Arkitektur­policy

Regionhuvudstaden, kusten och korta avstånd

Att utveckla Halmstads unika identitet handlar om att stärka och utveckla befintliga kvaliteter. Regionhuvudstaden, kusten och närheten är för Halmstad viktiga kvaliteter som bör lyftas fram och utvecklas genom arkitekturen. Det handlar om att betydelsefulla funktioner för regionhuvudstaden ska ges en arkitektur med hög kvalitet som syns och sticker ut, till exempel högskolan, sjukhuset och resecentrum.

Kusten och Nissan präglar staden. Staden ska vända sig mot vattnet och vattnet lyftas fram i gestaltningen.

Närheten till allt från stadens service till kust och skog ska bibehållas och utvecklas med strategiska rörelsestråk och placering av service.

Arkitekturen ska utgå från platsen

För att utveckla Halmstads identitet är det också viktigt att visa stor hänsyn och respekt för våra kulturmiljöer, det gäller både värdefull arkitektur och landskapsarkitektur.

Nya tillägg ska förhålla sig på ett genomtänkt sätt till den befintliga miljön. Men varje tid ska också få sätta sin tids prägel och lämna sina årsringar till nästa generation. Gammalt och nytt ska samverka i en god helhet som berättar om stadens historia och visioner för framtiden.

Historiska byggnader och miljöer kompletteras och kombineras med väl anpassade nybyggnader. Nya byggnader och utemiljöer ska utveckla stadens, stadsdelens och ortens identitet och attraktion genom god arkitektur.

Djärvhet i utvalda lägen

Centrumnoder samt offentliga lokaler och miljöer med strategiska lägen och funktioner ska ges höga arkitektoniska kvaliteter som speglar dess betydelsefulla roll i samhället. Genom nybyggnation med okonventionella lösningar och djärvhet skapas nya tillägg som berikar och utvecklar de urbana kvalitéerna i den ständigt föränderliga och växande staden.

Offentlig konst som märks och sticker ut fortsätter vara en integrerad del av arkitekturen och ett självklart uttryck i konststaden Halmstad som bär på ett stolt arv.

Arkitekturen ska genomsyras av en estetisk omsorg

Estetik i det stora och det lilla

Estetisk omsorg innebär att ha en genomtänkt idé som tar utgångspunkt i både den unika platsen och nya funktionen när nya byggnader och utemiljöer gestaltas. Utformningen av arkitekturen ska ske med omsorg och noggrannhet. Estetiska överväganden ska integreras i alla stadier i samhällsbyggnadsprocessen.

Syftet är att säkerställa att den byggda miljön inte bara är funktionell och hållbar, utan även visuellt tilltalande så att den utöver praktiska funktioner även berikar upplevelsen av miljön. Vår gestaltade livsmiljö behöver därför utformas med omsorg i alla skalor, både i det nära och lilla, men också i helheten.

Platser med stor betydelse kan sticka ut

I den stora skalan ska stadens siluett berätta om staden, de viktiga platserna och funktionerna ska markeras genom arkitektoniskt uttryck. De får gärna sticka upp och synas på håll, både för de berättar om stadens hierarkier och för att de underlättar orienteringen.

Men det ska vara genomtänkt vilka platser som markeras. Här är översiktsplanens karta vägledande, där centrumnoder har markerats, men det kan också handla om unika funktioner med särskild betydelse för staden. Högskolan, resecentrum och kyrkan är exempel på platser med funktioner som har stor betydelse för staden och därför har markerats med höga hus.

Däremot är höga hus olämpligt på andra ställen när dess funktion och läge inte återspeglas i den visuella påverkan de ger.

Extra omsorg för vissa närmiljöer

Omsorgen gäller också den lilla skalan för de som befinner sig på platsen en längre tid. I detta sammanhang är både utformningen av platsen och byggnaden som helhet viktig, såväl som
utformningen av de små detaljerna.

Det gäller såväl form, proportioner, materialval, färgsättning, belysning, konst som disponeringen av funktioner som skapar platsens struktur och form.

Alla människor behöver ha det fint runt omkring sig.Närmiljön är extra viktig för grupper som inte är så rörliga utan i högre grad är kvar i samma miljöer hela dagen såsom äldre, sjuka och barn. Särskild estetisk omsorg behöver därför ägnas dessa miljöer.

Arkitekturen ska bidra till lösningar på klimatutmaningen

Hållbara stadsrum

Det långsiktigt hållbara ska vara centralt i staden och orternas gestaltade livsmiljö. Strukturer, mått och exploateringsgrad behöver ta hänsyn till klimatutmaningen. Stadsrummet behöver göra plats för framtidens klimatutmaningar såsom skyfallsregn, dagvattenhantering och grönska som sänker värmen.

Den gestaltade livsmiljön påverkas positivt av att nedsänkta ytor i gaturummet och gröna inslag behöver bli vanligare. Förutom att multifunktionella dagvattenlösningar ovan jord tillför arkitektoniska värden främjas dricksvattenförsörjningen av att vattnet återför till naturen och dyra ledningskostnader kan besparas.

Multifunktionell och yteffektiv uformning

Klimatanpassningsåtgärder och andra tekniska lösningar ska vara multifunktionella och integreras som en naturlig del av gestaltningen. Det ger tekniska åtgärder som behövs för att klara klimatutmaningen både en större acceptans och kan tillföra arkitektoniska värden till stadsrummet.

Klimatpåverkan minskas av en gestaltning som främjar hållbara transporter, såsom att planera med täthet och närhet där servicen samlas i utpekade centrumnoder i varje stadsdel. Den täta och yteffektiva stad minskar också ianspråktagandet av ny jordbruks- och skogsmark.

Planera för hållbarhet över tid

De klimatsmarta och långsiktigt hållbara valen ska genomsyra arkitekturen både i den lilla och stora skalan. Anläggningens livscykelperspektiv ska beaktas där både klimatavtrycket vid tillverkning, byggnation och hållbarhet över tid beaktas. Även ur detta perspektiv är materialvalen viktiga. De vackert åldrande material blir en viktig del i en långsiktigt god arkitektur.

Arkitekturen ska bidra till ökad jämlikhet

Arkitektur som främjar möten

Den gestaltade livsmiljön ska bidra till levande platser som främjar möten mellan människor. Med en god arkitektur lockas människor att stanna kvar och vistas i de omsorgsfullt gestaltade
offentliga rummen, det bidrar till möte mellan människor med olika förutsättningar vilket stärker samhällsgemenskapen.

Lokalisering av olika funktioners placering och blandad bebyggelse är centralt i den övergripande skalan för att möten ska främjas.

Stadsdelar kopplas samman när barriärer överbryggas med passager som utformas trygga.

Attraktiva miljöer för alla invånare

Landskapsarkitekturen ska främja folkhälsan genom att locka till utevistelse när alla invånare har gröna attraktiva miljöer i tillräcklig mängd i sin närhet.

Fördelningen av resurser behöver ta hänsyn till mängden invånare i upptagningsområdet.

God arkitektur ska vara tillgängligt för alla, där goda arkitektoniska idéer inte behöver vara kostnadsdrivande. Särskilda satsningar på god gestaltad livsmiljö ska göras på socioekonomiskt svaga områden för att höja attraktiviteten.

Människor i olika åldrar och med olika förutsättningar har olika behov som behöver tillgodoses i det offentliga rummet som behöver vara flerfunktionellt.

Arkitektur i mänsklig skala

Arkitekturen ska vara detaljrik och varierad där det finns mycket att upptäcka på nära håll. Skalan ska vara mänsklig och även när byggnader och ytor behöver vara stora för att vara funktionella ska omsorgen om detaljer och utformning göra att skalan upplevs mänsklig.

Genom en god gestaltning som tar hänsyn till dygnets alla timmar och prioriterar fotgängare upplevs miljöerna mer trygga. Det kan handla om belysning, men också genomtänkta användningar som ger ett bra tidsanvändningsmönster. När det känns tryggare att vistas ute stärks jämställdheten.

Arkitekturen ska möjliggöra för infrastruktur för en ny tid

Ge plats för naturen

Den blå-gröna infrastrukturen ska få en mer framträdande roll, det är viktigt för att klara framtidens utmaningar med mer skyfallsregn och värmeböljor.

Planeringen ska främja en god helhet. Oavsett om bostadsbyggnation sker som nya områden på jungfrulig mark eller som förtätningar ska mer bostadsbyggnation i ett område kombineras med satsningar på den gröna infrastrukturen och det offentliga rummet. Bor det fler invånare i ett område behöver också de gröna och offentliga ytorna bli fler och med högre kvalitet.

Utforma för gående och cyklister

Infrastruktur för en ny tid handlar också om infrastrukturen för trafik. Såväl miljömässiga vinster som sociala värden främjas av att hållbara transportslag prioriteras. De hållbara transporterna främjas av genhet och utrymme för en snabb kollektivtrafik.

För att främja fotgängare och cyklister behöver skala och utformning förändras till att passa de lägre hastigheterna så att den blir mer mänsklig, varierad och omsorgen om detaljer ökar.

Genom att bilarna tar mindre plats får staden en annan täthet och variation och det blir plats för en grönare stad som klara framtidens klimatutmaningar. Urbaniteten ökar, vilket bidrar till stadens attraktivitet.

Service på hållbart avstånd

Men även placering av service är en infrastruktur som är viktig för att främja hållbar transporter som gynnas av kortare avstånd.

Med gestaltning styrs vart olika fordon passar bäst. Varför det också kommer finnas storskaliga vägar kvar för bilens snabba hastigheter och ytkrävande behov i stråk där biltrafik prioriteras.