• Halmstads webbplatser

Detta är våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer kännetecknas av att den som utsätts har en nära relation och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Våldet kan exempelvis vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller hedersrelaterat.

Panik – lämna sidan! (till Google)

Knappen ovan tar dig bort från denna sida, men ditt besök kan vara sparat i datorn. Så rensar du din webbhistorik.

Vad är en nära relation?

Med nära relation menas din partner, före detta partner, förälder, styvförälder och barn. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. De gör det svårare att göra motstånd eller att lämna. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.
Vid hedersrelaterat våld är det ofta fler personer som räknas in, till exempel släktingar, vänner till familjen, bekanta, personer i andra länder.

Olika typer av våld

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan vara:

  • knuffar
  • att slå någon med handen – både örfilar och slag med knytnäve
  • att dra någon i håret
  • sparkar
  • att ta stryptag på någon
  • att hota med fysiskt våld.

Psykiskt våld

Psykiskt våld kan vara att:

  • ofta få höra kränkande kommentarer
  • alltid få skulden för saker som händer
  • inte få röra sig fritt
  • inte få träffa släkt eller vänner
  • inte få vara med och påverka din ekonomi
  • bli tvingad att sluta med till exempel ett fritidsintresse
  • bli hotad.

Hoten kan gälla andra personer. Det kan till exempel vara hot om att inte få träffa sina barn, eller hot om att skada barnen eller andra anhöriga.

Sexuellt våld

Sexuellt våld kan vara att någon tafsar, våldtäkt eller att tvinga någon att göra olika sexuella handlingar.

Försummelse

Försummelse innebär till exempel att den utsatta inte får den hjälp med mat, medicin eller hygien som hen behöver.

Digitalt våld

Digitalt våld kan till exempel bestå av hotfulla eller kränkande sms eller kontroll av hur någon förflyttar sig via GPS.

Materiellt våld

Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den utsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker med mera.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller genom att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.

Hedersrelaterat våld

Exempel på hedersrelaterat våld och förtryck

  • bli spottad på, slagen, dragen i håret
  • kallad hund, bli jämförd med en fotsula
  • kontrollerad av familjemedlemmar, bror, syster, kusin, far- morbröder, mostrar, fastrar
  • kontrollerad av vänner och bekanta till familjen, som till exempel kompisars föräldrar, bröder, kusiner, grannar, arbetskamrater
  • tvingad att bära hijab, kläder som täcker hela kroppen, kontrollera sin syster
  • Förbud mot att träffa kompisar, killar, bada, delta i idrotten
  • hotad med att det som hände en kvinnlig släkting även kan hända dig (bortgift, mördad, bortförd, misshandlad, attackerad med syra, ”trillat” från balkongen med mera).

Våldspyramiden

Modellen visar hur lindrigt våld hänger ihop med grovt våld och hur det kan trappas upp. Våldsförloppet kan börja med något som kan tyckas ofarligt som till exempel att det skämtas på någons bekostnad eller fäller kommentarer om klädsel. Förloppet ökas sedan för att slutligen leda till grova våldshandlingar eller till och med mord.

Sårbara grupper

Det finns grupper som är mer sårbara än andra när det gäller att bli utsatta. Ofta finns finns en beroendeställning till den som utövar våldet, att den utsatta är mer eller mindre isolerad från omvärlden genom språkförbistring, okunskap om rättigheter, funktionsvariation. Sårbarheten kan också vara kopplad till stigmatisering och okunskap från omgivningen.

  • Barn som bevittnar våld eller som själva blir utsatta för våld
  • Kvinnor med funktionsnedsättningar
  • Kvinnor med missbruksproblem
  • Äldre kvinnor
  • Personer som lever i samkönade relationer
  • Män som utsätts för våld av närstående i heterosexuella relationer
  • Kvinnor med utländsk bakgrund
  • Individer som lever i hederskontext

Fördjupningsmaterial sårbara grupper: funktionsnedsättning, äldre och missbruk

Funktionsnedsättning

Våld och utsatthet hos personer med funktionsnedsättning - Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet (uu.se) Länk till annan webbplats. Samlad information och publikationer om våld mot personer med funktionsnedsättning

Film daglig verksamhet Bella - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet (uu.se) Länk till annan webbplats.
Film om hur man kan samtala med person med funktionsnedsättning om våld i nära relationer och samlad information om att arbeta inom området

Film boendestöd Fatima - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet (uu.se) Länk till annan webbplats.
Film om hur man kan samtala med person med funktionsnedsättning om våld i nära relationer och samlad information om att arbeta inom området

Intellektuell funktionsnedsättning och heder - Hedersförtryck (hedersfortryck.se) Länk till annan webbplats.

Kommunikationsverktyget (hedersfortryck.se) Länk till annan webbplats.

Funktionshindrad och utsatt för våld - Kvinnojouren Online. Länk till annan webbplats. Liknande informationsflikar finns för alla grupper, äldre, barn, missbruk, ekonomi etc

Äldre

Våld mot äldre kvinnor - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet (uu.se) Länk till annan webbplats.
Samlad information och publikationer kring våld mot äldre.

Fråga om våld inom äldreomsorgen Gustav - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet (uu.se) Länk till annan webbplats.
Film om hur man kan samtala med äldre om våld i nära relationer och samlad information om att arbeta inom området

Missbruk

Missbruk och utsatthet för våld - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet (uu.se) Länk till annan webbplats.
Samlad information och publikationer kring missbruk och våld i nära relationer

Film missbruksenheten Anna - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet (uu.se) Länk till annan webbplats.
Film om hur man kan samtala med person med missbruk/riskbruk om våld i nära relationer och samlad information om att arbeta inom området

Kärleken är fri - För dig som vuxen (raddabarnen.se) Länk till annan webbplats.

Normalisering, våldscirkel, uppbrott och förklaringsmodeller

Normaliseringsprocessen

Normaliseringsprocessen beskriver hur den utsatta bryts ner bit för bit. Den mest självsäkra personen kan hamna i den här otroligt destruktiva spiralen i ett förhållande. Våldet blir till det nya normala och offret, den utsatta, tar sakta men säkert på sig skulden för våldet. Det är det som gör det svårt att lämna relationen.

Våldscirkeln

Våldscirkeln beskriver det som är mycket ofta förekommande i våld i nära relation, växelverkan mellan ömhet och våld. I dessa relationer hyser många gånger den utsatta en förhoppning till att det är den kärleksfulla sidan av utövaren som ska få större utrymme och vinna till slut. I praktiken ökar istället våldet ju längre tiden går.

Uppbrottsprocessen

Uppbrottsprocessen beskriver vägen ut ur en relation med våld. Det fysiska uppbrottet kan utgöra en förhöjd risk för den utsatta, då allt ställs på sin spets. I likhet med normaliseringsprocessen där det tar tid att brytas ner, så tar det tid för en person som blivit nedbruten att återhämta sig mentalt och känslomässigt. Det är hela den här frigörelsen som är uppbrottsprocessen. Oavsett var du är i din relation så finns det stöd.

Uppbrottsprocessens tre faser

  • Att bryta upp: Det fysiska uppbrottet som kan bestå i att kvinnan lämnar mannen. Ofta har det föregåtts av en vändpunkt av något slag, som att kvinnan fruktat för sitt liv eller någon närstående som blit utsatt.
  • Att bli fri: Kvinnan gör sig emotionellt fri från mannen, det vill säga bryter succesivt de känslomässiga banden.
  • Att förstå: Kvinnan förstår vad hon varit med om. Hon kan se sin situation ur ett "utifrånperspektiv" och kan förstå att hon inte bär skuld. Kanske skaffar hon sig kunskap om våld och förstår att många andra kvinnor varit med om samma sak.

Socialekologisk förklaringsmodell

Den socialekologiska förklaringsmodellen utgår från att våld är en komplex företeelse. Orsakerna till våld kan förstås av hur faktorer på olika nivåer samspelar och integrerar med varandra. De olika nivåerna innehåller ett antal olika riskfaktorer, faktorer som ökar risk för våld, och skyddsfaktorer, faktorer som gör att våldsutövaren i lägre utsträckning använder våld.

Våld i nära relation, stalking och hedersrelaterat våld kan förstås utifrån modellen eftersom orsak och risk för våld kan variera mellan de olika nivåerna.

Exempel på faktorer i olika nivåer som ökar risken för våldsutövande

Nivå: samhälle och struktur

  • Strukturer som styrs av könstillhörighet och makt.
  • Över och- underordning.
  • Maskulinitet associeras till dominans, heder och aggression.

Nivå: grupp och lokalsamhälle

  • Påfrestande sociala förhållanden – utanförskap, arbetslöshet med mera.
  • Umgänge med andra vars normer legitimerar våldet.

Nivå: relation

  • Otrygga anknytningsmönster.
  • Bristande förmåga att hantera relationer.
  • Konflikter i förhållandet.

Nivå: individ

  • Individualpsykologiska faktorer
  • Bevittnat eller varit utsatt för våld under uppväxten.
  • Bristande omvårdnad under uppväxten.
  • Medicinsk eller biologisk problematik.
  • Missbruksproblematik.

Hur de olika nivåerna samspelar och integrerar med varandra.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av begränsningar och hot som utövas av familjen och kollektivet för att bevara familjens heder. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket bottnar i olika uppfattningar om kön, makt och sexualitet. Våldet och förtrycket är ofta kollektivt utövat.

Våldet som utövas liknar i stort det våld som utövas i våld i nära relationer, den stora skillnaden är att våldet, kontrollen, tvånget, och isoleringen är sanktionerat och kollektivt utövat av det sociala närverk som den utsatta lever i. Detta gör den utsatta än mer utsatt och därav är det än viktigare att den utsatta får stöd och hjälp.

Hedersnormer förekommer ursprungligen i länder där staten är svag eller obefintlig och vidmakthålls många gånger i det nya land man lever i. Att staten är svag menas med att det inte finns något fungerande skyddssystem vare sig det handlar om hjälp med ekonomin, hälsa eller rättsprocesser. I dessa länder är man därför mer beroende av sin familj, släkt och sitt sociala nätverk för sin överlevnad. Hedersnormen upprätthålls därmed inom en social grupp som stödjer sig på de fyra olika systemen:

Ekonomiska systemet

Det ekonomiska systemet bygger på släktskap och klansystem. Det finns en stark intern sammanhållning och liten interaktion med andra grupper. Det ekonomiska utbytet sker mellan manliga gruppmedlemmar och medför en inbördes beroendeställning till varandra.

Sociala systemet

Det sociala systemet är patriarkalt och hierarkiskt i alla led. Det är mannens behov som står i centrum och det patriarkala perspektivet konkurrerar ut alla andra perspektiv såsom barnperspektiv och feministiskt perspektiv. Rättigheter och skyldigheter fördelas enligt strikta roller som ordnas efter kön och ålder. Det finns också en skillnad mellan privat och offentligt, där männen rör sig i det offentliga rummet och kvinnorna är hänvisade till det privata hemmet.

Rättssystemet

Rättssystemet finns inom den sociala gruppen och är till för att bevara hedern och därmed även gruppens ställning. Familjer och klaner tar sig an sina egna familjeangelägenheter. I det här rättssystemet har offer och förövare motsatta positioner jämfört med svensk rättsuppfattning.

Blodsoffer är det strängaste straffet, vilket betyder att blodet från den som vanhedrat familjen ska tvätta bort skammen, så kallade ”hedersmord”. Andra straff kan vara isolering, misshandel, tvångsgiftemål, syraattacker eller uppfostringsresa till hemlandet. Ryktet är ett kraftigt redskap i rättssystemet och kan få allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt för ryktesspridning. Du är skyldig även om motsatsen kan bevisas och hedern behöver återupprättas till varje pris.

Välfärdssystemet

Välfärdssystemet bygger på att hedersstrukturen är intakt och möjliggör att medlemmar inom gruppen får stöd och hjälp.

Fördjupningsmaterial om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck

Webbseminarier, fördjupande information och material

Webbkurs om våld – Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) – Uppsala universitet (uu.se) Länk till annan webbplats. Grundläggande utbildning.

Om hedersrelaterat våld och förtryck (webbkursheder.se) Länk till annan webbplats.
Grundläggande utbildning.

Handbok - våld i nära relationer (länsstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.
För att öka kunskapen kring våld i nära relationer och att fler våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld i sin vardag ska kunna identifieras och erbjudas hjälp har en regional handbok tagits fram. Handboken ska ge god kännedom om olika parters roller och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner inom den egna verksamheten.

Publikationer och forskare i Kunskapsbanken - Nationellt centrum för kvinnofrid Länk till annan webbplats.
”Förebyggande arbete och riskhantering av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck” är en publikation av Forte, som lyfter vetenskapligt förankrad kunskap om vilka insatser, metoder och arbetssätt som ger bäst brottspreventiva resultat och effekter.

Information om svensk socialtjänst på flera språk - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Samlad information på flera språk kring socialtjänstens arbete med barn och unga för privatpersoner.

Kärleken är fri - För dig som vuxen (raddabarnen.se) Länk till annan webbplats.
Som vuxen spelar du en viktig roll för att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Här får du bland annat lära dig hur hedersrelaterade normer påverkar barn och ungas liv, och hjälp att tolka signaler.

Könsstympning - Hedersförtryck (hedersfortryck.se) Länk till annan webbplats.
Samlad information om könsstympning som vänder sig till både den som är utsatt och yrkesgrupper som kommer i kontakt med flickor och kvinnor som kan ha blivit eller riskerar att bli utsatt.

Organisationen GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadima) har fördjupande webbseminarier på sin hemsida om olika aspekter inom hederskulturen, som man kan ta del av via länkarna:
Se alla webbinarier från Riksorganisationen GAPF Länk till annan webbplats.
Almedalen - Riksorganisationen GAPF Länk till annan webbplats.

Beställ material - Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats.
Affischer och annat material på olika språk som kan beställas från Kvinnofridslinjen gratis för att sprida information om stöd och hjälp.