningen
  • Klimatutmaningen
  • Infrastruktur för en ny tid
Bild från en film. Flygbild över järnvägen.

Utbyggnadsplanen och bostadsförsörjningsriktlinjerna är en fortsättning på kommunens översiktsplan "Framtidsplan 2050". Klicka på bilden för att se en film som berättar vad en översiktsplan är och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Vad innebär riktlinjer för bostadsförsörjningen?

Halmstads kommun ska skapa förutsättningar för alla invånare att leva i goda bostäder. Det kravet finns i bostadsförsörjningslagen.

De nya riktlinjerna analyserar Halmstads bostadsbehov och marknadsläget, samt innehåller strategier för att klara framtida bostadsförsörjning.

Analyserna fokuserar på Halmstads kommuns demografiska utveckling, nuvarande bostadsbestånd, bostadsbrist, marknadsförutsättningar och flyttströmmar.

Tyck till under samrådet!

Riktlinjerna för bostadsförsörjning och utbyggnadsplanen har tagits fram i stor samverkan mellan förvaltningarna där olika yrkesroller har bidragit med kompetens och infallsvinklar. Den är väl politisk förankrad i och med att den bygger på Framtidsplan 2050.

Under samrådet samlar vi in ytterligare information, förslag och synpunkter som vi kan väga in i vårt vidare arbete. Du kan tycka till om förslaget, den 16 maj–21 juni 2023.

Förslaget finns som digital plan Länk till annan webbplats., som PDF och på papper i rådhusets entré och på samtliga folkbibliotek under samrådstiden.

Dialogmöte på Hallarna

Dag: lördag 10 juni, kl. 11.00–14.00 (drop-in)
Plats: Hallarna, vid gröna entrén (Coop)
Under dialogmötet får du möjlighet att ställa frågor och få information om förslaget. Välkommen!

Skicka in din synpunkt

Vi vill ha dina synpunkter skriftligt senast den 21 juni 2023.
Ange ditt namn, adress och diarienummer KS2023/00254.

Här skickar du in din synpunkt

Vi behöver bygga ikapp

Halmstad har i nuläget ett underskott av bostäder, vilket bland annat leder till trångboddhet. Bostadsområden som är socioekonomiskt svaga är mer utsatta.

Barnfamiljer är i hög utsträckning drabbade och det finns ett samband mellan trångboddhet och sämre förutsättningar att klara skolan, vilket bidrar till att barn i Halmstads kommun har olika förutsättningar i livet. Det är därför av mycket stor vikt att komma till rätta med underskottet av bostäder.

Övergripande mål för bostadsförsörjningen

  • Planera med beredskap för en växande befolkning
  • Prioritera klimatutmaningen
  • Prioritera jämlikhetsutmaningen
  • Prioritera infrastruktur för en ny tid

Så möter vi bostadsbehovet

Bygger staden inifrån och ut med stora bostadsområden

Tidigare hade kommunen som strategi att förtäta genom att bygga mindre områden inne i tätorten. Det har dock visat sig inte räcka till. Kommunen behöver bygga cirka 800 nya bostäder om året för att möta bostadsförsörjningsbehovet och därför är planen framöver att istället satsa på nya stora områden i tätorten Halmstad, med början i de centrala delarna.

Genom att bygga ut stadens centrala delar kraftigt får staden en högre urbanitet och ett levande centrum.

Exempel på stora nybyggnationsprojekt i centrala lägen är Flygaregatan, Kattegattområdet, Tullkammarkajen, och Stationsstaden.

Planerar för en helhet

När man planerar för stora bostadsområden är det möjligt att från början se till helheten och samtidigt planera in infrastruktur, skolor och äldreboende. Det är svårare när man förtätar i många mindre områden. Då finns inte plats eller möjlighet till detta.

Utbyggnadsstrategin innebär stora investeringar i början av perioden i form av klimatanpassningsskydd samt ny trafikförbindelse med bro över Nissan som knyter samman Södra infarten och Kustvägen.

Även skolor är en stor investering. Det stora behovet av nya skollokaler beror till stor del på ett uppdämt behov för att ersätta nuvarande paviljongskolor.

Förslaget har en hög miljömässig hållbarhet, då det kan skjuta anspråkstagande av jordbruksmark längre fram i tiden och i första hand bygga ut områden som har goda förutsättningar för hållbar transport.

Bygger i flera orter samtidigt och bygger mer när förutsättningar finns

Orterna utanför staden byggs ut etappvis, utifrån sina unika förutsättningar. Utbyggnaden av flera orter sker alltså samtidigt.

Getinge, Oskarström och Simlångsdalen

Inlandsorterna har inte tillräckligt bra marknadsförutsättningar för att kunna byggas ut mycket i taget. Därför är det bättre att dela upp utbyggnaden över tid, eftersom kommunen annars riskerar planlägga sådant som ändå inte blir utbyggt.

Haverdal och Trönninge

Servicesamhällena vid kusten behöver invänta goda förutsättningar för att sedan kunna växa kraftfullt.

Haverdals utbyggnad behöver invänta att huvudmannaskaps- och markägofrågorna blir utredda innan en kraftig utbyggnad kan komma igång, vilket beräknas ske i början av 2030-talet.

Trönninge har flera pågående projekt, men den stora utbyggnaden i söder är beroende av markägoförhållanden. Tågstationer ger nya förutsättningar för en större utbyggnad vilket förväntas ske i Trönninge på 2030-talet och Getinge på 2040-talet.

Vilka orter som ska byggas ut är beslutat i översiktsplanen.

Prioriterar en blandad bebyggelse

Kommunen ska prioritera byggnation som bidrar till blandad bostadsbebyggelse, blandade upplåtelseformer och blandade prisbilder.

Halmstads kommun är en kommun med mycket stora socioekonomiska skillnader inom kommunen. En blandad bebyggelse bidrar till att bryta segregation.

En blandad bebyggelse ökar också möjligheten att kunna bo kvar i sitt område när livet förändras, till exempel när man blir äldre eller separerar.

Skapar bostäder för olika målgrupper

De stora nya bostadsområdena ska få en blandad bebyggelse med olika bostadstyper såsom flerbostadshus och småhus för att möta behov och efterfrågan hos olika invånare. Även upplåtelseformerna blir blandade, såsom hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter.

Halmstads kommun har en hög andel småhus och en låg andel flerbostadshus mot jämförbara kommuner. Främst är det bostadsrätter som saknas.

Specialbostäder

Det finns ett behov av specialbostäder som till exempel äldreboende, plusbostäder, gruppbostäder och studentbostäder. I planen föreslås lämpliga lägen för dessa. Plusbostäder riktade till äldre förelås i centrumnoder i olika delar i kommunen. I området nära Högskolan prioriteras bostäder för studenter.

Planerade utbyggnadsprojekt

Det byggs inte bara bostäder utan kommunen planerar samtidigt även för ny infrastruktur, offentlig service som skolor och äldreboenden, VA-utveckling (vatten och avlopp) och verksamhetsmark.

Här är ett urval av utbyggnadsprojekt som kommer att ske följade femårsperioder. Du kan läsa mer om tankarna bakom och se samtliga projekt i den digitala kartversionen av utbyggnadsplanen Länk till annan webbplats..

2021–2025

Några områden som byggs 2021–2025 är:

Perioden innehåller också flera nya skolor, förskolor och infrastrukturprojekt, såsom Södra infarten.

Se alla pågående projekt

Många nu pågående projekt färdigställs denna period. Du kan söka bland projekt som är under pågående detaljplanering samt kommunens egna byggprojekt under "Aktuella projekt".

2026–2030

Några områden som byggs 2026–2030 är:

Perioden innehåller också påtagligt många infrastruktur- och lokalförsörjningsprojekt som kräver stora kommunala investeringar. Till exempel ny bro för samtliga trafikslag över Nissan i söder och en gång- och cykelbro som binder samman Tullkammarkajen och Söder.

Det kommer också att byggas grundskolor, förskolor och VA-projekt.

Infrastruktur och klimatskydd

En förutsättning för att kunna bygga ut områden i centrum med bostäder, lokalförsörjning och annat är utbyggnaden av klimatanpassningsskydd, en bro över Nissan med gata på söder och anslutning mot Södra infarten. Infrastrukturen behöver stå klar för att bostadsområdena ska kunna trafikförsörjas och klimatsäkras.

Infrastrukturprojektet Halmstadexpressen ska binda ihop staden med en god kollektivtrafik från Fyllinge (eventuellt Kistinge) till Tylösand via centrum. Längs sträcken skapas ett snabbspår för bussar. Projektet omfattar också ombyggnader och trygga passager för gång- och cykel.

Turismutveckling

Gällande turismutveckling prioriteras satsningar på Östra stranden och Tylösand.

Verksamhetsmark

Då det funnits brist på verksamhetsmark under en längre tid är det viktigt att mycket verksamhetmark byggs ut under perioden. Vid Åled påbörjas nya området Älvasjö. Även Kistinge-norra Villmanstrand, Oskarström och Getingemotet byggs ut.

2031–2035

Under perioden 2031–2035 byggs mycket i centrum. Totalt tillkommer 1500 centrala bostäder, till exempel i områdena:

Genom att bygga ut dessa centrala områden kan också utbyggnad av lokalförsörjning ske här, vilket är viktigt för att möta det stora behov av skolor som finns i stadens centrala och östra delar.

Haverdal och Oskarström

Av orterna är det Haverdal och Oskarström som växer mest under perioden. Men mindre satsningar gör på flera orter.

Verksamhetsmark

Verksamhetsmark fortsätter byggas i Älvasjö, men det sker också utbyggnad av verksamhetsmark vid Getingemotet.

2036–2040

Stora områden som byggs 2036–2040 är:

  • Bostadsområdet vid Kustvägen
  • utbyggnaden av Frösakull inåt land påbörjas
  • Larsfrid-området

Områdena vid Kustvägen och Frösakull hänger samman med utbyggnaden av en ny väg dem emellan vilken tillsammans med en ny räddningsstation bör tillkomma i början av 2030-talet.

Även i öster växer staden kraftfullt under denna period, då omvandlingen av Larsfridsområdet fortsätter byggas i stor omfattning med 900 nya bostäder.

Trönninge

Satsningar sker på Trönninge under denna tidsperiod. Orten föreslås växa med nya bostäder söderut, ny räddningsstation och cykelkopplingar mot havet, Stjärnarpskogen och Gullbranna.Tågstationen i Trönninge kan förhoppningsvis tillkomma under perioden.

Offentlig service i Haverdal och Oskarström

Både i Haverdal och Oskarström föreslås kluster av offentlig service byggas ut. I Oskarström förslås det också göras satsningar på att bryta barriärer över Nissan och järnvägen. Satsningarna på Oskarström är ett led i att höja attraktiviteten och bryta segregationen.

Verksamhetsmark

Verksamhetsmark föreslås byggas ut i Trönninge och Kistinge under perioden.

2041–2045

Ett urval av vad som byggs 2041–2045:

  • Området öster om Frösakull föreslås färdigställas.
  • Larsfridsområdet föreslås färdigställas.
  • Utbyggnaden av Fyllinge österut ska komma igång.
  • Trönninge fortsätter växa söderut.
  • Haverdal fortsätter växa med förtätning i befintlig bebyggelse.
  • Ny väg mellan Tiarpsallén och E6
  • Verksamhetsmark vid Kistinge österut och vid Kvibillemotet.

2046–2050

  • Getinge
  • Fyllinge
  • Villhelmsfält
  • Trönninge fortsätter byggas ut med 500 bostäder
  • Övraby

Största bostadsprojekten under 2046–2050 är färdigställandet av området öster om Fyllinge samt utbyggnad av Fyllinge vid Olofstorp (stadsbondgården). Det senare är i privat ägo och beroende av att klustret av offentlig service öster om Fyllinge är utbyggt först.

Det är också beroende av stora infrastruktursatsningar i form av bilväg till området samt bro över Fylleån för gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Med förhoppningen att tågstationen i Getinge kan byggas ut under 2040-talet avses stora stationsnära områden i Getinge tillkomma under perioden. Likaså kan ytterligare verksamhetsmark tillkomma vid Getinge- och Kvibillemoten.

Analysunderlag

Ett stort analysmaterial har tagits fram som underlag till riktlinjerna för kommunens framtida bostadsförsörjning. Här är ett kort urval ur innehållet (statistik från februari 2023):

Kommunens demografiska utveckling

Halmstad är en av 20 kommuner i Sverige som ökat sin folkmängd varje år sedan 1970. Halmstads kommun hade 104 573 invånare den 31 december 2021. Allra kraftigast var folkökningen 2014 till 2019 då den årliga ökningen låg i intervallet 1 200–1 600 personer, mycket på grund av en hög invandring. Därefter har den årliga befolkningstillväxten avtagit och landade 2021 på 819 personer.

Under det senaste decenniet har den kraftigaste befolkningstillväxten skett i områden där många nya bostäder har färdigställts. Några exempel är Slottsmöllan och Kärleken, Gamletull och Nissastrand, Söder och Nyatorp.

Halmstad är på väg mot 130 000 invånare

Enligt en befolkningsprognos från november 2022 kommer kommunen år 2050 att ha drygt 130 000 invånare, vilket är en ökning med cirka 25 000 invånare eller 24 procent. På delområdesnivå sträcker sig den senaste befolkningsprognosen fram till år 2032. Då väntas kommunen som helhet ha cirka 115 000 invånare.

Även framöver väntas den kraftigaste befolkningstillväxten ske i områden med omfattande nyproduktion av bostäder.

Befolkningsprognosen uppdateras årligen och prognosen förändras efterhand.

Åldersgruppen 85 år och äldre ökar

Frösakull–Tylösand det område med högst andel invånare som är 65 år och äldre.

Det senaste decenniet har flera områden fått en rejäl ökning av personer som är 65 år och äldre.

I den digitala kartan kan du se mer var befolkningen förväntas växa, hur åldergrupper är fördelade och var olika åldergrupper bor.

Bra marknadsförutsättningar längs kusten

Kust och stad är attraktivt att bo i, och allra dyrast är småhusen närmast havet. Inlandsorterna har svårare marknadsförutsättningar.

I digitala kartan kan du se markvärdet för småhusmark år 2022, per område.

Halmstad är en segregerad kommun

Halmstads kommun är en kommun med mycket stora socioekonomiska skillnader inom kommunen. Invånarna med olika inkomst, arbete och utbildning är koncentrerade till olika geografiska områden.

En orsak till den socioekonomiska boendesegregationen är fördelningen av flerbostadshus och småhus samt om dessa är hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Om segregationen ska kunna brytas är det därför mycket viktigt att arbeta med bostadsfrågan.

Trångboddhet och låg medelinkomst

Man kan i Halmstad se stora skillnader mellan olika geografiska områden när det gäller medelinkomst och trångboddhet.

I den digitala kartan kan du se vilka områden som har låg ekonomisk standard, ett områdes medelinkomst och trångboddhet.

Väldigt stor andel småhus

Halmstad sticker ut kraftigt mot jämförbara städer när det gäller bostadsformer. Kommunen har 47 procent småhus och 46 procent flerbostadshus. Jämförbara städer har 34 procent småhus och 57 procent flerbostadshus.

Av de 21 kommuner som ingår i kommungruppen "Större stad" är Halmstad den kommun som har högst andel småhus och lägst andel flerbostadshus. Halmstad är också den enda kommunen som har fler småhus än flerbostadshus. Totalt finns det närmare 50 600 bostadslägenheter i Halmstad.

Låg andel bostadsrätter

Även när det gäller upplåtelseform avviker Halmstad en del från jämförbara kommuner. I Halmstad utgörs bostadsbeståndet till 48 procent av hyresrätter, 40 procent av äganderätter och 12 procent av bostadsrätter. För kommungruppen "Större stad" utgör hyresrätterna 45 procent, äganderätterna 30 procent och bostadsrätterna 24 procent av bostadsbeståndet. Av de 21 kommuner som ingår i kommungruppen har Halmstad högst andel äganderätter och lägst andel bostadsrätter.

I den digitala kartversionen finns mycket mer information Länk till annan webbplats.. Du kan också läsa om pendling och in- och inflyttning. Analysmaterialet går att ta del av ner på områdesnivå. Klicka i menyn på Analys.

Tidsplan

Planen är nu ute på samråd. De nya riktlinjerna beräknas antas hösten 2023 och ska gälla perioden 2023–2050. Riktlinjerna kommer sedan kontinuerligt följas upp för att utbyggnadstakten ska stämma med bostadsbyggnadsbehovet, vilket kan variera över tid.

Tidsplan

Steg i processen

Tidpunkt

Samråd

16 maj–21 juni 2023

Antagande

Riktlinjerna beräknas antas av kommunfullmäktige under hösten 2023.

Laga kraft

Cirka 3 veckor efter att protokollet med antagandebeslutet har publicerats på kommunens anslagstavla, om inte beslutet överklagas.

Tidsplanen är preliminär och kan komma att ändras.

Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016–2030

Nuvarande bostadsförsörjningsprogram från 2017 kopplar an till målen i den då gällande översiktsplanen, vilket innebär förutsättningar att nå målet att bygga 750 nya bostäder årligen fram till 2025.

I programmet finns en lista där aktuella nybyggnadsprojekt för bostäder tidssätts. Listan uppdaterades i januari 2022 och justerades så att den inte innehåller objekt som strider mot Framtidsplan 2050.

Kontakta kommunen för att få nuvarande "Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016–2030" med komplettering skickat till dig.

Flygbild som visar en byggarbetsplats.

Fjärde kvadranten på Fyllinge, etapp 2. Kommunen har förberett för tio nya bostadskvarter och 35 villatomter genom att schakta ur och skapa infrastruktur.