Dela sidan på sociala medier

Kontakta Halmstads kommun

Telefon

Öppettider för besökare

Besöksadress

035-13 70 00

Måndag-torsdag

Rådhuset, Kyrkogatan 5

 

Kl. 08.00 - 17.00

 

Telefontider

Fredag

Postadress

Måndag-torsdag

Kl. 08.00 - 16.00

301 05 Halmstad

Kl. 07.00 - 17.00

 

 

Fredag

 

E-post

Kl. 07.00 - 16.00

Se kartalänk till annan webbplatsdirekt@halmstad.se

Utvecklingsprogram

Hela kommunen ska utvecklas och må bra, därför tar kommunen fram utvecklingsprogram för utvalda serviceorter samt stadens centrum och Vallås. Övriga serviceorter, orter och landsbygd är välkomna att delta i Nätverket för lokal demokrati. I dagsläget finns det sju antagna utvecklingsprogram i Halmstads kommun.

Stadens Hjärta

Framtid Getinge

Framtid Oskarström

Framtid Vallås

Framtid Simlångsdalen

Framtid Trönninge

Framtid Harplinge

 

Framtid Kvibille

Orterna/stadsdelarnasom blir föremål för utvecklingsprogram är orter som står inför stort förändringstryck eller är är utpekade som serviceorter i "Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstad kommun."

Genom att peka ut i vilka orter det i första hand ska ske ett tillskott av bebyggelse kan utvecklingen koncentreras och positiva effekter på service och kollektivtrafik ge störst effekt. Serviceorter kallas de orter som ligger längs stråken och som har god tillgång till kollektivtrafik och där det finns ett utbud av kommersiell och offentlig service. … Det är i serviceorterna som kommunala prioriteringar och satsningar i form av – skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt hyreslägenheter i kommunal regi- kommer att ske. (Framtidsplan 2030, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun).

Syfte

Utvecklingsprogram är en modell framsprungen ur SMS-projektet.

Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram.
•Skapa en gemensam framtidsbild för orten/stadsdelen.
• Ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare.
• Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör ortens/  stadsdelens framtid.
• Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör.
• Utveckla möjligheter för orten/stadsdelen att växa av egen kraft.

Utvecklingsprogram tas fram

Hur går det till? Vad händer på orten nu? Vem eller vilka kan delta i arbetet. Det finns många frågor kring hur det går till att ta fram ett utvecklingsprogram. I korta drag går som beskrivs nedan, men varje ort har sina förutsättningar vilka tas stor hänsyn till i utvecklingsarbetet.

  • Projektledaren tar fram en projektbeskrivning.
  • Förarbete/insamling av bakgrundsmaterial, bland annat genom intervjuer, workshops och andra aktivieter på orten, beroende på tidigare förarbete och ortens/stadsdelens karaktär.
  • Sammanställning av materialet- förslag på utvecklingsprogram.
  • Utvecklingsprogrammet tar form. Referensgruppen (kommunala tjänstemän) lämnar sina synpunkter på programmet.
  • Allmänheten bjuds in till ett möte och får tycka till om innehållet i programmet.

Politiskt beslut fattas av kommunstyrelsen om antagande av utvecklingsprogrammet.

Utvecklingsprogrammen driftas

Arbetet med utvecklingsprogrammet följer en årsbaserad cykel innehållande tre styrgruppsmöten med avstämningar och förslag till verksamhetsberedningen samt åtminstone ett stormöte för inhämtning av synpunkter från allmänheten. Styrgruppen utgörs av politiker samt representanter som företräder ortens/stadsdelens invånare, vanligtvis från samhällsföreningarnas styrelse. 

Utvecklingsprogrammen har en åtgärdslista kopplat till sig och en idélista (underlag till planeringsdirektiv) som uppdateras kontinuerligt. En lista på genomförda åtgärder upprättas också för att dokumentera arbetets gång. Utvecklingsprogrammet följer kommunens styrning och budgetprocesser.

Lämna gärna förslag och synpunkter

En gång per mandatperiod ska utvecklingsprogrammen ses över. Årligen sker uppföljning av åtgärdslistan och inhämtning av nya idéer till underlaget till planeringsdirektivet, utifrån målbilden i programmet. Revideringen av programmet bör innebära att samma mall för utvecklingsprogrammen följs det vill säga att det innehåller en målbild, utvecklingsområden, ambitioner och strategierer. Styrgruppen (företrädare för samhällsföreningen på orten och utvalda politiker) leder arbetet med revideringen, kommunstyrelsen är beslutsinstans.

Processen för revidering

  1. Öppet dialogmöte hålls.
  2. Någon form av ungdomsaktivtet genomförs.
  3. Resultatet sammanställs av projektledaren tillsammans med samhällsföreningen.
  4. Samhällsföreningen förankrar resultatet i sin styrelse och informerar sina medlemmar om att arbete med revideringen satts igång.
  5. Allmänheten har möjlighet att lämna in synpunkter till revideringen på olika sätt, till exempel genom samhällsföreningens årsmöte, via projektets hemsida och till samhällsföreningen.
  6. Projektledaren tar fram ett förslag (i samarbete med arbetsgruppen), samhällsföreningen lämnar synpunkter.
  7. Styrgruppen godkänner förslaget
  8. Förslaget går via samhällsbyggnadsprocessen som ett informationsärende för att revideringen ska få en bred förankring inom kommunens organisation.
  9. Kommunstyrelsen fattar beslut om det reviderade förslaget.