Detaljplanprocessen
Att arbeta fram eller förändra en detaljplan följer en speciell rutin som kallas för planprocess. Plan- och bygglagen (PBL) styr processen. Här kan du läsa mer om hur en detaljplan tas fram och hur och när du kan påverka i processen.
Planförfarande
En detaljplan talar om vad som ska byggas och hur marken ska användas inom ett visst område. Processen med att ta fram en detaljplan kan vara mer eller mindre omfattande. Vanligast är det som kallas standardförfarande, men det finns även utökat och begränsat förfarande. Vilket som används beror på om planen följer översiktsplanen, har liten eller stor miljöpåverkan och är av betydande intresse för allmänheten. Hos Boverket finns en utförlig guide till planprocessen och olika förfaranden
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Uppdrag
Arbetet med en plan börjar med en idé. Den kan komma från dig som är markägare eller byggherre, eller från kommunen. Kanske har du önskemål om att bygga nytt på en plats där det inte finns någon detaljplan idag? Eller ändra en gällande detaljplan för att exploatera ett område. Om idén kräver att en ny detaljplan tas fram, eller att en befintlig detaljplan ändras eller upphävs, måste du ansöka om ett planbesked.
Planbesked
Det är kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott som beslutar om det blir ett positivt eller negativt planbesked, det vill säga om det ska upprättas en ny detaljplan eller inte. Blir det ett ja får kommunens samhällsutvecklingsavdelning i uppdrag att pröva idéns lämplighet och forma en detaljplan utifrån detta.
Planprogram
Detaljplanen kan starta med ett program som beskriver förutsättningarna och huvudidén i projektet. Syftet med ett detaljplaneprogram är att kommunens underlag ska breddas och att berörda ska få möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstagande är låsta. Ett detaljplaneprogram ska alltså ange utgångspunkter och mål för detaljplanen.
När programförslaget är genomarbetat sänds det, efter beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, ut till berörda sakägare, myndigheter och förvaltningar som sedan får lämna in synpunkter på förslaget under den tid som programförslaget är under programsamråd. Programsamrådstiden är vanligtvis ungefär en månad.
Vanligen hålls det också ett allmänt möte, där förslaget presenteras och allmänheten har möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter till planhandläggaren och andra som är inblandade i detaljplanearbetet. Alla inkomna synpunkter sammanställs och kommenteras i en programsamrådsredogörelse. I programsamrådsredogörelsen redovisas också hur synpunkterna har tillgodosetts. Kommunstyrelsen ska godkänna programsamrådsredogörelsen och tar samtidigt beslut om eventuell justering av programmet eller inriktningen för det fortsatta planarbetet.
Samråd
Den formella detaljplanen tas fram i sin första version, ett samrådsförslag. När samrådsförslaget är genomarbetat sänds det, efter beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, ut till berörda sakägare, myndigheter och förvaltningar som får möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget inom en viss tid. Information om samråd sker också genom kungörelse, en annons, i Hallandsposten. Alla handlingar finns på halmstad.se/aktuellaprojekt och i pappersform i rådhusets entré.
Det är viktigt att tycka till i detta tidiga skede.
Samrådstiden för det utökade förfarandet är minst tre veckor. För standardförfarandet finns det ingen angiven samrådstid, men den brukar vara ungefär densamma. Efter samrådstiden sammanställs och kommenteras alla inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse.
Granskning
Detaljplaneförslaget bearbetas utifrån de synpunkter som kommer in under samrådet. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (KSU) beslutar sedan om att detaljplaneförslaget ska göras tillgängligt för granskning. Sakägare, hyresgäster och andra som har intresse av förslaget underrättas via brev.
Granskningstiden för standardförfarandet är minst två veckor och för det utökade förfarandet minst tre veckor. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas till kommunen senast under granskningstiden.
Efter granskningstiden sammanställs och kommenteras inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Efter detta justeras förslaget eventuellt igen.
Antagande och eventuellt överklagande
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och kommunstyrelsen godkänner att detaljplanen går vidare till antagande. Själva antagandet sker sedan antingen i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.
Om du är missnöjd med kommunens beslut att anta en detaljplan, kan du överklaga. Du har rätt att överklaga om du har lämnat synpunkter under samrådet eller granskningen och inte fått dessa tillgodosedda.
Lämna in eller skicka ditt överklagande till Halmstads kommun inom 3 veckor från den dag då beslutet publicerades på kommunens digitala anslagstavla
Länk till annan webbplats..
Gör så:
- Skicka ditt överklagande till:
Kommunstyrelsen, Halmstads kommun, Box 153, 301 05 Halmstad
eller via e-post: kommunstyrelsen@halmstad.se - Förklara vilket beslut du överklagar, exempelvis genom att ange planens rubrik eller beslutsparagraf, eller bådadera.
- Tala om varför du anser att beslutet ska ändras och vilken ändring du vill ha.
- Skicka även med sådant som du anser har betydelse för ärendet.
- Underteckna skrivelsen.
- Lämna ditt namn, postadress och telefonnummer. Du kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt er.
Om överklagandet kommer in i rätt tid skickas det vidare till Mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens beslut kan sedan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, som tar upp det om du har sökt och fått prövningstillstånd.
Laga kraft
Om detaljplanen inte överklagas, vinner den laga kraft tre veckor efter protokollet med antagandebeslutet har publicerats på kommunens anslagstavla. Om planen har överklagats vinner den laga kraft när överklagandet har färdigbehandlats.
Planen börjar alltså att gälla och du som markägare kan gå vidare med dina planer, till exempel söka bygglov och projektera den bebyggelse som planen tillåter.