Arkitektur­policy

Estetik i det stora och det lilla

Estetisk omsorg innebär att ha en genomtänkt idé som tar utgångspunkt i både den unika platsen och nya
funktionen när nya byggnader och utemiljöer gestaltas. Utformningen ska ske med omsorg och noggrannhet. Estetiska överväganden ska integreras i alla stadier i samhällsbyggnadsprocessen.

Den byggda miljön ska inte bara vara funktionell och hållbar, utan även visuellt tilltalande så att den utöver praktiska funktioner även berikar upplevelsen av miljön. Vår gestaltade livsmiljö behöver därför utformas med omsorg i alla skalor, både i det nära och lilla, men också i helheten.

Platser med stor betydelse kan sticka ut

Halmstads siluett kan ses om en berättelse om staden – om vår identitet och om våra viktiga platser och dess funktioner. Byggnader med särskild betydelse kan med fördel synas på långt håll. De fungerar då som landmärken som både markerar stadens struktur och hjälper människor att hitta rätt.

Det ska vara genomtänkt vilka platser som markeras. Här är översiktsplanens karta vägledande, där centrumnoder har markerats, men det kan också handla om unika funktioner med
särskild betydelse för staden. Högskolan, resecentrum och kyrkan är exempel på platser med funktioner som har stor betydelse för staden och därför har markerats med höga hus.

Däremot är höga hus olämpligt på andra ställen när dess funktion och läge inte återspeglas i den visuella påverkan de ger.

Extra omsorg för vissa närmiljöer

Omsorgen gäller också den lilla skalan för de som befinner sig på platsen en längre tid. I detta sammanhang är både utformningen av platsen och byggnaden som helhet viktig, såväl som utformningen av de små detaljerna.

Det gäller såväl form, proportioner, materialval, färgsättning, belysning och konst som disponeringen av funktioner som skapar platsens struktur och form.

Närmiljön är extra viktig för grupper som inte är så rörliga utan i högre grad är kvar i samma miljöer hela dagen såsom äldre, sjuka och barn.

Hållbara stadsrum

Det långsiktigt hållbara ska ha stor betydelse i Halmstads och orternas gestaltade livsmiljö. Placeringen och bredden av parker och gator ska placeras, liksom bebyggelsens täthet behöver ta hänsyn till klimatutmaningen. Det ska finnas plats för att hantera framtidens utmaningar – som kraftiga regn, hantering av dagvatten och grönska som sänker värmen.

Den gestaltade livsmiljön stärks av nedsänkta ytor i gaturummet som tillför viktiga gröna inslag och bör bli vanligare. Multifunktionella dagvattenlösningar ovan jord bidrar inte bara med arkitektoniska värden – de gynnar också dricksvattenförsörjningen genom att vattnet återförs till naturen och dyra ledningskostnader kan besparas.

Multifunktionell och yteffektiv uformning

Klimatanpassningsåtgärder och andra tekniska lösningar ska vara multifunktionella och integreras som en naturlig del av gestaltningen. Det ger inte bara tekniska lösningar men även en möjlighet att tillföra arkitektoniska värden.

Klimatpåverkan minskar med en gestaltning som främjar hållbart resande – till exempel genom att planera med täthet och närhet, där service samlas i centrumnoder i varje stadsdel. En tät och yteffektiv stad minskar också behovet av att ta ny jordbruks- och skogsmark i anspråk.

Planera för hållbarhet över tid

Klimatsmarta och långsiktigt hållbara val ska prägla arkitekturen – både i den lilla och stora skalan.

Anläggningens hela livscykel ska beaktas, med hänsyn till klimatavtryck vid tillverkning, byggnation och hållbarhet över tid. Även ur detta perspektiv är materialvalen viktiga. Vackert åldrande material blir en viktig del i en långsiktigt god arkitektur.

Arkitektur som främjar möten

Den gestaltade livsmiljön ska bidra till levande platser som främjar möten mellan människor. God arkitektur lockar människor att stanna och vistas i de omsorgsfullt utformade offentliga rummen. Det bidrar till möten mellan människor med olika förutsättningar, vilket stärker samhällsgemenskapen.

I den övergripande skalan är placeringen av olika funktioner och en blandad bebyggelse viktigt för att möten ska främjas.

Stadsdelar kopplas samman när barriärer byggs över eller överbryggas med passager som utformas trygga.

Attraktiva miljöer för alla invånare

Landskapsarkitekturen ska främja folkhälsan genom att skapa gröna, attraktiva miljöer i tillräcklig mängd nära alla invånare. Det lockar till utevistelse! Fördelningen av resurser behöver ta hänsyn till mängden invånare i upptagningsområdet.

God arkitektur ska vara tillgänglig för alla, där bra arkitektoniska idéer inte behöver vara kostnadsdrivande. Särskilda satsningar på välgestaltad livsmiljö ska göras i socioekonomiskt svaga områden för att höja deras attraktivitet.

Det offentliga rummet behöver vara flerfunktionellt, tryggt och utformat för att möta behoven hos människor i alla åldrar och med olika förutsättningar och behov.

Arkitektur i mänsklig skala

Arkitekturen ska vara detaljrik och varierad där det finns mycket att upptäcka på nära håll. Skalan ska vara mänsklig och även när byggnader och ytor behöver vara stora ska omsorgen om detaljer och utformning möta människans sinnen.

Genom en god gestaltning som tar hänsyn till dygnets alla timmar och prioriterar fotgängare upplevs miljöerna mer trygga. Det kan handla om belysning, men också genomtänkta användningar som ger ett bra tidsanvändningsmönster. När det känns tryggare att vistas ute stärks
jämställdheten.

Ge plats för naturen

Den blå-gröna infrastrukturen, det vill säga grönområden och vatten såsom bäckar och dammar, ska få en mer framträdande och naturlig roll i det gestaltade rummet. Det är viktigt för att klara framtidens utmaningar med mer skyfallsregn och värmeböljor.

Planeringen ska främja en god helhet. Oavsett om bostadsbyggnation sker som nya områden eller som förtätningar i befintliga stadsdelar ska det
kombineras med satsningar på den gröna infrastrukturen och det offentliga rummet.

Bor det fler invånare i ett område behöver också de gröna och offentliga ytorna bli fler och med högre kvalitet. På så sätt skapas en god helhet där både människor och natur trivs.

Utforma för gående och cyklister

Infrastruktur för en ny tid handlar om allt från olika trafikslag till el, vatten och avlopp (VA) och IT, men även grön- och blåstruktur, det vill säga grönska, biologisk mångfald och vattendrag.

Både miljömässiga vinster och sociala
värden främjas av att hållbara transportslag såsom gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. De hållbara transporterna främjas av nära avstånd och utrymme för en snabb kollektivtrafik.

För att främja fotgängare och cyklister behöver skala och utformning förändras till att passa de lägre hastigheterna så att den blir mer mänsklig, varierad och omsorgen om detaljer ökar.

Genom att bilarna tar mindre plats får staden en annan täthet och variation och det blir plats för en grönare stad som klarar framtidens klimatutmaningar. Urbaniteten ökar, vilket bidrar till stadens attraktivitet, men med det behövs även mångfalden i den byggda miljön.

Service på hållbart avstånd

Även placering av service är viktigt för att främja hållbar transporter som gynnas av kortare avstånd. Gestaltningen styr var olika fordon passar bäst. Där biltrafik prioriteras kommer det därför även i framtiden att finnas storskaliga vägar som möter bilens höga hastighet och stora platsbehov.