Servitut och rättigheter

Här kan du läsa om olika rättigheter som kan finnas på eller gälla för din fastighet. Det handlar till exempel om servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt – alltså när du eller någon annan har rätt att använda mark eller anläggningar.

Längre handläggningstider för vissa lantmäteriärenden och karttjänster

För närvarande saknar vi tillgång till lantmäterihandlingar, vilket bland annat påverkar kommunens framställning av nybyggnadskartor och handläggning av lantmäteriförrättningar hos Halmstads kommunala lantmäterimyndighet. Konsekvenserna för kommunen:

Framställning av nybyggnadskartor förväntas ta längre tid än normalt.
Handläggning av förrättningar hos den kommunala lantmäterimyndigheten påverkas.
Kommunen har också begränsade möjligheter att svara på frågor och ge allmän service rörande till exempel fastighetsgränser, servitut med mera.

Läs mer om orsakerna till längre handläggningstider Länk till annan webbplats..

Två typer av servitut

Ett servitut innebär att en fastighet har rätt att använda en del av en annan fastighet för ett bestämt ändamål till exempel en väg eller en brunn.Det finns två typer av servitut – avtalsservitut och officialservitut. Ett avtalsservitut bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare och ett officialservitut bildas genom beslut från lantmäterimyndigheten.

Avtalsservitut

Ett avtalsservitut är ett avtal mellan två fastighetsägare. Det innebär att den ena fastigheten får rätt att använda något på den andra fastigheten, till exempel en väg eller en brunn. Det servitutet gäller tills rättighetshavaren ansöker om att det ska tas bort. Ett avtalsservitut är ett så kallat formalavtal. Det innebär att avtalet måste innehålla vissa villkor för att vara giltigt som servitut. Vilka dessa villkor är framgår av 14 kapitlet i Jordabalken Länk till annan webbplats..

Ett avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret. Det gör att även framtida ägare kan se att fastigheten har ett servitut knutet till sig.

Även skriftliga arrende- och nyttjanderättsavtal kan skrivas in på samma sätt.

Officialservitut

Officialservitut bildas, ändras eller upphävs genom en lantmäteriförrättning. Ett beslut om att upplåta ett officialservitut grundar sig normalt på en överenskommelse mellan fastigheternas ägare. I vissa fall kan en upplåtelse ske även fast parterna inte är överens. En sådan upplåtelse ställer krav på att vissa ytterligare villkor är uppfyllda. Officialservitut redovisas i fastighetsregistret både som text och som karta. Fastighetsregistret är ofullständigt redovisat vad gäller officialservitut som skapats före 1972.

Gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som ägs och används gemensamt av flera fastigheter. Det kan till exempel vara en väg, parkering, vatten- och avloppsledningar eller laddstolpar. En gemensamhetsanläggning är en form av samfällighet. Den kan skötas på två sätt:

av fastighetsägarna tillsammans, då kallas det delägarförvaltning
av en samfällighetsförening som ansvarar för skötseln.

Så bildas en gemensamhetsanläggning

En gemensamhetsanläggning bildas genom en lantmäteriförrättning. Då bestäms det hur anläggningen ska utformas, skötas och hur kostnader ska fördelas mellan fastigheterna som ska nyttja gemensamhetsanläggningen. Beslutet gäller även för framtida ägare till fastigheter.

Ett anläggningsbeslut gäller tills vidare. Det kan ändras genom en ny lantmäteriförrättning om kraven i anläggningslagen är uppfyllda. Du bildar eller omprövar en gemensamhetsanläggning genom att ansöka om en lantmäteriförrättning.

Så fördelas kostnaderna i en gemensamhetsanläggning

När en gemensamhetsanläggning bildas får varje fastighet ett andelstal. Andelstalet visar hur kostnader för anläggningens drift och utförande ska fördelas mellan de delägande fastigheterna, till exempel kostnader för snöröjning.

Ändra andelstal

Andelstalen kan behöva ändras med tiden. Det gäller till exempel om en obebyggd fastighet bebyggs eller om fastighetens användning ändras, till exempel från fritidshus till permanentbostad. Det finns olika sätt att ändra andelstal.

Fyra sätt att ändra andelstal

Styrelsebeslut

Om det står i anläggningsbeslutet att styrelsen får ändra andelstal, kan styrelsen fatta ett sådant beslut. Ändringen ska registreras av lantmäterimyndigheten

Överenskommelse

En fastighetsägare kan komma överens med styrelsen i en samfällighetsförening om att ändra andelstal. Om gemensamhetsanläggningen är delägarförvaltad behöver överenskommelsen ingås med ägarna till samtliga fastigheter som är med i gemensamhetsanläggningen. Överenskommelsen behöver överensstämma med principerna i anläggningsbeslutet. Den ska godkännas och registreras av lantmäterimyndigheten innan ändringen börjar gälla.

Föreningstämma

En samfällighetsförening kan besluta om att ändra andelstal på en föreningsstämma. Beslutet kan avse ändring av en eller flera fastigheters andelstal. Föreningsstämman ska ta beslut om ersättning samtidigt som den beslutar om ändring av andelstalen. Minst två tredjedelar måste rösta för ändringen på stämman. Stämmobeslutet ska godkännas och registreras av lantmäterimyndigheten innan ändringen börjar gälla.

Lantmäteriförrättning

Om gemensamhetsanläggningen har bildats för länge sedan kan andelstalen ha blivit inaktuella. Ett exempel på inaktuella andelstal är när de är uttryckta i procent. Då behövs det oftast beslutas om nya andelstal i en ny anläggningsförrättning.

Inträde och utträde

Om en fastighet har behov av att använda en gemensamhetsanläggning, och inte redan är delägare i den, kan en överenskommelse tecknas med styrelsen om att fastigheten ska inträda i gemensamhetsanläggningen. Omvänt kan en fastighet som är med i en gemensamhetsanläggning teckna en överenskommelse med styrelsen om att fastigheten ska utträda.

För att fastigheten ska kunna utträda krävs att fastigheten inte längre har något behov av att använda gemensamhetsanläggningen. En överenskommelse om inträde eller utträde i en gemensamhetsanläggning behöver skickas in och godkännas av lantmäterimyndigheten.

Lantmäterimyndigheten prövar om överenskommelsen stämmer överens med principerna i anläggningsbeslutet och att ersättningen inte avviker väsentligt från gällande ersättningsregler. Ändringen börjar gälla först sedan lantmäterimyndigheten har godkänt överenskommelsen.

Samfällighetsförening

Om en gemensamhetsanläggning har många delägare är det ofta praktiskt att bilda en samfällighetsförening. Föreningen ansvarar för den löpande skötseln av anläggningen. Fastigheterna är medlemmar i föreningen. Fastighetsägarna fattar beslut och väljer en styrelse som ansvarar för arbetet och ser till att skötseln fungerar.

En samfällighetsförening bildas ofta i samband med att en gemensamhetsanläggning bildas, men det går också bra att bilda en samfällighetsförening senare om det redan finns en gemensamhetsanläggning. Varje delägare i en gemensamhetsanläggning har rätt att begära att det bildas en samfällighetsförening. Besök lantmäteriets webbplats för att ansöka om att bilda en samfällighetförening. Skicka sedan blanketten till Halmstads kommun.

Ledningsrätt

Ledningsrätt innebär att en ledningsägare har rätt att ha ledningar på någon annans mark, till exempel för el, vatten eller fiber.

Eftersom en ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt har fastighetsägaren rätt till ersättning. Om parterna inte kommer överens om ersättningen prövas frågan vid en förrättning och Lantmäterimyndigheten beslutar om vilken ersättning som ska betalas.

Ansök här

Populära webbsidor

Senast uppdaterad 26 maj 2026