Du är här:
- Startsidan
-
Bygga & Bo
-
Planer och markfrågor
-
Detaljplaner
- Planprocessen - Normalt förfarande
Planprocessen - Normalt förfarande
Uppdrag
En planprocess börjar med att det tas ett politiskt beslut om upprättande av en ny detaljplan. Det föreligger då ett initiativ, t.ex. önskemål om nybyggnation på en plats där det inte finns någon detaljplan eller en ändring av den gällande detaljplanen för att möjliggöra exploatering. Samhällsbyggnadskontoret ges då uppdraget att pröva initiativets lämplighet och utifrån det utforma en detaljplan. Om detaljplaneuppdraget är av allmänt intresse handläggs det med normalt förfarande.
Program
Detaljplanen föregås oftast av ett program som beskriver förutsättningarna och huvudidén i projektet. Syftet med ett detaljplaneprogram är att kommunens underlag ska breddas och att de berörda ska ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstagande är låsta. Ett detaljplaneprogram ska alltså ange utgångspunkter och mål för detaljplanen. När programförslaget är genomarbetat sänds det, efter beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, ut till berörda sakägare, myndigheter och förvaltningar som sedan får lämna in synpunkter på förslaget under den tid som programförslaget är under programsamråd. Programsamrådstiden är vanligtvis ungefär en månad. Vanligen hålls också ett allmänt möte, där förslaget presenteras och allmänheten har möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter till planhandläggaren och andra som är inblandade i detaljplanearbetet. Alla inkomna synpunkter sammanställs i en programsamrådsredogörelse där de kommenteras. I programsamrådsredogörelsen redovisas också hur synpunkterna har tillgodosetts.
Samråd
Efter programsamrådet sammanställs inkomna synpunkter och den formella detaljplanen tas fram i sin första version, ett samrådsförslag. När samrådsförslaget är genomarbetat sänds det, efter beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, ut till berörda sakägare, myndigheter och förvaltningar som sedan får lämna in synpunkter på förslaget under den tid som detaljplaneförslaget är under samråd. Samrådstiden är vanligtvis ungefär en månad. Även i detta skede sammanställs de inkomna synpunkterna, nu i en samrådsredogörelse, och kommenteras. I samrådsredogörelsen framgår det också om synpunkterna från sakägare och remissinstanser tillgodoses eller ej.
Utställning
Detaljplaneförslaget bearbetas ytterligare och sedan beslutar kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott om att detaljplaneförslaget ska ställas ut. Annonsering sker i Hallandsposten, i Rådhuset samt via utskick. Sakägare, hyresgästorganisationer och andra som har intresse av förslaget underrättas via brev. Utställningen varar minst 4 veckor och synpunkter på utställningsförslaget måste inkomma till kommunen skriftligen under utställningstiden. Återigen görs eventuella justeringar av förslaget om inkomna synpunkter föranleder det. Inkomna synpunkter samlas i ett utlåtande där dessa kommenteras. De som inte får sina synpunkter tillgodosedda meddelas.
Antagande och ev. överklagande
Därefter godkänns detaljplanen för antagande av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Efter godkännandet går planen vidare till kommunfullmäktige för antagande. Efter antagandet meddelas de som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda under samråd eller utställning. Den som vill överklaga planen har tre veckor på sig efter det att kommunfullmäktiges beslut har anslagits på kommunens anslagstavla. Länsstyrelsens beslut med anledning av ett överklagande kan i sin tur överklagas hos regeringen, som då har det slutliga avgörandet.
Laga kraft
Om planen inte överklagas, vinner den laga kraft ungefär fyra veckor efter antagandebeslutet. Om planen har överklagats vinner den laga kraft när överklagandet har färdigbehandlats. När planen väl har börjat gälla kan man börja genomföra den, till exempel söka bygglov och projektera den bebyggelse som planen medger.
Sidansvarig: Lisbeth Thurnäs
Version för utskrift
Postadress: Box 153, 301 05 Halmstad | Telefon:035-13 70 00
© Halmstads kommun