• Halmstads webbplatser

Kattegatt­området med gata på Söder

H31Ö

Strategiskt planeringsdokument

Status

  • Uppstart
  • Planförslag tas fram
  • Samråd
  • Granskning
  • Planförslag antas
  • Laga kraft

Förslag på väg mot godkännande!

Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har skickat vidare planen till kommunstyrelsen för godkännande i september, med medskicket att bebyggelsen i högre grad ska ha karaktären av en trädgårdsstad. Förslaget på denna sida kan komma att ändras.

Söder om Kattegattgymnasiet finns planer på cirka 900 bostäder, skola och förskolor. Genom området går också den gata som förbinder kommande Söderbron med Slottsjordsvägen. Området ligger nära centrum och naturområden och målbilderna för området är "Närhet till stad, strand och natur", "Människan i fokus" och "Varierat, vilt och genuint."

En vägledande strukturplan

Kattegattområdet ligger centralt i Halmstad, men en stor del av det utnyttjas idag inte för kommunala ändamål. Redan på 1960-talet fanns planer på att bygga bostäder här. Kommunen har nu tagit fram en strukturplan som på ett övergripande sätt visar hur området kan utvecklas med gator, grönska, stadsrum, bebyggelse samt dess koppling till omgivningen.

Denna webbsida visar ett urval och en kort sammanfattning av strukturplanen.

Läs strukturplanen i sin helhet Pdf, 9.4 MB.

Planeringen är fortfarande i ett tidigt skede. Strukturplanen ska fungera som mål och inriktning i det fortsatta arbetet. Allmänhet och sakägare kommer att få möjlighet att tycka till längre fram under detaljplanearbetet. Läs mer om detaljplaneprocessen och vad en strukturplan är.

Olika värden har vägts mot varandra

I arbetet har kommunen vägt dagens värden i området mot framtida behov och mål i Halmstads översiktsplan. Bland annat har man försökt hitta en balans mellan trafikens framkomlighet och möjligheten att skapa ett trivsamt område med bostäder, offentlig service och tillgång till strand och natur.

Det planerade området. Bläddra i bildspelet ovan för att jämföra med hur det ser ut idag.

Tre övergripande målbilder

Tre målbilder har utkristalliserats utifrån identifiering av värden och identitet på platsen idag och åt vilket håll kommunen strävar.

Närhet till stad, skog och strand

Det är lätt att nå skogen, havet och stranden från staden. Vegetation som kopplar till Alets naturreservat inom bebyggelsen skapar en övergång mellan vild natur och stadsmiljö. Utblickar genom bebyggelsen ger kontakt med naturen. Grönska skapar struktur, länkar samman och bildar tydliga stråk genom området. Gator omges av grönska och gröna platser bjuder in och leder vidare genom bebyggelsen.

Människan i fokus

Den mänskliga skalan är i fokus. Den nya stadsdelen är trygg, tillgänglig och upplevelserik. Det är lätt att hitta en attraktiv och trafiksäker väg och service och verksamheter i området drar till sig människor och skapar platser där människor möts. Bostäderna i området har olika upplåtelseformer och olika storlek så att människor med olika förutsättningar kan bo här.

Varierat, vilt och genuint

Den nya bebyggelsen har en varierande utformning både i skala, material och detaljeringsgrad som anknyter till den brokiga karaktären på Söder. Inslag finns som påminner om tidigare aktiviteter i området, till exempel det civila flygfältet, men det finns även lekfulla inslag som ansluter till skolorna i området. Den vilda naturen i Aleskogen får leta sig in i området genom inslag i torg och parkmiljöer, med växter och inspiration från skogen, stranden och havet.

Vy över området, söderifrån. Hur byggnaderna ska se ut bestäms i ett senare skede.

Nya bostäder och verksamheter

I området planeras för cirka 900 nya bostäder, i första hand för flerbostadshus med bostäder i olika upplåtelseformer och storlekar. Det skapas också plats för service och verksamheter i utvalda lägen.

Bostäderna har en viktig funktion för att skapa en variation, rörelse och aktivitet kring de stora områdena med skolor.

Bebyggelsen är högst i den centrala delen av området (5–6 våningar) och trappar ned i höjd (3–4 våningar) mot befintlig bebyggelse. Det ger en stegvis övergång till omgivningarna, befintlig villabebyggelse på Söder och naturen i Aleskogen.

Gränsen mellan Aleskogen och bebyggelsen har stor potential för aktiviteter kopplade till naturen och havet. Därför bör bottenvåningarna där ha utåtriktade verksamheter.

Vid Alevallen kan idrottsplatsen utvecklas, till exempel med en boulehall i bottenvåningen på ett bostadshus eller i ett separat aktivitetshus.

Naturen är en viktig del av området

Området ligger nära Alets naturreservat, och därför blir naturen en viktig del av hur området utformas. Här ska skapas gröna ytor för umgänge och trivsel.

Husen närmast naturreservatet blir lägre och mer småskaliga. Det ger en mjuk övergång mellan naturen och staden, och gör det möjligt att väva in grönskan i bebyggelsen.

Aleskogens naturreservat påverkas inte

Naturreservatet Alets naturreservat ligger i anslutning till planområdet. I stort bedöms naturreservatet inte påverkas negativt. En miljöbedömning kommer att tas fram i kommande detaljplanearbete.

En del av Aleskogen är skyddat som Natura 2000. Området som är skyddat gränsar inte direkt till planområdet utan ligger på ett avstånd om drygt 100 m västerut. En geoteknisk bedömning har utförts som konstaterar att varken den planerade klimatvallen eller anläggningar, bostäder och infrastruktur kommer påverka grundvattenytan i Aleskogen.

Skog bevaras i söder

I söder bevaras delar av den befintliga skogen. Skogen blir tillsammans med en ny gång- och cykelbro över gatan en viktig koppling mellan staden och Aleskogen. I anslutning till skogen reserveras plats för en förskola.

35 meter bred skogsremsa sparas mot Lotsvägen

I sydöst kommer den nya gatan att gå nära reningsverket. En cirka 35 meter bred skogsremsa sparas mot villorna. Där finns också den befintliga stigen kvar. Mellan nya gatan och skogen blir det bullerdämpande åtgärder. Cyklister kommer att ta vägen via Amiralsgatan.

Klicka för större bild.

Gatan byggs närmast reningsverket och en stor del av skogen mot villorna sparas.

Gata mellan Söderbron och Slottsjordsvägen

Den nya gatan som kopplar samman Söderbron och Slottsjordsvägen går igenom den nya bebyggelsen. Det blir en grön stadsgata med låg hastighet (40 km/h). Trafiken beräknas år 2050 vara cirka 12 000–15 000 bilar per dygn (vardag), ungefär som dagens Karlsrovägen.

Kartbilden visar den nya gatans sträckning (brun linje) och de platser där passager för oskyddade trafikanter planeras (röda och gula pilar). Längst i norr planeras en gång- och cykeltunnel parallellt med Slottsjordsvägen. I den nya bebyggelsen planeras två korsningar i plan för oskyddade trafikanter. I söder planeras en gång- och cykelbro över den nya gatan. Vid Fiskaregatan planeras en gång och cykelkoppling i plan tvärs gatan och vid Nissan en gång- och cykelkoppling under den nya bron.

Kartbilden visar den nya gatans sträckning (brun linje) och de platser där passager för oskyddade trafikanter planeras (röda och gula pilar). Längst i norr planeras en gång- och cykeltunnel parallellt med Slottsjordsvägen. I den nya bebyggelsen planeras två korsningar i plan för oskyddade trafikanter. I söder planeras en gång- och cykelbro över den nya gatan. Vid Fiskaregatan planeras en gång och cykelkoppling i plan tvärs gatan och vid Nissan en gång- och cykelkoppling under den nya bron.

Tung trafik ska undvikas på den nya gatan och styras till andra vägar i den mån det är möjligt. Det är viktigt dels för att minimera mängden skadliga partiklar och för att minimera bullernivåerna i området där det kommer att finnas både bostäder och skolor.

Gatan är, tillsammans med Söderbron, en viktig förutsättning för att avlasta trafiken i centrum och därmed ge god framkomlighet för kollektivtrafik längs med Laholmsvägen och vidare mot Slottjordsvägen i den så kallade Halmstadexpressen.

Olika sträckningar har utretts

Kommunen har utrett att ha gatan både inne i området och ytterst i väst mot Aleskogen. Det inre alternativet har fördelar som överväger. Till exempel ger bostäder ger en mjukare övergång mot naturen. En gata i staden håller också nere hastigheterna och blir mindre av en barriär. Det finns också potential att anpassa bebyggelsen i gränsen mot Alet för rekreation och besöksnäring med verksamheter som caféer, uthyrning av utrustning etcetera.

Ritning av gatan. Ytterst är gång- och cykelbana. I mitten är två körbanor om 3,5 meter med mittremsa. Mellan cykelbana och gata finns en flexzon med träd och grönska.

Mellan körbanan och gång- och cykelväg skapas en flexzon, huvudsak en grön zon med vegetation kombinerat med dagvattenhantering.

Nya rondeller

I norr ansluter den nya huvudgatan till cirkulationsplatsen vid Slottjordsvägen – Flygaregatan. Cirkulationsplatsen behöver byggas om för att klara den ökade motortrafiken och prioriterad busstrafik. Alevallens fotbollsplaner kommer att vara kvar.

Även längre österut på Söder vid Fiskaregatan blir det en ny rondell.

Korsning med cykelöverfart och gångställe.

Illustrationen visar möjlig utformning av passage över huvudgatan. Passagen ska vara hastighetssäkrad. Framtagen av Systra.

Trygga förbindelser för gång och cykel till strand och skog

Stor vikt kommer läggas vid att skapa säkra och attraktiva förbindelser för gång och cykel mellan området och Västra stranden och Alets naturreservat.

Två gång- och cykelvägar samt en ny gång- och cykelbro planeras över huvudgatan. Man kommer också att kunna cykla och gå längs med gatan.

Cykelvägarna binds ihop med planerade broar över Nissan och gör det lättare att ta sig till och från området både från centrum och öster.

Längs Nissans kaj (Prins Bertils led) kommer man kunna passera under huvudgatan.

Visualisering som visar möjlig utformning av gång- och cykelbron i söder. Vy åt söder från den högsta punkten på bron. Bild: Systra

Så påverkar trafikbuller området

För att minska buller från huvudgatan planeras husen längs huvudgatan att byggas tätt ihop som ett skydd.

Söderskolan får visst skydd av bebyggelsen, men eftersom det finns öppningar mellan kvarteren kan ljud ändå nå delar av skolgården som kan behöva extra bullerskydd. Det ska utredas vidare.

De två förskolor som planeras i området ligger antingen skyddade bakom byggnader eller tillräckligt långt bort från gatan, men även detta utreds mer i detaljplanearbetet.

Alets naturreservat skyddas från trafikbuller av byggnader som placeras mellan reservatet och den nya gatan. I den södra delen av området, där gatan går genom skog, kommer behovet av bullerskydd att undersökas vidare

Skola och förskolor

Under lång tid har nya bostäder vuxit fram i centrum, men skolor och förskolor har inte byggts i samma takt. Kattegattområdet ligger centralt och är lätt att nå från olika delar av staden. Det gör det till ett bra område för skolor. Genom att bygga bostäder nära ökar tryggheten då fler personer finns på platsen kvällar och helger.

Redan nu byggs Söderskolan här. Att ha både gymnasieskola, grundskola och förskolor inom samma område kräver att olika funktioner samspelar på ett genomtänkt sätt. Kommunen undersöker till exempel hur skolor och andra verksamheter kan dela på parkering och hur trafik och cykelvägar ska utformas på bästa sätt.

Fler förskolor planeras på sikt

Aleskogens förskola ligger nära och kommer att bli kvar. I området planerar kommunen också för två nya förskolor. De föreslås placeras på två olika ställen för att passa in i den omgivande bebyggelsen.

  • Den ena förskolan placeras vid Skepparegatan i öster, där större delen av förskolegården kan ligga i den befintliga skogen.
  • Den andra förskolan föreslås längre västerut, i anslutning till naturområdet.

Förskolorna kommer att byggas efter hand när behov uppstår.

Parkering

Området ligger centralt med bra förutsättningar till att åka kollektivt och andra hållbara färdmedel. Det minskar behovet av att äga en egen bil. Både för boende och besökare.

Inom området planeras parkeringar för bil att samlas i så kallade mobilitetshus. Mobilitetshusen är flexibla och kan även innehålla delningstjänster som cykel- och bilpooler, möjlighet till laddning av fordon och annan service som till exempel paketskåp. Genom att samla all parkering blir det mer plats för gröna ytor inne på området.

Klimatsäkring

För att anpassa området till framtida klimatförändringar med översvämningsrisk från havet behöver markens nivå inom delar av området höjas. Inne på området kommer det finnas gröna ytor som både kan ta hand om regn och skyfall.

I gränsen mot Aleskogen och naturreservatet reserveras också ett område som på sikt behöver ge utrymme för en vall som skyddar området från översvämning från havet.

Ritning över en lägre vall framför ett hus. Vallen är bred med en låg lutning.

Inför år 2100 behöver området innanför klimatreservatet säkras på en nivå på ca +5 meter över havet. Det innebär att en jordvall byggs upp inom klimatreservatet.

Tidsplan och vägen framåt

Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott skickade den 10 juni vidare planen till kommunstyrelsen för godkännande i september, med medskicket att bebyggelsen i högre grad ska ha karaktären av en trädgårdsstad.

Området har flera utmaningar som ska utredas närmare framåt i detaljplanearbetet, till exempel klimatfrågor, dagvatten och skyfallshantering, trafikbuller och luktstörning från reningverket. Även trygghet, barnperspektiv och miljöfrågor kommer att utredas vidare.

Arbetet, som består av flera delprojekt, kommer behöva ske parallellt med Söderbron och Halmstadexpressen. Området kommer byggas ut i etapper med hänsyn till både bostadsmarknaden och förutsättningarna i området. För att inte konkurrerar med andra projekt i centrum, som Tullkammarkajen, behöver projekten samordnas. Försäljning av marken kommer ske via markanvisningar till privata exploatörer.

Tidsplan

Steg i processen

Tidpunkt

Uppdrag strukturplan

16 augusti 2022

Färdig strukturplan

Presenterades i juni 2025, preliminärt godkänd i september

Planuppdrag detaljplan

Ej beslutat

Samråd

Ej beslutat

Granskning

Ej beslutat

Antagande

Ej beslutat

Laga kraft

Cirka 3 veckor efter att protokollet med antagandebeslutet har publicerats på kommunens anslagstavla, om inte beslutet överklagas.

Byggstart

I utbyggnadsplanen är planerad byggstart 2031–2035. Utbyggnaden sker etappvis.

Tidsplanen är preliminär och kan komma att ändras.

Karta över området

Strukturplanen omfattar Kattegattområdet, vilket pekas ut som ”H31” i Fördjupad översiktsplan för Halmstads centrum. Området begränsas av klimat- och vägreservatet i sydväst, Skepparegatan i öster och Slottsjordsvägen i norr.

Närliggande projekt