Nollplacerade — en omfattande men dold grupp
Det är första gången så omfattande kartläggning av bakgrunden till ekonomiskt bistånd genomförts och de två grupperna i studien kan kort beskrivas enligt följande:
• De "utförsäkrade": Liten grupp, förändringarna inom socialförsäkringssystemet de senaste två åren har inte nämnvärt påverkat kostnaderna för ekonomiskt bistånd.
• 0-placerade: Omfattande grupp som aldrig har haft ett jobb och därmed inte är kvalificerade till andra trygghetssystem än ekonomiskt bistånd.
Studien visar att det är cirka tio procent som får ekonomiskt bistånd efter en utförsäkring från Försäkringskassan. Det innebär att kostnaden för den här gruppen är mindre än en procent av de nästan tolv miljarder kronor som det ekonomiska biståndet årligen kostar i Sverige.
— Eftersom fokus i debatten har varit på de utförsäkrade har den dolt den stora grupp av sjuka som fastnat i ekonomiskt bistånd därför att de inte har kvalificerat sig till något annat system. Det beror på att de aldrig har haft ett jobb, eller att det senaste arbetet ligger så långt tillbaka i tiden att de inte längre är berättigade till en sjukpenninggrundande inkomst, säger Maija- Liisa Ylikiiskilä.
— Med studien uppmärksammar vi förhållandet att en grupp personer hamnar inom socialtjänsten när vi har andra socialförsäkringssystem. De utförsäkrade och nollklassade personerna som söker och beviljas ekonomiskt bistånd tenderar dessutom att bli fler och bli långvarigt beroende av biståndet.
Rapporten visar också på att gruppen sjuka utan ersättning är stor och kostsam för kommunerna. I Halmstads kommun går hälften av de 60 miljoner kronorna som årligen ges i ekonomiskt bistånd till personer med olika former av arbetshinder. Cirka 20 procent av det totala ekonomiska biståndet går till sjuka utan ersättning.
— Det är för individen viktigt att vi kan samordna de offentligas insatser så att det skapas goda förutsättningar för den enskilde. Socialtjänsten ska vara det sista skyddsnätet och inte en permanent lösning, säger Dag Hultefors, (M) ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
Enligt rapporten behövs bland annat följande:
• Gemensamma nationella analyser mellan berörda myndigheter, framförallt Försäkringskassa, Arbetsförmedling, landsting, regioner och kommuner.
• I dag har socialtjänsten ingen möjlighet att få till stånd samordnande rehabiliteringsinsatser och kan till skillnad från Försäkringskassan inte ifrågasätta en läkares sjukskrivning trots att den kan ha pågått under flera år utan att kombineras med en aktiv rehabilitering. Försäkringskassan bör därför ta ansvar för att rehabilitering sätts in för de nollplacerade.
• Parallella insatser till enskilda. En sjuk, arbetslös ska samtidigt ges möjlighet till ett medicinskt stöd, sociala insatser, utbildningsinsatser och arbetsmarknadsinsatser.
• Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt gruppen unga sjuka. Forskningen visar entydigt att ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd får långtgående negativa effekter. Denna grupp av unga måste få ta del av samma insatser som de personer som har aktivitetsersättning (förtidspension).
• Ett gott bemötande, tydlig information, en rättsäker handläggning och en sammanhållen planering med den enskildes behov i centrum. Först då får den enskilde kraft och möjlighet till en förändring.
Här kan du ta del av rapporten "Gör rätt från dag ett"
Debattartikel i Svenska dagbladet 2011-04-28: "Ingen har ansvar för de nollplacerade"
För mer information kontakta:
Maija- Liisa Ylikiiskilä, verksamhetsutvecklare, försörjningsstödsenheten,
035-137829, 076-783 34 69
Andreas Lökholm, sektorschef, Halmstad kompetens, 070-563 76 10
Dag Hultefors, ordförande, (M) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, 076-783 53 85
Sidansvarig: