Servitut och rättigheter
Här kan du läsa om olika rättigheter som kan finnas på eller gälla för din fastighet. Det handlar till exempel om servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt – alltså när du eller någon annan har rätt att använda mark eller anläggningar.
Längre handläggningstider för vissa lantmäteriärenden och karttjänster
För närvarande har kommunen begränsad tillgång till lantmäterihandlingar som finns hos den statliga myndigheten Lantmäteriet. Det påverkar bland annat hur snabbt vi kan handlägga lantmäteriförrättningar och ta fram nybyggnadskartor.
Det innebär att
- handläggningen av lantmäteriförrättningar kan ta längre tid än normalt
- du kan få vänta längre än vanligt på en nybyggnadskarta
- vi har begränsade möjligheter att svara på frågor och ge service om till exempel fastighetsgränser, servitut och andra fastighetsuppgifter.
Servitut
Ett servitut innebär att en fastighet har rätt att använda en del av en annan fastighet för ett bestämt ändamål till exempel en väg eller en brunn.Det finns två typer av servitut – avtalsservitut och officialservitut. Ett avtalsservitut bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare och ett officialservitut bildas genom beslut från lantmäterimyndigheten.
Gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar
En gemensamhetsanläggning är en anläggning som ägs och används gemensamt av flera fastigheter. Det kan till exempel vara en väg, en parkering, vatten- och avloppsledningar eller laddstolpar.
En gemensamhetsanläggning är en form av samfällighet. Den kan skötas på två sätt:
- av fastighetsägarna tillsammans och kallas då delägarförvaltning
- av en samfällighetsförening som ansvarar för skötseln.
Så bildas en gemensamhetsanläggning
En gemensamhetsanläggning bildas genom en anläggningsförrättning. Då bestäms det hur anläggningen ska utformas, skötas och hur kostnader ska fördelas mellan fastigheterna som ska nyttja gemensamhetsanläggningen. Beslutet gäller även för framtida ägare till fastigheter.
Ett anläggningsbeslut gäller tills vidare. Det kan ändras genom en ny lantmäteriförrättning om kraven i anläggningslagen är uppfyllda. För att bilda eller ompröva en gemensamhetsanläggning ska man ansöka om en anläggningsförrättning.
Så fördelas kostnaderna i en gemensamhetsanläggning
När en gemensamhetsanläggning bildas får varje fastighet ett andelstal. Andelstalet visar hur kostnader för anläggningens drift och utförande ska fördelas mellan de delägande fastigheterna, till exempel kostnader för snöröjning.
Ändra andelstal
Andelstalen kan behöva ändras med tiden. Det gäller till exempel om en obebyggd fastighet bebyggs eller om fastighetens användning ändras, till exempel från fritidshus till permanentbostad. Det finns olika sätt att ändra andelstal.
Fyra sätt att ändra andelstal
Inträde och utträde
Om en fastighet har behov av att använda en gemensamhetsanläggning, och inte redan är delägare i den, kan en överenskommelse tecknas med styrelsen om att fastigheten ska inträda i gemensamhetsanläggningen.
Omvänt kan en fastighet som är med i en gemensamhetsanläggning teckna en överenskommelse med styrelsen om att fastigheten ska utträda. För att fastigheten ska kunna utträda krävs att den inte längre har något behov av att använda gemensamhetsanläggningen.
En överenskommelse om inträde eller utträde i en gemensamhetsanläggning behöver skickas in och godkännas av lantmäterimyndigheten.
Lantmäterimyndigheten prövar om överenskommelsen stämmer överens med principerna i anläggningsbeslutet och att ersättningen inte avviker väsentligt från gällande ersättningsregler. Ändringen börjar gälla först sedan lantmäterimyndigheten har godkänt överenskommelsen.
Samfällighetsförening
Om en gemensamhetsanläggning har många delägare är det ofta praktiskt att bilda en samfällighetsförening. Föreningen ansvarar för den löpande skötseln av anläggningen. Fastigheterna är medlemmar i föreningen. Fastighetsägarna fattar beslut och väljer en styrelse som ansvarar för arbetet och ser till att skötseln fungerar.
En samfällighetsförening bildas ofta i samband med att en gemensamhetsanläggning bildas, men det går också bra att bilda en samfällighetsförening senare om det redan finns en gemensamhetsanläggning.
Varje delägare i en gemensamhetsanläggning har rätt att begära att det bildas en samfällighetsförening. Kontakta oss så hjälper vi dig ansöka.
Ledningsrätt
Ledningsrätt innebär att en ledningsägare har rätt att ha ledningar på någon annans mark, till exempel för el, vatten eller fiber.
Eftersom en ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt har fastighetsägaren rätt till ersättning. Om parterna inte kommer överens om ersättningen prövas frågan vid en förrättning och lantmäterimyndigheten beslutar om vilken ersättning som ska betalas.
Servicegaranti – ledningsrätt
När du ansöker om ledningsrätt för ledningar i ett elektroniskt kommunikationsnät, till exempel fiber, tar kommunala lantmäterimyndigheten beslut inom 4 månader från det att ansökan är komplett.