Framtidsplan 2050 – ny översiktsplan

Halmstads nya översiktplan tar sikte mot år 2050. Den beskriver hur Halmstad kan växa långsiktigt och hållbart utifrån de tre hållbarheterna; ekonomi, miljömässigt och social hållbarhet. Halmstad har ett stort behov av bostäder. 23 000 nya bostäder behöver byggas i Halmstads kommun till år 2050.

I översiktsplanen beskrivs hur kommunens mark- och vattenområden ska användas. Var ska nya bostäder byggas? Vilken mark kan användas för företag och industrier?

Ta del av Framtidsplan 2050

Framtidsplan 2050 är en digital översiktsplan och lämpar sig bäst att läsa i det digitala formatet.

Ta del av digital översiktsplan Framtidsplan 2050
Framtidsplan 2050 i PDF-format

Vad händer nu?

  • Ny kommunomfattande översiktsplan antogs i kommunfullmäktige den 30 mars 2022. Kommunfullmäktige valde att göra en ändring. Område H4, mer känd som Eketångaskogen, kommer inte att bebyggas med 1000 bostäder. I övrigt bibehölls förslaget i sin helhet.
  • Innan planen börjar gälla ska den vinna laga kraft.
  • Kommunfullmäktiges beslut om att anta översiktsplanen har blivit överklagad. Förvaltningsrätten har avslagit överklagan.

När planen vunnit laga kraft så fortsätter arbetet med att förverkliga ”Framtidsplan 2050” med mer detaljerade planer för respektive område. Se en film om det fortsatta arbetet. Länk till annan webbplats.

Framtidsplan 2050 på två minuter

Hur ska Halmstad växa de kommande 30 åren?

I förslaget till ny översiktsplan växer Halmstad utmed fem stråk. Stråken följer de stora vägarna och kopplar samman kommunen med omvärlden. Mellan stråken finns gröna kilar där jordbruksmark, skog och naturvärden prioriteras. Kommunens orter har delats in i centralort (Halmstad), servicesamhällen och bostadsorter. Det är i centralorten, servicesamhällena och bostadsorterna i stråken som Halmstad växer.

Illustration över Halmstads geografiska utveckling fram till år 2050.

I förslaget till ny översiktsplan sker den geografiska utvecklingen i Halmstads kommun utmed fem stråk. Orterna vid stråken växer, främst genom förtätning och att nya områden för bostäder pekas ut.

Orter och samhällen i stråken

I varje stråk pekas ett servicesamhälle ut som växer mycket med bostäder, arbetsplatser och service som livsmedelsbutiker, apotek, frisörer, vårdcentraler etcetera. Skolor, äldreboenden och förskolor samlas i utpekade kluster för offentlig service.

Servicesamhällena är:

  • Trönninge
  • Simlångsdalen
  • Oskarström
  • Getinge
  • Haverdal-Harplinge

De mindre bostadsorterna i stråken växer måttligt. Bostadsorterna i de fem stråken är Eldsberga, Skedala, Marbäck, Åled, Kvibille, Gullbrandstorp och Steninge.

Bostadsorter utanför stråk

Orter utanför stråken utvecklas huvudsakligen med mindre förtätning inom den befintliga ortsstrukturen. I första hand genom att komplettera med bostadsformer som fattas i orten.

Översiktsplanen tar ett helhetsgrepp

I Halmstad bryts segregationen och vi möts i vardagslivet

För att bryta segregationen och skapa möten i vardagen planeras för en blandad bebyggelse i nya bostadsområden; flerbostadshus, radhus och villor. När en stadsdel eller ort ska förtätas ska bebyggelsen kompletteras med den typ av bostäder som saknas.

En viktig del i det arbetet är bryta barriärer och skapa trygga gång- och cykelförbindelser över till exempel järnvägen, Nissan och E6 i hela kommunen.

Ny större offentlig service så som skolor, äldreboenden, folkbiblioteket och idrottshallar lokaliseras till servicesamhällena och bidrar till möten mellan invånare i hela stråket. Butiker, apotek och annan service samlas i centrumnoder inom stadens stråk och i de utpekade fem servicesamhällena utanför staden. Härifrån ska det vara enkelt att åka kollektivt.

Halmstad erbjuder en bredd av arbetstillfällen

Fram till 2050 fortsätter utvecklingen av Halmstad som regional tillväxtmotor och arbetsplatskommun genom att resecentrum, högskolan, sjukhuset och försvaret ges bra förutsättningar i den fysiska planeringen.

I förslaget till ny översiktsplan föreslås bra platser för företagsetableringar och underlättas för utveckling av befintliga företag. I översiktsplanen pekas lägen ut för både verksamhetsmark och attraktiva kontorslägen. Verksamhetsmark pekas ut nära väg- och järnvägsnät, i hamnen, Kistinge, Älvasjö, Oskarström, Kvibillemotet och Getinge.

Halmstad utvecklas som turistmål

Också hur Halmstad ska utvecklas som destination förtydligas i förslaget till översiktsplan. Särskilda lägen för turistutveckling och vilken typ av turism pekas ut. Olika stränder och kustområden profileras för skiftande nischer och aktiviteter. Genom att peka ut turismutveckling på vissa platser som ger mervärde, kan vackra natur- och kulturmiljöer lämnas orörda på andra ställen.

Halmstad har potential för turismutveckling både vid kust, stad och inland. Turismutveckling pekas ut i Tylösand, Grötvik, Västra stranden som kopplas ihop med centrum, Östra stranden som kopplas ihop med Hallarna, Simlångsdalen med Brearedssjön och Gyltigesjön, Haverdal, Steninge, Plönninge och Gullbranna.

Halmstad anpassas efter klimatförändringarna

När nya områden för bostäder eller verksamheter pekas ut tas hänsyn till klimatförändringar, det kan vara platser där översvämningsrisk från havet eller åar är stor.

Den gröna infrastrukturen är viktig både för höga naturvärden och för att hantera skyfall. I de gröna kilarna mellan stråken värnas jordbruksmark och skog i sammanhängande områden och pekas inte ut för ny bebyggelse. Även områden för dricksvattenförsörjningen värnas.

I Halmstad är det lätt resa hållbart

Översiktsplanen ger bra förutsättningar för ett hållbart resande med en god kollektivtrafik. Genom att bygga i stråk underlättas kollektivtrafikförsörjningen. Orter med särskild potential för nya stationsläge satsar kommunen särskilt på med kraftig utbyggnad. Det gäller Trönninge och Getinge. I stråken är det enkelt att åka kollektivt och gång- och cykelvägar byggs ut.

Vad händer i stråken?

Trönninge och södra stråket

Trönninge pekas ut som en av de orter där läget är utmärkt för etablering av en framtida tågstation.Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslag till översiktsplan möjliggörs för 1500 nya bostäder i Trönninge fram till år 2050. I dag bor det ungefär 1600 personer i Trönninge. Bostadsort i stråket: Eldsberga. Här bor 750 personer. Det planeras för 100 nya bostäder på orten de kommande 30 åren.Det görs flera satsningar på cykelförbindelse i södra stråket, bland en ny gång- och cykelväg mellan Trönninge och Halmstad.

Utvecklingsstrategier för södra stråket

  • Södra stråket har stor potential att växa kraftigt med bostadsbebyggelse.
  • Det hållbara resandet föreslås underlättas genom satsningar på tåg, buss och cykel.
  • Trönninge utvecklas till servicesamhälle och föreslås växa mycket kraftigt med bostäder och service.
  • Eldsberga växer måttligt som bostadsort med bibehållna kvalitéer.
  • Gullbranna utvecklas för turism.
  • Påarp och Laxvik bibehåller sin storlek och karaktär.
  • Verksamhetsmark tillkommer mellan staden och Trönninge där det goda logiskläget tillvaratas.
  • Satsningar sker på cykelförbindelser för att koppla ihop de olika orterna samt stärka kopplingen till rekreationsområden

Simlångsdalen och östra stråket

Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslag till översiktsplan möjliggörs för 350 nya bostäder i Simlångsdalen fram till år 2050. I dag bor det ungefär 700 personer i Simlångsdalen.Bostadsorter i stråket: Skedala och Marbäck. Här bor 400 respektive 200 personer. I Skedala planeras för 100 nya bostäder, i Marbäck för 150 nya bostäder.

Utvecklingsstrategier för östra stråket

  • Stråket utvecklas för inlandsturism där den natursköna miljön och banvallsleden tas tillvara.
  • LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) pekas ut i stråket för att kunna utveckla för turism och ortsutvekling i attraktiva sjönära lägen. LIS pekas ut både i Simlångsdalen, Marbäck och vid Gyltigesjön.
  • Kommunen verkar för en trafiksäker koppling förbi väg 25 för fotgängare och cyklister mellan befintlig cykelled (banvallsleden/Hylteslingan) och det mycket populära rekreationsområdet vid Gården Ön.
  • Simlångsdalen utvecklas till servicesamhälle.
  • Marbäck utvecklas som bostadsort.
  • Skedala utvecklas som bostadsort.

Oskarström och nordöstra stråket

Oskarström utvecklas som stationssamhälle och befintligt centrum föreslås utvecklas. Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslaget till översiktsplan möjliggörs för 700 nya bostäder. I dag bor 4200 personer i Oskarström. I Oskarström föreslås extra satsningar på ny offentlig service och att barriärer såsom väg 26 och Nissan bryts med nya trygga förbindelser för gång- och cykel. Bostadsort i stråket: Åled. Här bor 1800 personer. Fram till 2050 planeras för 200 nya bostäder i Åled. En ny tågstation föreslås på orten.

Utvecklingsstrategier för nordöstra stråket

  • Tillgången till grundvatten som är av stor betydelse för kommunens dricksvattenförsörjning påverkar utvecklingen av stråket. Kommunen avser att prioritera grundvattentäkterna och begränsa exploatering av detta skäl.
  • Utveckling av verksamhetsmark väster om väg 26 föreslås i Älvasjö och Oskarström med bra läge vid nationell infrastruktur och utan att ta jordbruksmark i anspråk.
  • Bostäder pekas ut i realistisk omfattning för god genomförbarhet och hög måluppfyllnad av jämlikhetsutmaningen.
  • Oskarström utvecklas till servicesamhälle och föreslås växa med bostäder, service och verksamhetsområde för ökad attraktivitet.
  • Åled utvecklas som bostadsort med bibehållna kvalitéer.
  • Sennan bibehåller sin storlek och karaktär. Här prioriteras istället varsamhet om vattentäkten som är av stor betydelse för kommunens vattenförsörjning.
  • Johansfors och Nissaström bibehåller sin storlek och karaktär.
  • Det hållbara resandet underlättas av att Halmstad-Nässjö järnväg utvecklas med befintlig tågstation i Oskarström, en ny station i Åled samt ny cykelförbindelse mellan Oskarström och Halmstad via Åled.

Getinge och västra stråket

I Getinge tillkommer bostäder både genom förtätning och utpekade områden. I förslag till översiktsplan möjliggörs för 850 nya bostäder fram till år 2050. I dag bor det ungefär 2 000 personer i Getinge. Getinge pekas ut som ett framtida stationssamhälle med etablering av en ny tågstation. I ett stationsnära läge planeras för en blandning av bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Vid stationen ska det finnas plats för pendelparkering för både cykel och bil samt kollektivtrafikanslutning till buss vara möjlig. Bostadsort i stråket: Kvibille. Här bor 1000 personer. 300 nya bostäder planeras i orten.

Utvecklingsstrategier för västra stråket

  • Getinge utvecklas som servicesamhälle och växer i etapper kring ny tågstation.
  • Kvibille utvecklas som bostadsort och får en mer småskalig utveckling med bibehållen service.
  • Holm bibehåller sin storlek och karaktär
  • Vägförbindelsen mellan Harplinge och Getinge förbättras genom en ökad trafiksäkerhet och framkomlighet för att stärka kopplingen till den nya stationen vid Getinge.
  • Gång- och cykelkopplingar från Steninge, Harplinge och Kvibille till det nya stationsläget föreslås.

Harplinge-Haverdal och norra kuststråket

Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslag till översiktsplan möjliggörs för 850 nya bostäder i Haverdal och 700 nya bostäder i Harplinge till år 2050. I dag bor det 1700 personer i Haverdal och 1500 i Harplinge.

Bostadsorter i stråket: Gullbrandstorp och Steninge. Här bor 1700 respektive 800 personer. De kommande 30 åren planeras för 250 nya bostäder i Gullbrandstorp och 60 nya bostäder i Steninge.
Flera turismutvecklingspunkter pekas ut i stråket bland annat i Steninge, Skallkrokens hamn i Haverdal och i Plönninge.

Utvecklingsstrategier för norra kust stråket

  • Haverdal och Harplinge växer tillsammans som ett servicesamhälle och knyts närmare till varandra.
  • Steninge och Gullbrandstorp utvecklas som bostadsorter och får en mer småskalig utveckling med bibehållen service.
  • Villshärad bibehåller sin storlek och karaktär.
  • Vägförbindelsen mellan Harplinge och Getinge förbättras genom en ökad trafiksäkerhet och framkomlighet för att stärka kopplingen till den nya stationen vid Getinge.
  • Gång- och cykelkopplingar från Steninge och Harplinge till det nya stationsläget vid Getinge föreslås.

Vad händer i staden?

70 procent av Halmstads kommuns invånare bor i dag i Halmstads tätort. Också vid en mycket kraftig befolkningsökning planeras för att dagens proportion för stad-landsbygd bibehålls. Räknat i antalet bostäder innebär det konkret att 16 200 nya lägenheter, radhus, villor och andra bostäder måste skapas i Halmstad tätort till år 2050.

För att klara det behövs både förtätning av befintlig bebyggelse och att stora nya områden utökar staden geografiskt. Gemensamt för de nya områdena är att de lokaliseras längs de stora kollektivtrafikstråken. 

Utvecklingsstrategier för staden

  • Stadens bebyggelse koncentreras kring de starka kollektivtrafikstråken och förlängningen av dessa. Däremellan bevaras de gröna kilarna med jordbruk-, natur- och rekreationsvärden.
  • Segregationen bryts tack vare att olika bostadstyper kommer att finnas i alla stadens delar och att barriärer överbryggas med trygga förbindelser för gång och cykel.
  • Centrumnoder och kluster av ny offentlig service pekas ut i de olika stadsdelarna längs med huvudstråken för att servicen i stadsdelen ska samlas och ge mervärde.
  • Staden anpassas efter klimatförändringarna genom att skydda det översvämningsdrabbade söder och centrum samt avsätta grönytor för skyfallsregn och värmedämpande vegetation.
  • Stadens gröna infrastruktur värnas och utvecklas till gagn för invånarnas välmående och behov av rekreation, bevarande av höga naturvärden och för ekosystemtjänster.
  • Staden blir lätt att resa hållbart i när kollektivtrafiken är en planeringsförutsättning och tillgången till cykelstråk är mycket god.
  • En bredd av arbetstillfällen gör staden attraktiv och mindre sårbar. I översiktsplanen skapas förutsättningar för olika typer av verksamheter i staden.
  • Halmstad har utvecklats som destination där lägen för turistutveckling har pekats ut, med kopplingar som ger mervärden.

Nya bostadsområden

I förslaget till ny översiktsplan pekas nya stora bostadsområden ut i stadens alla riktningar. De större områdena som föreslås är:

Alla ska ha tillgång till gröna miljöer

I förslaget till ny översiktsplan läggs stor vikt vid tillgång till gröna miljöer för rekreation. Beroende på var i kommunen man bor är det stor skillnad på tillgång till parker och gröna ytor. För den som bor i Halmstads tätort eller i något av servicesamhällena föreslås att man inte ska ha mer än 300 meter till park eller grönområde från sin bostad. Inom 500 meter från bostaden ska det finnas tillgång till ett större park- eller naturområde. Med större park- eller naturområde menas att det är över sex hektar.

I tätbebyggda områden där tillgången till grönytor redan i dag är liten föreslås att man återhållsam med ny byggnation. Det innebär bland annat att förtätning med bostäder på parkmark, grön- eller naturområden inte får ske i stadsdelar där det finns mindre mängd grönyta än 100 kvadratmeter per invånare.

 Nyhem, Linehed och Andersberg

De östra stadsdelarna i Halmstad har redan i dag låg andel gröna miljöer för rekreation. På Nyhem, Linehed och Andersberg har både byggnation genom förtätning och ökad trångboddhet under de tio senaste åren minskat tillgången på grönytor per invånare ytterligare.

Utveckling behöver brytas och förslaget till översiktsplan är generellt restriktiv med förtätning i dessa stadsdelar. Framför allt gäller det vid byggnation på grönytor.

För att förbättra tillgången på gröna miljöer i östra Halmstad föreslås gröna promenadstråk till Östra stranden och Fylleån. Det är också viktigt att det satsas på befintliga grönytor. När många vistas på samma ytor innebär det ett ökat slitage på de gröna miljöerna.

Centrum

För att bidra till ett starkt och levande centrum planeras för ytterligare 3200 bostäder samt fler kontorsytor i området. Men då centrala Halmstad redan i dag har låg andel gröna miljöer för rekreation behöver därför satsningar göras även på gröna miljöer och stråk i centrum. Läs mer i fördjupad översiktsplan för centrum.

Kärleken och Sofieberg

På Sofieberg och Kärleken planeras för utbyggnad av ett större bostadsområde. När området byggs ut behövs det också tillkomma rikligt med gröna miljöer för rekreation. Granskningsförslaget innebär att den outbyggda planlagda marken på Kårarp omvandlas till användning som skyddar dricksvattentäkten. Park och grönytor passar mycket bra in för det användningsområdet i Kårarp.

I förslaget till ny översiktsplan betonas vikten av att värna befintliga grönområden på Sofieberg och Kärleken. Förtätning i befintliga bostadsområden anses därför inte vara lämpligt.

 Tylösand och Frösakull

Störst tillgång på gröna ytor för rekreation finns i Tylösand-Frösakull-området. Så är det också vid en full utbyggnad av Framtidsplan 2050.

I granskningsförslaget fanns ett område utpekat för sammanlagt 1000 bostäder i Sandhamn (Eketångaskogen). Det finns inte med i den antagna planen.

 Exempel på grönområden i staden

  • Galgberget 65 hektar
  • Aleskogen 45 hektar
  • Linehedsparken 15 hektar
  • Eketångaskogen 115 hektar
  • Hallägraskogen 20 hektar
  • Frennarpsskogen 35 hektar
  • Möllegård 45 hektar

Utöver dessa naturområden finns fler uppskattade stora grönområden såsom vandringsstråk som Prins Bertil stig, Östra stranden, Fylleåleden och Nissan som knyter samman områden i staden.

Ta del av tidigare versioner

Ta del av granskningsversionen

Mellan den 1 oktober och den 5 december 2021 var förslaget till ny översiktsplan för Halmstads kommun på granskning. Granskningen omfattar också strategisk konsekvensbedömning med miljökonsekvensbeskrivning.

Ta del av samrådsversionen

Mellan den 5 november 2020 och 11 januari 2021 var förslag till ny översiktsplan för Halmstads kommun på samråd. Det kom in synpunkter från ungefär 800 kommuninvånare, organisationer och företag. Synpunkterna har sammanställts och besvarats och finns sammanställda i en samrådsredogörelse.