Trion som utvecklar SVA-undervisning för hela slanten

“Det är det viktigaste – att få ett utvecklat språk”

Kompetensutveckling riktas också mot undervisning i förskoleklass genom ”Hitta språket”, Skolverkets kartläggningsmaterial för språklig medvetenhet. Och utvecklarna har även hållit i nätverksträffar och handlett nya nätverksledare. Då är behovsbedömning, nationella prov och bedömning i ämnet några utvecklingsområden som lyfts av rektorer och lärare.
– Många lärare som undervisar i svenska som andraspråk saknar behörighet och förutsättningar för att lyckas, men de gör så gott de kan. Vi påminner om att satsningar på sven ska som andraspråk och ökad behörighet i fler årskurser behövs. Ämnet har tyvärr en låg status. Trots att det är det viktigaste – att som elev få ett utvecklat språk, säger Emma Brusewitz.

Handledning, stöd och ökad medvetenhet

Också i anpassad grundskola har utvecklarna jobbat med en insats kopplat till kompetensutveckling vilket framåt kommer att ske för hela den anpassade grundskolan. De handleder också förstelärare, stöttar skolor utifrån skolans egna förutsättningar och träffar studentmedarbetare.

– Det är en viktig grupp och vi hoppas att lärarstudenterna ska välja att stanna i Halmstad efter examen, fortsätter Emma Brusewitz.
Insatserna är uppenbarligen många, så om vi vänder på det vad är det ni inte gör?
– Vi dyker inte upp på skolor och gör korta inspel. Och vi gör inga behovsbedömningar eller kartläggningar av elever, säger Maria Grange.
Emma Brusewitz berättar att de ser en större medvetenhet i verksamheterna idag.
– När det tidigare kunde röra sig om att man ville att vi skulle komma och hålla föredrag har skolorna idag en långsiktig plan och de har tagit reda på den egna verksamhetens behov när de kontaktar oss.
– Arbetet sker mer systematiskt, på skolorna är man medvetna om att det inte finns någon quick-fix. Och vi har själva blivit mer trygga och hittat sätt att jobba på som ger resultat, säger Amanda Persson.

”Världens roligaste jobb”

Ambitionen och entusiasmen bland utvecklarna är tydligt hög. Vi blev nyfikna på deras bakgrund och konstaterar att de tillsammans har nästan 40 års undervisning i bagaget. Maria Grange, som arbetar på Linehedsskolan, har varit grundskollärare i 18 år och läste vidare för att kunna undervisa högre åldrar. Idag undervisar hon fullt ut i svenska som andraspråk och andraspråkselever. Det gör hon tillsammans med en kollega i ett tvålärarsystem i svenska och svenska som andraspråk.
– På vår skola undervisar vi i ämnena svenska och svenska som andraspråk parallellt i klassrummen. Två utbildade lärare i grupperna gör mycket. Vi planerar ihop och använder också eleverna som resurser. De är sällan själva med sitt modersmål i en elevgrupp.

Emma Brusewitz, som idag är utvecklare på Andersbergsskolan efter 11 år på Brunnsåkersskolan, började med att undervisa i svenska som andraspråk i förberedelseklass 2015 och har även hållit i föreläsningar liksom skrivit boken ”Bygga svenska – stöd för genomförande och bedömning” tillsammans med bland andra Erica Eklöf, kvalitetstödjare och specialpedagog.
– Det är världens roligaste jobb att undervisa andraspråkselever och att få möjlighet att påverka och utveckla deras undervisning.

Från hemkunskap till nyanlända

Amanda Persson skulle bli hemkunskapslärare tills praktiken på en skola i Göteborgsförorten Bergsjön fick henne att inse att det var nyanlända hon ville arbeta med, och läste vidare.
– Jag var en extra vuxen i klassrummet, och jag noterade att jag hjälpte de nyanlända. Då ställde jag frågan hur jag skulle göra för att alltid kunna vara med den elevgruppen. Och sedan dess har jag älskat det.
Efter några år i Göteborg är hon sedan fyra år på Östergårdsskolan och undervisar i Svenska som andraspråk ”för hela slanten”.
– Jag vill verkligen jobba på en skola som Östergårdsskolan och pendlar för att kunna göra det. Att undervisa andraspråkselever kan vara utmanande och många gånger svårt, men det är världens roligast ämne att undervisa i.